Sön 30 apr-17

Patric märkte av den senaste tidens sömnbrist på mig igår, och lät mig sova under förmiddagen idag. Han och barnen for och handlade lite, för de passade på att göra planer utan mig när jag sov. När jag vaknade var hemmet tomt. Tog en dusch. Efter en stund rusade Leon och Brodde in i badrummet. "Vi ska grilla korv, pinnbröd och marshmallows, mamma!" och for runt som små illrar. Så jag fick klä på mig lite snabbt och ta med barnen till baksidan av huset och leta bra pinnar som jag fick tälja iordning till grillpinnar medans Patric donade på med grillen. Patric, som tjatat om pinnbröd i flera dagar, fick äntligen äta det.
 
Efter lunchen for jag och Brodde till Mekonomen och köpte nya lampor till bilen. Hoppas att det är schysst väder imorrn, för då ska jag ta och byta halvljusen och skyltlyktan. Sist jag bytte lampor snöade det och blåste iskallt, inte sådär jättekul direkt.
 
Fick nåt tokryck och städade också. Patric fick undan all tvätt från badrummet, så jag skurade från golv till tak typ. Lekte MacGyver för att rengöra inuti rören och allt, ja nu är det banne mig skinande rent där inne!
 
När Patric gjorde middag läste jag och barnen bok. Brodde höll på att somna. Han vaknade tidigt, och ville inte tupplura, så från mellistid höll vi ett jättelågt tempo. Han somnade i sjalen på nolltid efter att vi ätit middag och fått på pyjamas. Leon funderade över olika ord, skillnaden på "hjärna" och "gärna", och hade därmed svårt att slappna av. Brodde vaknade vid halv tio-tiden och var dyngförkyld. Vi kokade oss en varsin kopp te, sedan ville han titta på sjalar. "Jag vill jöpa en ny laal, mamma. En josa och blå, med blommoj på". Och så ville han titta på bäbisar. Efter det skulle vi rabbla namnen på tårna, och han har nu lärt sig alla. Titel, totel, makafrua, spallarota och stortompen. Nu har han precis somnat om, efter en kopp te, ett pottbesök och fräst näsan. Så jag ska lägga mig jag med. Men nu har lillasyster precis påbörjat sin kvällsgympa och magen står åt alla håll. Nåväl, hon är nog snart klar.

Lör 29 apr-17

Patric somnade med Leon. Kasper snarkar. Brodde somnade i sjalen och ligger i sin säng. Det är tyst och ensamt.


Men jag vaknade för tidigt, efter för lite sömn, efter för dålig sömn. Kaffe! Förmiddagen bara försvann. Plötsligt åt vi lunch, sedan for vi och plockade upp svärmor. Tog oss en runda på affärn och på loppis, sedan hem till henne för gofika. Jag halvlåg mest och kved på soffan, för fogarna gjorde ont och lillasyster testade hur mycket plats hon har att bre ut sig på. Barnen lekte och hade det bra i alla fall.

Hem, middag. Jag försökte vila lite, men barnen var mammiga så jag fick röra mig så försiktigt jag kunde istället. Har börjat känna av magens tyngd mer nu, och i och med det sjalat magen då och då för extra stöd för den och för höfterna.

Brodde somnade på min rygg på nolltid. Leon och Patric somnade i vår säng. Och där ligger de än. Ska väl rasta hunden och lägga mig jag med. Passa på nu när alla andra gjort tidig kväll, kanske jag hinner somna innan lillasyster drar igång sin kvällsrusch?

Fre 28 apr-17

Patric gick hemifrån tidigt, han skulle på utbildning. Jag gjorde en smoothie var åt barnen med mjölk, havregryn, linfrön, blåbär, hallon och banan. De bad om en till var, och det var inga små glas direkt. Sedan lämnade vi Leon på förskolan, för han ville inte följa med till doktorn dit jag och Brodde skulle. Hos doktorn fick vi höra "atopiska eksem" angående utslagen på Broddes ben, så nu letar jag en bra behandling som komplement till den fungerande salvan vi har nu. Vi promenerade, Brodde åkte vagnen. Mina fogar dog, och har inte återhämtat sig än trots att jag varit i viloläge resten av dagen.


Vi kom hem strax efter halv tolv, då satt Leon och åt lunch på förskolan så vi kastade i oss en snabblunch hemma. Patric kom hem lite tidigare än väntat och hämtade hem Leon som tyckte att två timmar på förskolan var för lite.

Vi for och handlade på eftermiddagen. Barnen var inte på humör, så jag tog med dem och köpte glass och så satt vi där på en bänk tills Patric handlat klart.

Hem, leka, middag, varva ned. Brodde somnade i sjalen, men vaknade när jag la ner honom. Patric och Leon kom in i rummet, så vi låg där alla fyra tills barnen somnat.

Serier och mer vila, men nu sängen. Lillasyster har hicka, som hon har varje kväll som en klocka. Men snart är det lugnt igen så jag kan lägga mig.

Tors 27 apr-17

Vaknade med glada barn. Frukosten jag förberedde var en hit, och de åt som hästar! När vi var klara för dagen gick vi till förskolan.


Hem, kasta i mig mat, sätta sig i bilen. Körde genom vår kommun, genom grannkommun, in i ännu en kommun, förbi viltövergångar och annat. Till intervju! Var skeptisk som attan till jobbet redan innan. Dels pendlingen, typ 16-17 mil totalt dagligen. Arbetstider som inte funkar ihop med livet. Lönen var tokdålig, men det var skitsamma. Men, arbetsgivarn kändes som helt fel. På plats kändes allt bara helt fel. När jag fick frågan "Planerar du att skaffa fler barn snart?" blev det droppen för mig. "För det första får du som arbetsgivare inte ställa den frågan. För det andra är det inte din ensak" svarade jag lugnt. Har i alla fall fått läge på jobb här i stan nu idag, så det ska kollas upp närmare imorrn.

