Sön 23 jul-17

Idag är jag extra tacksam över mannen jag lever ihop med. Denna fantastiska man har, utan en enda antydan till missnöje, låtit mig få ha dagen för mig själv. På förmiddagen fick vi besök av en barndomskompis till mig, som jag känt i snart 20 år. Hon och hennes lilla familj var här ett par timmar. Vi har inte träffats på fyra år. Barnen blev ivriga över besöket, men sedan blev de leksugna så de gick ut på uteplatsen med Patric. Ungarna lagade soppa. På vatten, jord och kolrester från grillen. Soppan hamnade på alla fönster, och på hela ungarna. Jag och Patric kom överens om att låta barnen hålla på, de höll ju sams länge, och det går ju att tvätta bort. Så han satt ute och höll koll på dem medans jag satt inne med finbesöket och surrade och surrade.

Strax innan klockan ett for de hem, vi åt lunch, sedan fick jag besök igen. Av sambon åt en gammal kompis jag gick elutbildningen med. Då tog Patric med sig barnen till svärmor. I lugn och ro fick jag hjälpa henne lite i sjalvärlden, och surra lite allmänt. Två timmar senare for hon vidare, och Patric och smågrabbarna kom hem. Kasper hade de med sig, som surade över att inte få stanna kvar hos farmor som han tycker så mycket om.

Så nästan fem timmar fick jag för mig själv i sällskap med andra vuxna, en tid att bara prata i lugn och ro. Det var så väldigt skönt, jag behövde det. Och det var nog sista gången på länge som jag fick den här möjligheten, och jag är så tacksam över att Patric utan protest gav mig den. Ska jag umgås med andra vuxna framöver blir det knappast lugn och ro, och inte utan en bäbis vid bröstet.

Vi åt middag när de kom hem, och hade lite myspys innan läggdags. Brodde somnade i sjalen och Leon med Patric.

Brodde blev ju "stångad" av en get på Jamtli för ett litet tag sedan. Det är han fortfarande arg över. Han pratar om den dumma geten och att geten blev kastad i fängelse. Idag blev han arg på mig. "Jag ska kasta in dig i fängelset, till geten, mamma!" röt han och stirrade ont på mig. Den där geten. Det där humöret.

Nu har jag fått mig en värmande och uppmjukande dusch. Noterade att min mage sjunkit ner rätt bra nu. Fyra dagar kvar till beräknad förlossning. Ska jag behöva gå över tiden den här gången?

Lör 22 jul-17

Sov sämst i natt, men vaknade ändå på bra humör eftersom barnen väckte mig så försiktigt. Vi klev upp och Patric fick ligga kvar en stund. Igår kväll gjorde jag iordning barnens skålar med lördagsgodis bestående av torkad frukt och sockerfri choklad, så vi tände ljus och så fick de faktiskt äta det till en slags första frukost. Få upp blodsockret lite snabbt för att behålla lugnet. Och det funkade fint! Leon fick väcka Patric när kaffet var klart. Vi vuxna satt tillsammans och drack kaffe och barnen gick och lekte tillsammans en stund. En sån där alldeles lagom morgon, som jag gärna var varje dag!


Tröttheten slog till, och jag behövde vila mig. La mig och slumrade till 1,5 timme, och oj vad jag behövde det! Leon tassade in och väckte mig försiktigt så försiktigt. Då hade barnen velat hälsa på farmor, så de fick ringa och fråga och vi for dit. Hon hade bakat en jättegod kaka och barnen plockade fram sina leksaker där. Kasper var överlycklig, för han fick stanna kvar. Hon ville låna honom i helgen, och så fort Kasper hörde "åka till farmor" här hemma blev han superglad och spattig.

Vi kom hem lagomt till middagen. Jag och barnen tog det lugnt medans Patric gjorde mat. Jag hjälpte Leon pyssla lite, och Brodde ville kramas och hålla handen framför en film. Efter middagen var det sent, så sänggång nästan direkt. Brodde i sjalen, Leon varvade ner i selen, och så somnade de.

Jag och Patric tog och plockade upp här hemma och städade lite. Det är sååå skönt att få lägga sig och vakna till ett rent hem. Vi får se hur många timmar det är rent imorrn.

Fre 21 jul-17

Patric, underbara man, han lät mig sova länge idag. Han är helt fantastisk med barnen, jag hör hur roligt de har ihop när jag vaknar till några sekunder innan jag somnar igen.