Kom hem, jag och Patric hämtade ungarna på förskolan. Hem, fika mellis. Broddes nya sjal kom idag, så den tvättade jag lite snabbt. Vi for till svärmor på fika, barnens underbara farbror var där han med. Vi blev kvar där länge, och kom hem strax innan 18. Då fick Brodde testa den nya sjalen som hade torkat efter tvätten. Sedan varvade vi ner, och ha ville somna på min mage i sjalen. Det var länge sedan! Obekvämt var det, nu när magen börjar bli så stor, men han somnade gott. Leon somnade med Patric.

När jag och gubben kollade lite serier kom Brodde tassandes ut i vardagsrummet. Han var gosjuk, och hans ben kliade. Så vi smörjde, gick på pottan, läste en liten bok och så fick han en banan. Nu låter det som att han somnat om med Patric.

"Mamma, jag är en mammagris" sa Brodde idag. "Ja, du är min mammagris" svarade jag. "Mamma, du är en ko" sa han då och klappade på mig. Tack!

Ons 26 apr-17

Jag och Brodde sov till halv nio. Patric drog på jobb, jag gjorde barnen klara för förskolan, hem och stöka på med försäljning av saker vi rensat, tvätta, andra tråkiga saker, Patric kom hem, hämtade barnen, åt mellis, Patric for på jobb igen och kommer hem imorrn igen, middag, dusch och pyjamas, nedvarvning och läggdags. Jag är svintrött, men jäntan i magen lever om så jag kan inte sova. Hon har hicka just nu, och blir då sur och lever om som en virvelvind. När hickan gått över ska jag gå runt lite så hon vaggas till sömns och då bör jag kunna somna lätt.


Imorrn ska jag fara till Järpen på intervju. Har en känsla av att så fort arbetsgivarn ser min mage kommer jag få ett nej, trots att det är emot lagen... När vi haft telefonkontakt har det låtit "Hur snabbt kan du börja?". Men ja, köra bil cirka 18 mil är ju kul.

Tis 25 apr-17

Vi måste skaffa en till resårbotten och bygga ut vår säng. Det börjar bli omöjligt för min nu att ligga bekvämt. Dels för att jag börjar bli så tjock och tung, men mest för att jag har två små plåster på mig på nätterna. Mysigt är det givetvis, men inte bekvämt.
 
Patric stack till jobbet innan 8. Barnen lekte med Kapla-stavar och vi gjorde oss klara för förskolan i lagom takt. Brodde skulle ha innegrupp idag, de skulle måla med sockerfärg. Leon blev uppmött vid grinden av en kompis, så han pep iväg direkt när vi kom in på förskolans gård.
 
Jag har varit effektiv idag. Skickat in papper hit och dit, rensat och fått sålt ännu mer grejer som bara ligger och tar plats. Tog en paus och tittade igenom kläderna till lillasyster, och började skratta åt mig själv när jag insåg att jag har köpt fem plagg, FEM, i storlek 50. 40-45% av alla kläder är i storlek 62... Nåväl, ska väl ta och komplettera lite om nån månad eller två. 93 dagar kvar till beräknad förlossning, så det är ju ingen som helst brådska!
 
Hämtade två glada barn på förskolan, och en stund efter att vi kommit hem så kom Patric hem från jobbet. Vi åt middag, varvade ner och pysslade på lite på kvällen. Vi la oss alla fyra i sängen, och småpojkarna somnade.
 
Jag har idag återigen fått känna att jag och Patric är ett sånt himla bra team tillsammans. Efter allt tjorv med Försäkringskassan är den här månadens ekonomi lite klurig. Men, tillsammans har vi banne mig fått till en jäkligt bra start! Jag hade panik igår över hur sjutton vi skulle klara av det, men efter idag känner jag mig mycket lugnare. Patric är "det löser sig"-typen, jag är "det löser sig inte"-typen när det gäller sånt här. Jag vill vara redo för det värsta, och ha planen klar. Han är mer för att ta det som det kommer och det ordnar sig jämt. Inga kvaliteter som är sådär jättebra på varsitt håll, men när vi två jobbar ihop så blir det faktiskt riktigt bra. Den här månaden står vi med en inkomst istället för två, därav min panik. Men, vi har betalat alla räkningar, vi har massor av mat, och Patric har lagt upp en budget som till och med rymmer omkostnader för min resa till London! Han är fantastisk, min man. Jag hade tänkt skita i London på grund av det här. Eventuellt kan det bli så att jag blir hemma ändå, det beror helt på hur min kropp mår. Jag har sedan läkaren sjukskrev mig känt mig bättre, vila var verkligen det jag behövde. De onda sammandragningarna är inte längre flera gånger om dagen, och jag känner mig en aning mer i balans (om man bortser från de tillhörande hormonstormarna).
 
Nu ska jag se om jag kan lyfta ner Brodde till hans säng, så jag kan få en liten stunds komfortabel vila innan han kryper upp igen och gosar in sig hos mig.