Lunchen var klar när jag klev upp. Därefter for vi iväg till ett café en bit bort och in i skogen. Utsikten över Storsjön och fjällen var fenomenal, och svala vindar fläktade. Ljuvligt! Svärmor, svägerskan och hennes fästman var med. Barnen lekte, åkte rutschkana, gungade och fikade. Vi vuxna fikade, surrade och turades om att vara med barnen. Vi var där i strax över ett par timmar, innan vi begav oss hemöver. Ett snabbstopp på Apoteket först för att köpa mer tejp till Broddes läpp.

Så fort vi kom hem började barnen bråka. Ute är de jättesnälla, men hemma... Huvva. Men men. Middagen lagades, barnen fick göra vad de ville så länge de höll sams. I detta fall innebar det att riva ur allt ur vår säng och krypa runt under bäddmadrassen. Roligt verkar de tycka att de är. Hur förstår jag inte. Men men, husefrid före rent hem!

Brodde somnade fort i sjalen. Patric nattar Leon än. Jag har fått ta mig en dusch, och sitter nu bara alldeles stilla och njuter av lugnet. Tystnad, så underskattat!

Tors 20 jul-17

Brodde väckte mig imorse och ville att jag skulle följa med honom till toaletten. Han väcker mig så mjukt och försiktigt, lillhjärtat. Så vi klev upp, gick på dass, och kort därefter kom även Leon och Patric upp. Jag och Brodde tog en dusch, sedan följde han med Patric till affärn och Leon hoppade in i duschen. När de kom hem hade de med sig frukost, och Brodde bar på en ananas han hade vägrat lämna. Han och ananaser... Så vi åt mackor, frukt, bär och fjällfil till frukost, tillsammans alla fyra.


Vi drog igång i tvättstugan. Lekte här hemma en stund, åt lunch. Sedan iväg och storhandla. Barnen skulle prompt ha med sig sina sjalar så de kunde sjala sina bäbisar på affärn. Jag fick hjälpa dem att sjala upp i parkeringshuset, och som två stolta tuppar gick de runt på affärn med en nalle och en docka sjalade på magen. Älskade ungar, jag var mäkta stolt jag med!

När vi kom hem och hade ätit mellis gick Patric och barnen till parken och lekte. Planen var att jag skulle vila. Men jag fick ett tokryck och storstädade. Energikrävande, ja. Värt det, ja.

Tacomiddag, tidig nedvarvning. Övertrötta Brodde somnade i sjalen fort. Sedan fick jag natta Leon genom att klappa honom i ansiktet. Patric och jag har kollat nån serie på Netflix och nu la han sig precis. Och ja, det blir väl detsamma för mig. Ska bara njuta av tystnaden nån minut.

Ons 19 jul-17

Jag vaknade klockan sex. Alla andra sov. Åååh, vuxentid, tänkte jag och gick för att sätta på Nyhetsmorgon. Bara för att upptäcka att det numera börjar 6.40 på morgonen. Och så tassade Leon upp precis då. Men han fick sin frukost, overnight oats med lite olika bär, och så fick han se Nyhetsmorgon med mig en stund. Strax innan 7 smög Brodde och Patric ut ur rummet, sist Kasper.


Hela dagen idag har jag haft förvärkar i omgångar, precis som igår. Så jag la mig och vilade lite. Sedan for vi till svärmor och åt lunch. Patrics bror kom också. Han och barnen lekte camping. De byggde ett tält av stolar och filtar, låtsades grilla korv och fiska. Våra barn har en fantastisk farbror! Sedan for svågern hem, och då lekte Patric, svärmor och barnen ute en stund. Mig parkerade de på soffan.

Hem, mellanlanda, vidare till MVC. Där blev barnmorskan bekymrad när lillasysters hjärta slog så fort, så hon skickade in mig till förlossningen för en kontroll. Där fick jag ligga uppkopplad i 1,5 timme drygt. Första timmen ungefär låg hennes hjärtslag på ungefär 160+ men när jag slumrade till gick de ner och höll sig sedan på en normal nivå. "Vi ses nog väldigt snart igen" sa barnmorskan där när jag fick gå hem. "Jag hoppas det" svarade jag. Patric och barnen var hos svärmor igen, så jag knallade dit. Vi åt middag, och for sedan hem för nedvarvning och läggdags.

Brodde somnade i sjalen, Leon somnade precis i sängen. Patric ska jag skicka iväg för att köpa något sött, och Pommac. Förvärkarna är igång igen, får se om det händer något mer snart eller om lillasyster bara ska retas med mig i evigheter.

Tis 18 jul-17

I nästan 12 timmar sov jag. Inte klokt! Fast de sista sex timmarna vettesjutton om de räknas som sömn. Slumrade, hade ont överallt. Höfterna, ryggen, ljumskarna och tokjobbiga sammandragningar. Men ingen unge än. Suck.


Vaknade i alla fall till dukat bord, lunch. Min man är en hjälte! Halvtrist väder, så vi har roat oss bäst vi kunnat. For och handlade lite extra gott till mellis, kröp ihop framför en film alla fyra. Avbrott för bråk här och var, men annars rätt lugnt.

Plåstren på Broddes läpp ramlade av, igen. Ringde 1177 för att fråga om råd. Plåster i två veckor på en 2,5-årings läpp, där dreggel, mat och dryck hamnar konstant, är det rimligt? De rådde oss att åka tillbaka till sjukhuset och be om en ny bedömning så fort som möjligt om de skulle göra nya sårkanter och sy eller limma eller om de ansåg att tejp ändå räckte, så det fick vi göra. Drar mig alltid för att åka till akuten då det ändå inte kändes superakut, men sköterskan på 1177 sa att om det skulle behöva sys är det ju ändå sjukhuset som gäller då hälsocentralen inte skulle söva. Så ja, vi for in. Och det var lugnt där som tur var. Brodde var superduktig idag igen när läkaren och sköterskan kollade såret. Det hade läkt ihop fint redan sa de, men de förstod min oro över att tejpen bara lossnade hela tiden. Beslut togs om att inte sy, då det läkt rätt bra redan, men att vi skulle fortsätta med tejp så gott det går. Så jag beställde en stor laddning suturtejp och lite annat förbandsmateriel. Lär väl gå åt till annat framöver om inte annat. Jag gillar att ha ett välfyllt hemapotek, särskilt som vi har två olyckskorpar till barn.

När vi kom hem tog barnen på sig pyjamaser och så la vi oss. Brodde somnade tokfort i sjalen, och Leon somnade kort därefter när jag fick natta honom. Patric och jag har haft en lugn kväll. Kört nån maskin tvätt, fikat och småpratat. "Ska vi föda snart?" har han frågat flera gånger. Jag har haft såna känningar hela dagen, men det verkar inte bli så mycket mer just nu. Ett tag trodde jag att det skulle sätta fart nu när vi var på sjukhuset ikväll, då kändes det på ordentligt. Men nu är det lugnt igen. Så får ta en varm dusch och sedan försöka sova. Passa på att få vila och energi så mycket det går!

Mån 17 jul-17

Jag och Brodde vaknade vid klockan 6 imorse. Vi klev upp och gick på dass, sedan la vi oss igen och myste. Höll handen, småpratade, drog oss. Strax innan 7 vaknade Leon, och sedan Patric. Inget bråk, tjoohoo! La massor av energi på att skapa en bra stund när vi vaknade.


Men det togs igen, såklart. Bråket kom på förmiddagen. Fast vi har ju haft bra stunder med förstås. Jag försökte få tag i tandläkarn, det var inte lätt. Till slut lyckades jag. Sa att jag ville komma och kolla Broddes tänder efter olyckan igår. Den första jag pratade med tyckte jag var fånig och ville inte ge mig en tid. Jag gav mig inte. Fick prata med en annan på plats, som gav mig en tid samma eftermiddag. När vi väl kom dit sa tandläkaren att det var jättebra att vi kom och kollade, då det vid såna här olyckor kan hända att en bit av tanden lossnar och fastnar i såret i läppen. Han kollade noga, och något sådant hade som tur var inte skett. Han kollade igenom Broddes tänder och såret på insidan av läppen, Brodde satt hur duktigt som helst och gapade. Tänderna hade klarat sig fint!

Annars har vi varit hemma. Ritat en hel del har vi gjort. Jag och Brodde köpte såna där ritmallar förut, och dem håller barnen på mycket med nu. Även vi vuxna gillar dem! Brodde var dyngtrött där innan lunch. "Jag är inte trött, jag behöver inte sova" sa han bestämt. Jag sjalade upp honom, han sa inte emot. På fyra minuter hade han somnat. Inte trött, nä nä.

Tre oanmälda ungar våldsplingade på dörrn efter att vi ätit en sen middag. Leon och Brodde var toktrötta. Patric frågade om jag väntade besök. Näe, svarade jag. Han kollade i titthålet och rapporterade att det stod tre ungar där ute. "Skicka iväg dem!" gormade jag, höggravid och totalt jävla utmattad efter en tuff eftermiddag med trötta och griniga ungar här hemma. Tur att Patric är lugnare än mig, han förklarade att de fick leka med Leon och Brodde en annan dag, för vi skulle snart sova. Leon sa inte ens emot, han var inte i form för att gå ut och leka. Men allvarligt, vilka barn i 4-årsåldern är ute sent efter middagen och plingar på hos folk och ska leka? Är det vi som lägger oss tidigt? Störigt är det i alla fall, oanmält besök är inte uppskattat här. Särskilt inte nu när jag kan föda när som helst och sedan när vi kommer ha en nyfödd!