Mån 24 apr-17

När ska det vända? Varför går allt emot mig? Är i en period av sjukt mycket oflyt, och mängder av motgångar. Hur många tester ska jag behöva klara av? En släng med feber, utmattning och helt värdelös kvalitet på sömnen också på grund av all oro och stress. Fick i alla fall äntligen hem blanketterna från Försäkringskassan, de som skulle komma för en vecka sedan. Så imorrn hoppas jag kunna lösa den biten, att få in dem. Sedan återstår det ju att se om de väljer att sparka lite mer på mig, och neka mig ersättning efter allt jävla skit jag gått och går igenom. Fick en fet jävla panikångestattack när jag satt och jävlades med blanketten och ansökan via nätet fortfarande inte funkade. Allt liksom bara rasar runt omkring mig känns det som. Men det är bara att fortsätta kämpa på, jag kan ju inte göra så mycket annat. Inget ska få knäcka mig, banne mig. Visst, allt går emot mig just nu. Precis tamigfaan allt. Men näe, jag vägrar bli besegrad! Jag vägrar låta mig knäckas. Andas djupt, fortsätt simma.
 
Barnen och jag hade en behaglig morgon i alla fall. De var peppade för förskolan. När vi vinkat hej då gick jag hem och ringde MVC som även de strular till det för mig, genom att vara allmänt förvirrade och glömska. Det biten var lätt att lösa i alla fall, som tur var. En liten seger i taget. Men usch, jag har inte varit rolig idag. När jag är stressad, och när jag jävlas med saker som inte är mitt fel men som jag måste lösa, då är mitt humör inte roligt. Stackars Patric, han får ta så mycket skit i onödan. Men han vet ju att det inte är personligt, och att enorm stress plus hormoner och usel sömn gör mig till allt annat än en trevlig person. Utan honom som min klippa hade jag nog gått bärsärk för länge sedan.
 
Patric kom hem efter sitt jobbdygn. Barnen var glada och lekfulla när vi hämtade dem på förskolan. Vi gick direkt till lekparken och fikade mellis och lekte. Patric sprang runt med alla barn, jag satt och hade ont på en bänk. Och ja, när eftermiddagen kom och jag skulle fylla i blanketten som precis då kom med posten, då bröt jag ihop. Tack och lov fick jag vara ensam en stund i sovrummet och samla ihop mig igen. Och efteråt, helt utmattad.
 
Nu är jag ännu mer stressad dock, när jag precis insett att jag har ännu fler och ännu större hinder framför mig som jag måste ta mig igenom. Imorrn ska jag banne mig vakna full av energi och kämparglöd, för jag SKA fixa det här! Så är det bara.
 
På torsdag ska jag ta mig en roadtrip och gå på arbetsintervju. Intervju nummer fem på 2,5 månad. Och jag bör ska höra ifrån de andra den här veckan, annars får jag sätta mig och ringa runt igen, för ingen av de som jag varit på intervju hos har hållt sin tidsplan alls. 2-4 veckor försenat besked, varje gång. Det är inte okej. Vill man att det ska hända nåt, ja då får man göra det själv, det är lite av min filosofi här i livet. Det hr blivit jävligt mycket sånt nu på slutet. Göra det själv, och trolla med knäna. Något positivt med det är att jag blir en jäkel på att hantera knepiga och tuffa situationer!

Sön 23 apr-17

Brodde vaknade precis när jag skulle lägga mig, och hade svårt att komma till ro. Han var lite ängslig, men blev lugn när vi la oss och kramades. När han väl somnade efter 2-tiden fick jag lägga mig.
 
Patric, världens bästa make och pappa, lät mig sova på förmiddagen. Han tog med barnen till parken nån timme. När de kom hem klev jag upp, och vi for på ett ärende tillsammans innan Patric for på jobb.
 
Jag har inte alls varit i form fysiskt. Tung i kroppen, risig i måendet. Ja, inte toppform. Men vi har klarat dagen ändå. Jag tog det lugnt, barnen roade sig mycket själva. Jag såg till så de inte skadade sig eller nåt, annars fick de fria tyglar. Hemmet ser ut därefter, men vad gör väl lite stök? De hade ju roligt i alla fall.
 
Leon, fy tusan vad härlig han är alltså! Han säger helt fantastiska grejer. Vid lunchen sa han "Mamma, det är inte hela världen om stripsen är olika långa. Så är det ibland." Jag svarade "Ja, precis." Då kläcker han ur sig "Men att bli uppäten av ett rovdjur, DET är hela världen!" Och när vi pratade om namn till lillasyster sa han "Åh! Jag vet! Fladderöra! Det kan hon ju heta, det är ett jättebra namn!". Underbara unge!
 
Brodde har varit väldigt kramig idag. Han har suttit i mitt knä mest hela dagen, tagit min arm och lagt den som sig. Hållt mig i handen vart än vi gått här hemma, har inte velat vara mer än en armlängd ifrån mig. Det händer mycket i hans utveckling, så extra mycket närhet är hans bästa medicin mot allt det nya och överväldigande.
 
Efter kvällsfikat la vi oss i sängen tillsammans, och höll handen. Brodde somnade på stört, Leon låg och surrade om sånt som gör honom orolig. Han oroade sig över att tjuvar skulle använda sina kofötter och ta sig in, eller krossa vår ruta och komma in och ta pengarna i barnens spargrisar. Lillhjärtat, han har så stora funderingar. Men jag lyckades lugna honom, och han somnade hand i hand med mig.
 
Nu är hunden nyrastad, och vi ska lägga oss. Patric jobbar natt, så jag måste vara pigg och alert när knattarna vaknar.

Lör 22 apr-17

Gör jag annat än att inleda med "knappt nån sömn, tidig morgon"?
 