Efter kvällsfika och en kopp te plus småprat med min käre make är det nu dags för sängen. Där ligger redan våra söta små ungar och snarkar. Åååh vad jag älskar att sova ihop med dem!

Sön 16 jul-17

Tidig morgon, barnen började med bråk. Det var på riktigt det första de gjorde när de vaknade, slåss med varann. Japp, upplagt för en bra dag.


Förmiddagen, samma visa, bråk. Jag hade sovit uselt på natten, så efter att jag och Brodde tagit en dusch som jag behövde för att få väck lite värk så la jag mig och slumrade. Leon smög förbi några gånger. Petade mig i ögat, slog mig, skrek och sånt. Han har haft sääämst humör idag. Och regnat har det gjort.

Efter lunchen skulle vi till svärmor och hämta hem hunden. Vad händer? Jo Brodde kutar runt som en dåre, snubblar och landar med munnen på kanten av vår säng. Blod överallt, gallskrikande unge. Patric fick hämta en handduk med kallvatten som jag la på Broddes sår, packade en snabb väska med andra handen medans Brodde grät ögonen ur sig på min höft. Ner med ringsjalen i väskan. Tjugo sekunder att packa, Patric hämtade bilen, mot akuten. Leon var skärrad, så lugnade honom i bilen och sedan ville han vara hos farmor, så Patric släppte av mig och Brodde på akuten och skjutsade Leon till svärmor och sedan kom han till akuten till oss. Måste ha sett rätt läskigt ut när jag gick in på sjukhuset. Brodde klamrade sig fast runt min hals invirad i en filt, jag hade blod fulla armarna, tröjan och bröstkorgen och han grät hysteriskt. Rätt in i ett undersökningsrum fick vi gå, där höll han på att somna i mitt knä av utmattning. Patric kom, vi blev slussade vidare. Jag lyckades få på ett plåster, Brodde vägrade låta sköterskan röra honom. Efter 1,5 timme träffade vi en läkare, och det var ett gränsfall att han behövde sy. Eftersom han är så liten så ville de inte söva i onödan, så han fick bli tejpad. Brodde förvandlades till Spindelmannen när han satt i Patrics knä och fick såret tvättat och tejpat. Vår tappra lille pojke, han var så lugn!

Vi for till svärmor där Leon väntade på en uppdatering. "Kommer Brodde kunna prata igen?" hade han frågat när Patric lämnade av honom. Han och svärmor hade varit på stan och handlat, ätit popcorn och fikat frukt och haft det supermysigt tillsammans. Jag fick låna en tröja när vi kom dit, då jag självklart inte hade tänkt på att packa en till mig när jag stresspackade ihop väskan och min tröja var full av blod, snor och tårar. Vi fick lite fika, Brodde lyckades äta utan större bekymmer tack och lov.

Vi köpte med oss mat hem och åt framför barnprogram eftersom det blev så sent. Brodde somnade nyss på min rygg i sjalen. Leon ligger med Patric och lyssnar på sagor nu, supertrött.

Ikväll blir det att anmäla till försäkringsbolaget, och så ska Patric planera lite föräldraledighet och jag ska kolla upp hur långsamt det går att handlägga mina ansökta dagar jag fixade för över en månad sedan. Efter det blir det nog tidig säng, den här dagen tömde mig på energi.

Lör 15 jul-17

Vi vaknade till sol idag, och for iväg till Björkbackaparken efter frukosten. Patric packade matsäck, och svärmor kom dit hon med. Leon hittade en kompis direkt, Brodde lekte med dem en stund också men han trivdes bättre med en lugnare lek med mig efter en liten stund. Barnen gungade, åkte rutschkana, klättrade och vi fikade mackor och frukt i finvädret. Efter ett par timmar for vi hemöver igen.


Här hemma tog vi det lugnt en stund. Barnen fick sitt lördagsgodis bestående av torkad frukt och sockerfri choklad och de älskade det. Sedan tog Patric med sig grabbarna på äventyr med cyklarna och jag fick lite vila. Fast jag ställde mig och strök en sjal och sedan drog jag på musik och dansade ett tag. Fick ett rejält påslag av energi, och jag kunde inte vila, så då tänkte jag att jag dansar ut lillasyster. Meeen hon är kvar. Roligt och skönt var det i alla fall att få släppa loss lite energi och bara flänga runt en stund!

Barnen ville sjala sina gosedjur, och jag hjälpte dem knyta. Leon bad om att få tandembära sina gosekaniner, en på magen och en på ryggen. Sedan ville de dansa och natta sina "bäbisar", så som Brodde och Leon brukar somna på oss. De såg så stolta ut, och det värmde verkligen i mig när jag såg dem. Det var som en bekräftelse på att de själva gillar att bli burna av oss, och att det för dem är ett naturligt vis att lugna, ge trygghet och kärlek när de lekte att deras gosedjur var deras bäbisar. Leon har sagt att när han blir pappa så ska han sjala sina bäbisar. Det fick mitt hjärta att smälta!

Brodde ville somna i sjalen på mig ikväll. Han slocknade fort. Leon ville sitta i selen på Patric, och det fick han såklart. Det är så vackert att se när Patric lugnt dansar runt och Leon borrar in sitt ansikte i hans bröst och bara slappnar av. Även när man är 4,5 år gammal vill och behöver man få extra närhet, och även när man är 4,5 år gammal är det självklart att man ska få det!

Vi har sett en film ikväll, jag och Patric. Han har fått sig en ordentlig kärleksförklaring också, för jag vill inte att han ska känna att jag tar honom för givet. Han är en fantastisk pappa, en underbar make, och den finaste människa jag någonsin träffat rätt igenom! Att förmedla det med ord är inte enkelt, men jag gör mitt bästa för att han aldrig ska glömma det.

Fre 14 jul-17

Hej graviditetsvecka 39! Jag börjar känna mig klar nu, kom nu lillasyster!


Grå och blåsig dag. "Jag tar med mig ungarna och handlar, så går du och tar en varm dusch och vilar" sa min uuunderbara make. Jag lydde. Han är bäst! Sedan tog jag tag i projektet att lägga ut urväxta barnkläder på annons, och en drös gravidkläder eftersom jag inte tänker vara gravid så länge till (peppar peppar). Fått iväg lite idag i alla fall. Annars har vi mest lekt. Svärmor var hit och vi bjöd henne på middag. Sedan lånade hon med sig Kasper hem, för hon ville ha lite hundsällskap i helgen. Jycken älskar henne, så han var i sjunde himlen.

Brodde somnade i sjalen ikväll. Leon med Patric efter lite sagor. Nu blev jag precis ensam vaken. Funderar och läser lite om förlossningsvården och situationen för barnmorskorna, och är förbannad över att det är som det är. Hur kan kvinnor, ofödda och nyfödda, och hjältarna som arbetar med det prioriteras så lågt? Det är helt jävla upp och ner.

Tors 13 jul-17

Regn och blåst. Jämtländsk sommar. Vi drog en storstädning på förmiddagen. Jag sopade ihop allt på golvet till högar, grabbarna sorterade ur högarna, sedan en sväng med dammsugarn och skurmoppen. Paus för lunch och lek förstås.


Vi for till svärmor på eftermiddagen. Patric behövde springa ner på stan och fixa en ny telefon då hans gamla blev livsfarlig och laddaren smälte ihop med uttaget i telefonen. Bra grejer... Barnens farbror kom till svärmor också, så vi åt glass och lekte. Jag hjälpte henne få bukt på lite elbekymmer och hennes TV. Och vi var inte hemma igen förrän vid middagen.

Barnen var trötta och somnade rätt fort. Brodde i sjalen förstås, och Leon ville varva ner i selen. Så vi dansade, hela familjen. Och när knattarna sov satte vi oss och kollade på fotboll och slappade, och småpratade.

Jag har mangosmet i ugnen som ska bli fruktremmar till barnen. Må vänta tills det är klart. Blir en dusch så länge, få bort lite värk, och så kan lillasyster varva ner lite också.

Ons 12 jul-17

Dagsformen på fru Sandin har väl inte varit på topp. Nattens konstiga sömn var ju inte till nån fördel. Att vakna till rått väder som fick min kropp att värka var inte heller ett plus. Men jag och Brodde tog en varm dusch och lekte med bilar, medans Patric och Leon var och köpte tvättmedel, så det kändes lite bättre. Ja, sedan tvättade vi. Och for till svärmor en sväng då Patric och barnen bakat chokladbollar och barnen ville bjuda farmor.