Ja, Patric knallade iväg till jobbet strax innan 8. Jag fick skura golvet direkt. Det var inte tandkräm barnen målat med den här gånger, utan filmjölk. Och inget morgonkaffe. Schyssta förutsättningar. Men vi har ändå varit flitiga här hemma idag. Min glädje över att rensa här hemma har smittat av sig på Leon, så vi rensade skåpet med DVD-filmer, och han ville sälja dem. Så det gjorde vi, och jösses vad det ränt folk här idag och hämtat filmer! Många hundralappar tickade in, och Leon tyckte det var så roligt att se högen med filmer krympa, träffa en massa nya människor och få veta hur mycket pengar vi fick in. Men emellan besöken så var det cirkus Sandin här hemma. Dagen var lång, så väldigt lång, men vi tog oss igenom den smidigare än vad vi gjort tidigare. Alltid nåt!
 
Strax innan 17 for vi och hämtade hem Patric, åt middag ihop och varvade sedan ner för sängen. Brodde somnade på ett kick efter lite ryggmassage. Leon tog lite mer tid på sig, han ville umgås lite extra med pappa.
 
Jag och Patic har haft småpratsafton ikväll, och jag påmindes ännu en gång om vilken tur jag har som har just Patric som min livskamrat. Aldrig tidigare har en annan människa förstått mig så bra, känt mig så väl och aldrig förr har jag känt att jag har så mycket gemensamt med en annan person.
 
Lillasyster lever rövare i magen, så jag väntar på att hon ska lugna sig lite innan jag kan lägga mig. Det är ju bara så frustrerande att lägga mig men inte kunna sova för att jag kastas runt i sängen.

Fre 21 apr-17

Idag är en sån dag då jag bara vill be alla fara åt helvete i stort sett. Hela dagen har känts som ett enda stort test på hur mycket jag klarar av. Verkligen allt och alla har varit emot mig, och jag är ändå rätt förbluffad över att jag inte legat och gråtit ögonen ur mig, för det har verkligen känts som att allt har gått fel. Precis allt. Jag avskyr när jag får ta negativa konsekvenser på grund av något som jag gjort rätt och riktigt men någon annan sjabblat till, och det har hänt idag. Jag avskyr när folk bestämmer hur jag reagerar och utgår ifrån det, när de i själva verket är heeelt ute och cyklar. Jag avskyr att folk som tror att de vet hur jag funkar talar om för mig vad jag gör och inte gör, hur jag ska göra och inte göra, när de i själva verket inte vet ett dugg om mig. Jag avskyr när folk förväntar sig att jag ska dra hela lasset, medans de själva inte lyfter ett finger, och sedan blir sura för att det inte blir som de vill. Jag avskyr människor som lägger sig i där de inte har nåt att göra. Jag avskyr när andra människor för min talan, istället för att låta mig prata själv. Som sagt, det är inte alls många som jag inte vill be fara åt helvete.
 
Fick knappt sova i natt. Väcktes med bråk, tjat och gnäll. Har blivit påjagad, stressad och tjatad på hela förmiddagen. Om jag hade haft en synlig barometer bredvid mitt huvud skulle man se den sakta men säkert stiga hela dagen.Och så en allmäntillstånd sämre än vanligt, sömnbrist, halsbränna, foglossningar och konstant irritation på det. Kul.
 
Men, vi tog och for på badhuset hela familjen och hade det roligt ett par timmar. Ungarna for runt som fiskar i vattnet, vi åkte rutschkana, fikade och badade bubbelpool. I bilen på väg hem höll Brodde på att somna, lillsprätten.
 
Väl hemma dök det förbi en drös folk som hämtade grejer jag rensat ut och sålt. Så skönt att bli av med det! Vi käkade gomiddag, varvade ner framför Bolibompadraken, och sedan somnade Brodde på mig i sjalen när vi lyssnade på Sabaton. Leon var vaken lite längre, men somnade i vår säng till slut.
 
Och ikväll fick jag sålt en sjal. Där rensar jag nu, i sjalhögen. Jag behöver en paus från den delen ett tag känner jag. Från folket, framförallt. Jag har inte jättemycket gemensamt med dem, förutom det uppenbara att vi bär våra barn. Annars har jag sällan mycket utbyte av kontakten med sjalfolket, förutom en handfull som kommit att bli bra vänner.

Och till dig som kläckte ur dig "Du är snart 30 år, har inte jobbat så mycket, och är inte särskilt attraktiv på arbetsmarknaden", du har ju heeelt rätt. Jag har ju bara jobbat 4 år och pluggat 1,5 år av de 9 åren som gått sedan jag tog studenten. Resten av tiden har jag befolkat världen, vilket är ett big no no i yrkeslivet år 2017. Självklart är jag helt oattraktiv! Jag menar, vem skulle vilja anställa en 28-åring med min bakgrund? Särskilt en mamma?! Jag kan lika gärna förtidspensionera mig och spendera mitt liv i en billig jävla 1a med kokvrå, för det är ju allt jag är kapabel till. Förlåt, men alltså, hur fan tänkte du där?

Tors 20 apr-17

Sådärja, en natt till typ helt utan sömn, och så två bråkiga ungar redan vid 6-tiden. Jag var inte på bra humör när jag klev upp med andra ord. Men det blev bättre, och Patric gick till förskolan med två supertaggade små knattar.
 