Två trötta barn hade vi när vi kom hem. De var som övertrötta Duracell-kaniner och middagen var inte rolig. Men mätta blev alla, och det är ju huvudsaken. Vi förväntar oss inte att de ska sitta stilla och lugna vid måltiderna, de är ju små barn.

Brodde ville somna i sjalen, och såklart fick han det. Leon och Patric låg och lyssnade på sagor i sängen. När barnen sov tog jag och klippte i sjalen som kom igår, kortade den och sydde lite. Så nu är alla sjalar klara för att bära både Brodde och lillasyster, och även de få gånger Leon ber om att få komma upp.

Patric har lagt sig, och jag har kvällsfikat. Nattätandet har eskalerat, jag laddar mina energidepåer inför kommande marathon.

Ska invänta att lillasyster lugnar sig lite innan jag lägger mig. Mjukar upp den nyklippta sjalen så länge!

Tis 11 jul-17

Somnade när Brodde var upp och tjorvade igår kväll. Vaknade nu med ont i kroppen och ösregn.


Igår var en rätt lugn dag. Vi murslade på hemma. Patric bakade äppelpaj till mellis som vi åt på uteplatsen. Barnen lekte och hälsade på grannen. Sedan kom regnet, och vi fortsatte leka inne.

Brodde somnade i sjalen, och jag ägnade kvällen åt att laga en ny sjal som kom med en mängd defekter. Det är rogivande, och nu är den som ny.

Brodde vaknade till vid 22-tiden och hade svårt att komma till ro igen. Han ville fika, så vi satte oss och åt där vid 23 innan vi la oss igen. Och ja, då slocknade jag också.

Mån 10 jul-17

Efter att vi gjort om sovarrangemanget sover vi alla lite bättre. Jag fick sova i nästan 8 timmar i natt, med ett kort avbrott. Dagen har varit lång och rätt intensiv. Vi for och postade paket och var på biblioteket på förmiddagen. När vi kom hem var jag ute med barnen som ville cykla medans Patric lagade lunch. Och efter maten ville barnen ut igen, så Patric tog med dem på utflykt till skogen så jag fick vila. De hade haft det jättemysigt tillsammans!


Middag, bad, nedvarvning och läggdags. Brodde somnade i sjalen, men väcktes av Leon när jag la honom i sängen. Så vi fick somna i sängen istället, alla fyra tillsammans.

Det får bli en tidig kväll för mig. Barnen har retat gallfeber på mig idag, så pass att jag gick till ett annat rum och råkade sparka sönder tvättkorgen... Trodde den skulle tåla lite mer faktiskt...

Sön 9 jul-17

Jag och ungarna klev upp halv sju imorse. Och det känner jag av nu! Det har varit tråkväder hela dagen. Patric tog med sig barnen och svärmor och handlade så jag fick vila. Han är så mån om mig, min älskade make. När de kom hem bjöd vi svärmor på lunch, och sedan la barnen beslag på henne nån timme. Patric och jag passade på att sitta i soffan tillsammans och bara höll handen och småpratade. Och när svärmor skulle hem tog Patric med sig barnen igen. De for till sjön på äventyr och var borta i säkert 1,5 timme. Jag la mig med en kudde mellan knäna och vilade ännu mer. Det börjar på att bli riktigt tungt åt mig nu!


Middag, bad för barnen och nedvarvning. Brodde ville upp i sjalen. Jag förberedde för ryggknyt. "Neeej! Sitta på magen!" ropade han och kastade sig runt min hals. Jag fick sjala väldigt högt, men det gick alldeles utmärkt! Han somnade tokfort med sitt huvud mot min axel. Leon somnade med Patric i vår säng.

Jag och Patric har sett en film på Viaplay, och nu la han sig. Och ja, det ska jag med. Tvärtrött och svettas som en gris. Det är så härligt att vara höggravid!

Lör 8 jul-17

Upp tidigt, Patric och barnen bestämde med svärmor att de skulle på Jamtli idag. Mig lämnade de hemma, eftersom jag inte kan gå så långt och blir så gnällig. Jag var hemma och skötte tvättstugan istället! Varma vindar, så tvätten fick torka ute. Tog allt i sängarna också, och herreminje vad jag älskar doften av nytvättade sängkläder, täcken och kuddar som torkats av vinden och solen!