Jag jävlas ännu med Försäkringskassan. Deras satans hemsidan funkar ju inte som den ska, fast det enligt deras kundtjänst ska funka... Så de skulle ju skicka en pappersblankett till mig med posten, som borde ha kommit i tisdags, men som ännu inte kommit. Vilken jävla skämtmyndighet! Och det mest frustrerande är ju att jag gör allt jag ska göra, men det är från deras håll det inte blir rätt, och då är det fortfarande jag som får ta skiten för det. Sånt retar mig som faaan, att jag ska hamna på pottkanten trots att jag gör allt rätt, bara för att andra gör allt fel.
 
Hade besök av en tjej från sjalgruppen idag, som ville ha lite hjälp med sin nya sjal. Så jag fixade till den, och så fick de testa några av mina sjalar och givetvis blev det en hel del surr också.
 
Hämtade barnen innan mellis. Patric hade varit och handlat. Igår nämnde jag att jag var sugen på citroner. Även på sallad, och på fröknäcke. Allt utspritt över dagen. Och allt det hade han i matkassen, min fantastiske man. Han är en fantastisk medgravid! Så jag tog och bakade lite fröknäcke, och det uppskattades av hela familjen.
 
Eftermiddagen bjöd på lek och en del bråk förstås. Vi åt middag, barnen fick duscha, vi varvade ner. Och sedan var det läggdags. Brodde ville ha massage, så jag masserade hans rygg tills han somnade. Leon somnade i vår säng han med tillsammans med Patric.
 
Imorrn har vi en ledig dag tillsammans, och vi ska på utflykt. Vart har vi ännu inte bestämt, det beror på vilket väder det är. Om det snöar och regnar som i förmiddags, då blir det badhuset. Är det finverä så drar vi på Jamtli och tittar på djuren.

Ons 19 apr-17

Mina små goungar låg som plåster på mig hela natten. Jag fick inte sova mycket, men vad gör väl det? De vaknade pigga och glada, och åt sin frukost som jag förberett kvällen innan med god aptit. Vi hade lite morgondisco, och knallade sedan iväg till förskolan.
 
Hem, satte mig i telefonkö till hälsocentralen. Bokade en tid åt Brodde nästa vecka, och så får vi se vad de säger om hans torrfläckar på benen. Hämtade Patric, ringde a-kassan, ringde tidigare arbetsgivare. Ja, en intensiv förmiddag. Jag fick med gubben min på ett ställe i stan där de serverar raw food, då jag haft sånt craving efter grönsaker i massor. Vi har varit dåliga på att äta det på slutet. Så vi fick i oss en varsin "pizza" på fröbotten med en massa gosaker ovanpå, en stor salladsbuffé och fröknäcke. Sedan vidare till Bilprovningen, där jag tappade humöret när vi fick anmärkning på halvljuset som jag för sjutton bytte bara för några ynka månader sedan! Ja ja, jag får väl göra det igen helt enkelt. Jävla skitlampor...
 
Hem, hämtade knattarna, käkade mellis. De fick två bilgarage i trä idag som de lekte med hela eftermiddagen tillsammans. Middag, nedvarning, dusch. Sedan la vi oss alla fyra i sängen och barnen somnade.
 
Jag sitter nu och drömmer, drömmer om framtiden. Drömmer om hur vi ska leva när vi är klara med att föda barn, när vi båda jobbar. Vart vi ska bo, hur vi ska bo, vad jag vill jobba som, och så drömmer jag om en till hund. Det har jag gjort länge, men vi har absolut inte läge för en till hund nu. I alla fall inte en sån hund som jag drömmer om. Så det får vänta några år, tills alla andra bitar fallit på plats. Då ska jag skaffa mig en kompis som ska få mycket mer specifika uppgifter än vad Kasper har. Kaspers uppgift är sällskap, och det är han så himla nöjd med. Men jag längtar sååå efter att från grunden få bygga en väl fungerande arbetshund som ska funka lika bra i en familj med barn. Ända sedan jag var liten har jag varit lite av en hundnörd, jag älskar att läsa på om olika raser, fantisera om vilka förutsättningar en blandras av olika raser kommer få, och framför allt att luska rätt på vilken ras som passar mig när jag "blir stor". En Cavalier som vi har nu, ja han är helt klockren för oss så som vi lever nu, och han är en given medlem av familjen. Men ja, längtan efter en till hund har funnits länge, och kommer få finnas ganska länge till. Den sortens hund jag vill ha lämpar sig inte i en lägenhet och i en livssituation som inte kan ge hunden det den behöver. Men, om några år, om allt går som jag drömmer om och hoppas, då kommer det finnas både tid, utrymme och massor av natur omkring. Med typ 20 års research och nörderi har jag en stark tro på att jag kommer hitta helt rätt hund för oss, och kunna erbjuda den hunden exakt det den behöver. Men först må vi bli klara med barnafödande, jobb och boende!

Tis 18 apr-17

Barnen pussade mig, sedan gick de till förskolan med Patric. Jag sov som en klubbad säl, helt utmattad ännu efter gårdagen. Patric väckte mig försiktigt strax innan 11, sedan skjutsade jag honom till jobbet där han ska vara ett dygn.


Gjort tråksaker idag, måsten, och det har gått åt skogen. A-kassan, Försäkringskassan och skolan. Ingen av dem har skött sig, och sätter mig i skiten. Men jag tragglar på, gör det bästa jag kan för att lösa allt. Sålt undan med leksaker, och det är så skönt att se saker lämna hemmet.

Hämtade knattarna på förskolan. De var på gohumör båda två, och det höll i sig hela vägen fram tills de sov! De lekte fint tillsammans när jag gjorde mat, de åt och duschade, lekte mer och när vi la oss för att sova låg de på varsin sida om mig och höll mig i handen. Idag var de goungar på riktigt!

Morgondagen bjuder på mer måsten och vuxengrejer. Bilbesiktningen, ringa hälsocentralen å Broddes vägnar och be om en remiss till en dermatolog, ringa a-kassan igen, tvätta om det finns en ledig tid. Och mitt i allt ska jag försöka ta vara på uppmaningen från min läkare och från barnmorskan att vila vila vila så mycket jag kan. Jo men visst.

Rådjuren är tillbaka på gården förresten! Något barnen blev så glada över. De fick se dem på riktigt nära håll när de gick förbi utanför Leons sovrumsfönster där vi stod och kikade på dem.

Mån 17 apr-17

"Mamma, vi har målat golvet i vardagsrummet med tandkräm!" hojtade barnen lyriskt när jag vaknade imorse. Patric var på väg ut genom dörrn och skulle till jobbet. 8-20 skulle han jobba. Min dag började bra med andra ord. Sov som en kratta i natt med Brodde som korvade runt intill mig och Leon som sparkade på mig.
 
Ja, den här dagen går inte till historien som en ljuvlig dag direkt. Direkt från sängen till att skura tandkräm på golvet. Sedan har det varit krig, bråk, skrik, hyss, slagsmål med mera heeela dagen. Jag har försökt städa upp på Leons rum, så barnen skulle kunna leka där. Men jag har blivit konstant avbruten. Alltså, mina älskade ungar har varit riktiga monster idag, på riktigt. De har varit så odrägliga att jag undrar vad sjutton som hänt. De tömde ut ungefär 10 liter vatten på golvet i köket, badrummet och på toan. De tömde sina pottor på golvet FYRA gånger, och skrattade. Sekunden efter att jag samlat ihop alla 500 Kapla-stavar de har, så rev de ut alla igen. Då la jag ut hälften till försäljning... Bråkat med varandra, gaddat ihop sig mot mig. Spottat vatten och mat överallt. Tömt vår säng på sängkläder och byggt kojor av. Men ja, jag har banne mig fått rent i Leons rum. Jisses vad vi rensat och lagt ut saker till salu, och nu har barnen alldeles lagomt med leksaker, och massor av yta att leka på! Att laga middag kunde jag fetglömma, för knattarna levde rövare. Så ja, de fick klä på sig och så stoppade jag in dem i bilen, och så blev det hämtmat till middag. Överlevnadsstrategi, fördriv lite tid i bilen. Jag trodde de skulle somna tidigt ikväll efter den här dagen, men de somnade bara preciiis innan Patric kom hem från jobbet.
 
Jag och Patric firar för övrigt 6 år som ett officiellt par idag. Det är 6 år sedan han sa "För du är väl min flickvän, va?" och vår fram tills dess sporadiska relation tog sin ordentliga start. 6 år, och den tiden har gått fort, och vad vi hunnit med mycket!
 
Nu är min make på väg i säng, och jag ska strosa runt lite här hemma en stund och njuta av våra rena golv som är tomma på leksaker och grus. Det gäller att passa på liksom!
 
 
Fast de är ändå rätt söta när de sover, våra monster.

Sön 16 apr-17

Somnade sent, vaknade tidigt. Intensiv dag. Blah, jag är helt färdig. Och imorrn jobbar Patric 8-20, och jag och smågrabbarna har en lång dag framför oss. De klättrar på väggarna och längtar till förskolan.
 
Jag och Brodde for och hälsade på en kompis efter frukost. Han lekte med hennes barn, blev svartsjuk när ena barnet ville bli sjalad av mig och då skulle Brodde också upp. Vi var där i 1-1,5 timme ungefär, innan vi for hemöver. Då stod maten på bordet, och Patric och Leon hade kört igång med tvätten.
 
Under eftermiddagen var det tvätt och städ för hela slanten. Jag tog storsopen och skyfflade ihop allt på golvet till en stor hög som resten av familjen fick sortera upp. Och så dammsög och skurade vi. Och imorrn innan lunch lär det vara kaos igen.
 
Brodde hade fått mersmak på att bli sjalad efter förmiddagen, så ikväll ville han somna på min rygg i sjalen. Inte mig emot! Och snabbt somnade han, till Sabaton, lillhjärtat. Leon somnade med Patric. Och sedan dess har vi fortsatt med tvättstugan och sett serier, och nu är det sängen. Halsbrännan från helvetet är i full fart, så jag får sittsova i natt. Tjoohoo.

Lör 15 apr-17

Jag drömmer så livligt på nätterna nu. Och sover oroligt. Tack och lov vet Patric om det, och låter mig sova ikapp lite extra på förmiddagen, för annars funkar jag inte.
 
Barnen fick leta påskägg imorse. Leon är klipsk han. När han gick in i sitt rum där vi gömt äggen, utan att veta att det var där äggen fanns eller ens att han skulle leta ägg, sa han direkt "Det där Kapla-tornet fanns inte där igår" och började undersöka det. Patrics Kapla-bygge revs snabbt ner, och första ägget hittades.
 
Vi åt lunch och hade en rätt stillsam förmiddag. Strax efter 14 for vi till svärmor. Barnen lekte ute med Patric en stund, sedan åt vi en lite tidig middag tillsammans. Barnens farbror var med också. Jättegod mat, jättegod efterrätt och en väldigt mysig eftermiddag tillsammans.
 
Vi kom hem lagomt till Bolibompa. Ungarna var trötta och det krävdes inte mycket vid nattningen direkt. Brodde somnade direkt intill mig när vi la oss, och jag nickade också till. Patric och Leon kom och la sig, och Leon somnade fort han med.
 