Patric och barnen kom hem efter klockan 15. Brodde hade blivit "stångad" av en get, mer buffad som tur var, och det berättade han inlevelsefullt om. Han var så arg på geten, "Jag ska kasta den dumma geten i FÄNGELSET!!!" gormade han. Det tyckte jag gott att vi skulle göra. Jävla get, puckla på min unge sådär! Leon berättade om militärer de sett på historielandet, och om hur han "kunde plocka lös en grej på museét men som inte gick att sätta tillbaka igen". Ooops! Barnen hade fäktats med träsvärd med farmor, och ätit lunch och glass där på Jamtli. De var helnöjda med dagen!

Eftermiddagen gick lugnt till. Bära in tvätten från torkställningen, äta, duscha och hux flux var det kväll. Brodde somnade fort i sängen, Leon kort efter. Jag och Patric kvällsfikade tillsammans och kollade trailers på kommande barnfilmer på bio. Du vet att du är småbarnsförälder när...

Läge att lägga sig nu då, lillasyster är någorlunda lugn så.

Fre 7 jul-17

Vaknade upp till graviditetsvecka 38, räknas nu som fullgången! Heja lillasyster, komsi komsi!


Tidigt vaknade vi också. Jag och Leon startade dagen med en dusch. Sedan efter frukost och kaffe for vi alla till sjön och kastade sten. Vidare in mot stan för att titta på alla Birger-statyer på gågatan. Vi köpte glass och mötte upp svärmor vid torget, och knallade ner till Badhusparken där vi lekte nån timme. Jag var med om något väldigt bisarrt. En mamma med solglasögon stod framför mig.
- Ska jag sitta med dig?
Jag tänkte "pratar hon med mig?".
- Ska jag sitta med dig? frågade hon igen. Jag såg mig omkring, tänkte att hon måste prata med någon annan, det var svårt att se vart hon tittade när hon hade solglasögon på sig. "Sätt dig om du vill, för tusan" tänkte jag.
- Ska vi gå och bajsa? frågade hon.
Och nu tänkte jag "vad faan är det här för människa?!" och just då smög det fram ett barn bakom mig som jag inte hade sett. Alltså, fatta vad obekvämt det hade kunnat bli om jag svarat? "Ja kom så går vi och bajsar tillsammans!"...

Hem, lunch, vila för mig. Jag har verkligen oootroligt låg energinivå nu. Patric tog med barnen på utflykt, och jag fick slumra i nästan tre härliga timmar! Åh vad jag behövde det!

När Patric gjorde middag var jag och barnen på uteplatsen. De lekte med sina vattenpistoler och surrade med grannen. Middagen fick de äta i bara kalsonger, för kläderna deras var dyngsura. Sedan in i duschen med dem, och påbörja nedvarvning. Brodde somnade fort i sjalen när vi lyssnade på Queens. Leon somnade med Patric i vår säng.

Fixat färdigt med tygblöjorna nu till lillasyster, sitter nu och mjukar upp en sjal till henne. Patric la sig precis, och för mig är det samma visa att jag må vänta tills det lugnar ner sig i magen.

Tors 6 jul-17

En lagomt tidig morgon för oss alla. Solen sken, och jag visste att den skulle försvinna så jag och Kasper låg kvar och drog oss medans Patric och barnen levde om här hemma.


Vi gick bort till fotbollsplanen en stund, då det är Storsjöcupen i stan. Kikade lite slött på nån match och åt korv och varma mackor innan vi gick hem igen. Patric och Leon drog på äventyr, de skulle hämta paket åt mig. Leon cyklade bort till Ica och Patric fick springa efter. Nu vill han att vi vuxna ska ha en cykel så vi hinner med ungarna! Jag och Brodde byggde parkeringsgarage av Kapla under tiden.

I paketet var det ett gäng vikblöjor, så jag tvättade upp dem direkt. Barnen lekte och kollade på film om vartannat. De sitter sällan längre än 5-10 minuter vid TVn innan de går och gör nåt annat. Sedan var det middagsdags, kvällsbestyr och läggdags. Brodde somnade i sjalen, Leon i sin säng vid vår säng.

Jag visade Patric hur man viker en vikblöja så den passar nyfödd. Som en boss vek han helt klockrent på första försöket, och vad het han var där han satt på golvet och vek blöjan! Han är lite peppad på det här med tygblöjor, vilket känns roligt för min del då jag hade förväntat mig lite motstånd. Såhär i efterhand förstår jag inte varför jag trodde det, han är ju så öppen och underbar min gubbe.

Tidigare på eftermiddagen vek jag och Brodde en vikblöja och satte den på en nalle. Då bad han mig att sjala upp nallen på honom, så gick han runt och klappade och höll om nallen i sjalen och frågade "Går det bra, lilla bäbis?" då och då. Leon har ju sedan tidigare sagt att han minsann ska sjala sina bäbisar när han blir pappa. Brodde blir nog likadan. Våra fina pojkar!

Om lillasyster kunde lugna ner sig lite nu då, så jag kan få lägga mig samtidigt som Patric, så vore det nice!

Ons 5 jul-17

Barnen vaknade tidigt. Jag fick somna om efter att knappt ha sovit i natt. Men vid halv tio väckte Patric mig. "Vi ska ju till barnmorskan klockan 11, och du har ju rätt lång startsträcka på morgonen" sa han med mild röst. Min omtänksamma och underbara make.


Hos barnmorskan visade sig allt vara bra och i sin ordning. Leon och Brodde stod som förtrollade när barnmorskan lyssnade på lillasysters hjärta. "Det låter som en bulldozer och en lastbil!" sa Leon, och Brodde upprepade ordagrant. Eftersom jag har negativ blodgrupp fick jag lämna blodprov. Brodde bearbetar fortfarande när han var och lämnade blodprov, så vi passade på att prata mycket med honom där innan, under och efter jag lämnade blod. Han fick stå nära och titta, sköterskan snappade upp vad vi gjorde och förklarade hon med. Jag visade att det inte var ett dugg farligt. Sedan fick både Leon och Brodde åka upp och ner en varsin gång i stolen.

Väl hemma åt vi lunch, sedan tog Patric med sig barnen till svärmor, och så skulle de på några ärenden. Jag stannade hemma och vilade och städade. Rätt som det var stod det två ungar i hallen. Inte våra ungar! De hade bara klivit in och började ta av sig skor och jacka. Jag sa att Leon och Brodde inte är hemma, och till slut gick de igen. Kvar stod jag alldeles spak. Jag gillar inte oanmälda besök. Särskilt inte andras barn, som kommer ensamma, och absolut inte nu när jag är höggravid. Jag måste prata med föräldrarna, för det här är andra gången det händer. Deras barn får gärna komma och leka, men jag vill gärna bli förvarnad eller tillfrågad om det är ok. För ja, jag är höggravid och har sååå lite energi. Att ha fyra barn kutandes här hemma orkar jag inte, och senare vill jag inte ha oanmälda barnbesök när lillasyster fötts! Om jag precis fått henne att somna, eller om både hon och jag sover och jag faktiskt lyckats somna, så vill jag inte väckas av att ha en halv förskola kutandes här hemma oanmälda.

Familjen kom hem igen strax innan middagen. Brodde var trött. Efter att vi ätit fick barnen pyjamaser och Brodde ville upp i sjalen där han somnade fort. Leon somnade sedan i sin säng i vårt rum. Det nya sovarrangemanget funkade rätt bra i natt. Alla sov bra, förutom jag som inte sover bra alls.

Jag och Patric har tagit det lugnt ikväll, och nu är han på väg i säng. Jag ska försöka komma till ro och hoppas på att få somna fort.

Tis 4 jul-17

I natt var det stökigt. Brodde vaknade, och Leon sov som en väderkvarn när jag försökte natta om Brodde. Jag la mig mellan dem som en betongsugga, och trots att jag och Leon låg i samma huvudhöjd sparkade han mig från nacken ner till svanken. Jag fick en sovmorgon, och när jag klev upp sa jag till Patric att samsovningen inte funkar längre. "Ja men då bär vi in Leons säng till vårt rum bara, och ställer vid min sida sängen" sa han som att det var det mest självklara nånsin. Så, vi tog och storröjde i sovrummet. Bar in Leons säng, bäddade åt Brodde i mitten av vår säng och ställde om höjden på spjälsängen och bäddade iordning den till lillasyster och ställde den mot min sida av sängen igen. Så nu ska vi väl kunna sova bra?


I och med att vi flyttade Leons säng till vårt rum så blev hans rum ett renodlat lekrum. Vi lyfte av dörren dit också, då det annars bara varit en tidsfråga innan nån skulle klämma sig i den. En säng ska väl in dit så småningom, en fullstor enkelsäng. Men det får vänta ett tag. Kanske att jag och lillasyster behöver en där, så vi inte stör de andra på nätterna.

Vi for och handlade lite på eftermiddagen, sedan hem och fortsätta med kaoset. Tvättade upp lite nya småhanddukar, och ikväll slaktade jag en gammal handduk och sydde tvättlappar av den.

Brodde somnade i sjalen, och Leon i sin säng i vårt rum. Jag tror det här sovarrangemanget kommer funka fint! Ska väl ta och lägga oss, jag och Patric, snart. Några minuters vuxentid till.

RSS 2.0