Vi har kikat lite serier på TV4Play ikväll, och jag har skickat mail till min läkare och ska väl vänta i hundra år på svar. Patric la sig precis, och jag ska väl göra detsamma. Lilljäntan i magen tar mer och mer energi av mig, så jag behöver sova och vila mer och mer.

Fre 14 apr-17

Världens bästa make, som visste hur utmattad jag var efter gårdagen, lät mig sova hela eftermiddagen. Och det behövde jag! Fick lite kaffe innan vi skulle äta lunch. Patric ringde ett samtal och gav mig sedan telefonen. Då hade han ringt till förlossningen, och ville att jag skulle in på en kontroll på inrådan från läkaren igår i och med mina elaka sammandragningar. Så vi packade ihop oss och for iväg. Patric lämnade av mig och tog med barnen på lite äventyr.


Jag fick ligga med CTG ett bra tag, och sedan göra en undersökning. Jag hörde vårt barns hjärtslag med ena örat och en födande krigarmamma lite längre ner i korridoren med andra örat. Lillasyster mådde bra, och livmodertappen var opåverkad som tur var, men förlossningsläkaren sa åt mig att ta det så lugnt jag bara kan och vila vila vila. Med andra ord en bekräftelse på det jag tänkt själv. Bara hoppas nu då att Försäkringskassan också inser vikten av vila för min del.

Grabbarna hämtade upp mig, och så for vi bort till min farmor och fikade. Farmor lärde Leon spela kort, Skittunna. Så många gånger jag och farmor spelat det! Hos henne, i stugan, hemma hos oss när jag var liten. Och att nu få se henne lära Leon spela Skittunna, det värmde verkligen i mig! Hon som inte trodde hon skulle få se barnbarnsbarn, hon har snart sex stycken, och spelar Skittunna med sitt äldsta. Älskade farmor! Jag hoppas så innerligt att vi har mååånga år kvar med henne, så att våra barn ska minnas henne hela sina liv.

Det blev en sen middag, en dusch och nedvarvning. Sedan var det läggdags för barnen. Jag somnade till en stund med Brodde, men Patric väckte mig, och så såg vi lite serier ihop. Och nu är vi på väg i säng. Vi har gjort iordning påskägg och gömt åt barnen, så imorrn blir det äggjakt!

Tors 13 apr-17

Imorse vaknade jag till av att Patric smög upp ur sängen. Jag somnade om. Vaknade till en liten stund senare. Allt var så tyst, så stilla. Vad var klockan? Efter åtta. Barnen? De sov! Brodde pressad emot mig, Leon bredvid. Jag låg vaken och bara tog in allt, det var nästan för bra för att vara sant! De började vrida på sig efter en liten stund, och vaknade samtidigt.
 
Frukost, påklädning, förskolan. Sedan följde Patric med mig till hälsocentralen och mitt läkarbesök, och tur var ju det, för jag behövde honom verkligen vid min sida. Det var en otroligt tuff timme för min del, och utan Patric hade jag inte orkat. Efter läkarbesöket var jag helt utmattad, tom på energi. Jag fick stoppa i mig en Big Mac-meny och andas lite. Stannade till hos polisen och hämtade ut mitt nya pass, handlade lite mat och sedan hämtade vi barnen. Och nu är vi påsklediga tillsammans i fyra dagar.
 
Vi fikade mellis när vi kom hem, och sedan gick vi till parken och lekte ett tag. Barnen gungade, åkte rutschkana, lekte björnar och dinosaurier och lekte robot med Patric. Hem, middag, nedvarvning.
 
Vi la oss alla fyra i sängen, och barnen somnade tätt intill oss. Vi hittade sedan en ny serie på TV4Play vi började kika på, och nu har Patric precis lagt sig. Jag sitter och jävlas med Försäkringskassans hemsida, som bara talar om att det är tekniska problem hela jävla tiden när jag ska försöka få något gjort i tid. Blir så trött. Men ska tjura på en stund till och se om det kan ordna sig, annars får jag väl fortsätta jävlas imorrn helt enkelt.

Ons 12 apr-17

Med ett guldigt morgonljus som sipprade in genom fönstret, tvp gosjuka barn i sängen och två aptrötta föräldrar så började dagen. Barnen tjatade direkt om att se på Pyjamashjältar på TV. Patric fixade, sedan drog vi oss vuxna några minuter extra. Frukost och påklädning, Patric knallade iväg till jobbet och jag tog med knattarna till förskolan.


Hem, rasta hunden, ner till MVC. Fick en läkartid inbokad till imorrn på grund av mina onda sammandragningar och ökade besvär med fogarna. Magen mättes, lilljäntan surade till på dopplern när de skulle lyssna på hennes hjärta, så hon tjorvade runt allt hon kunde. Nog är det fart på den här jäntan alltid! Lite blodprover, som såg bra ut, sedan hem och säcka ihop. Jag är så trött mest hela tiden!

Hämtade barnen, Brodde hade skrubbat ansiktet när han snubblade ur sandlådan. Barnen hade påskpysslat, och var på bra humör båda två när jag kom.

Hem, laga middag, duscha barnen, varva ner. Vi la oss tillsammans i vår säng och de somnade utan nå större problem tack och lov, nåt tjorv hade jag inte energi till idag.

Patric hade precis kommit hem när barnen somnat. Vi har surrat lite om hur vi haft det idag, planerat morgondagen, och småpratat allmänt. En behaglig kväll. Och nu är det läggdags.

Tis 11 apr-17

Ligger mittemellan barnen, Brodde har precis somnat om efter ett besök på pottan och lite mammamys.


Jag tog mig en lugn dag idag. Sover dåligt, och försöker minimera tillfällena då de onda sammandragningarna kan komma. Idag har jag bara vilat, och har då klarat mig ifrån det. Lugn och ro verkar vara det som gäller. Ska till barnmorskan imorrn, och ska då ta och diskutera lite om det här onda. Hade inte så med de andra barnen vad jag minns, men levde inte lika stressigt då heller.

Hämtade barnen, vi åt middag. Fisk och mos på potatis och ärtor. De åt mos som proffs, och det var första gången de båda två åt upp all mos och bad om påfyllning!

Dusch, nedvarvning, läggdags. Patric kom hem innan de hunnit somna, så Leon som längtat så efter pappa fick somna med honom.

Ska se om jag kan lyckas flytta över Brodde till hans säng, eller om jag kan få plats ändå. Jag börjar bli tjock, barnen är stora och rörliga när de sover. Mamma ostkrok.

Mån 10 apr-17

Vid femtiden imorse somnade jag. Jag kunde inte sova när jag la mig, och när jag nickade till vaknade jag med ett ryck. Klev upp och vandrade runt lite. Brodde kom tassandes ut från rummet, så vi gick på pottan och la oss sedan igen. Han låg vaken ett tag och myste, men somnade till slut.


Jag vaknade strax innan sju igen av att Leon drog mig i håret och tyckte det var kul när jag pep. Då gjorde Brodde likadant. Patric klev upp med grabbarna, och jag slumrade ett par timmar.

Med den natten i bagaget skulle jag iväg och köpa skor. Usch så trist! Fanns såklart inget på det första stället så jag tvingades ner på stan. Men där hittade jag äntligen ett par, på den fjärde butiken jag besökte. Ett par med memory foam i sulan! Ska gå in dem lite snabbt och hoppas att jag kommer kunna ta mig ut och gå mer utan att plågas.

Hämtade barnen, vi åt middag, de duschade, vi såg Bolibompa och la oss. Båda låg tätt intill och höll mig i handen.

Må ut med jycken i blåsten nu.

Och magen den bara växer. Lillasyster är en livlig rackare, jag känner mig aldrig ensam! Vecka 25, hej vad det går!


Sön 9 apr-17

Leon väckte mig strax efter 8 imorse med en puss och mjuk klapp på kinden och viskade "Mamma, mamma, vakna, det är morgon nu". Goungen. Brodde vaknade han med. Vi klev upp och åt frukost, och när vi hade kvicknat till kom Patric hem från jobbet.


Efter lunchen for jag och Leon på loppisrunda. Han var så duktig och härlig att ha med, och gnällde mindre än vad Patric gjorde när jag hade med honom. Efter att vi fyndat tog vi oss en fika. "Här ska vi sitta länge och fika, bara du och jag mamma" sa han, medans han åt sin morotsmunk och glass och jag sippade på dagens första kopp kaffe.

När vi kom hem hann vi i stort sett bara byta kläder och ta med Patric och Brodde och så for vi till svärmor. Patric och barnen lekte ute medans jag och svärmor förberedde middagen och surrade. Jag försöker ta det väldigt lugnt så mycket jag kan då jag haft onda sammandragningar den senaste veckan, och det är väl stressrelaterat. Det är mycket nu med dagliga konflikter med barnen, jobbsök, den pressen jag har på mig själv och stressen jag känner över att jag blir större och större och orken blir mindre och mindre. Men vi åt middag ihop, barnen lekte och vi var hemma igen lagomt till Bolibompa.

Kvällsfika och läggdags. Brodde la sig på min plats i sängen, höll mig i handen och somnade fort. Då tassade Patric och Leon in, och så somnade Leon i vår säng han med.

Jag och Patric har tittat på våra serier på Viaplay och SVT Play, och är nu på väg i säng. Imorrn ska jag ringa en drös samtal, och försöka släpa mig ut för att göra något jag avskyr: att köpa skor. Jag måste verkligen ha nya skor, Patric fick massera mina benhinnor ikväll och jag stapplar fram. Usch vad jag avskyr att köpa skor! Men då lägger jag hellre en större summa på ett par riktigt bra skor, så går det ändå en drös med år mellan gångerna. I fem år har jag haft det paret som är uttjänat nu. Mina kängor har jag haft i snart 10 år. Kvalitet!

Lör 8 apr-17

Strax innan klockan 10 pussade vi Patric hej då. Barnen började gnälla direkt. Jag har varit rätt stressad på slutet, och känt av sammandragningar på ett sätt som inte känns okej, så Patric sa "Se till att de lever, skit i allt annat" innan han for. Så det har jag gjort idag. Barnen har fått sköta sig själva i största mån. Jag har gett dem mat och hjälp till vid toabesök vid behov. Gick emellan några gånger när de rök ihop också, och kände direkt av sammandragningarna. Men Patric hade förklarat för Leon igår att det är viktigt att de lyssnar på mig, för annars så mår inte lillasyster i mammas mage så bra, och det fick jag påminna om idag, vilket hjälpte en aning.
 
Till lunch fick de "skogsmos med korvpengar", alltså broccolimos med korv, och det åt de som hästar av. Men i slutet satt de och kastade moset på golvet när de var mätta. Tack och lov har vi hund... Men de roade sig med Kapla-stavarna ett bra tag också, innan de började bråka om vems stavar som var vems. Jag menar, 500 Kapla-stavar räcker tydligen inte till båda... Och hur tänkte jag, när jag trodde att de skulle kunna hålla rätt på dem? Jag har precis plockat upp drygt hundra stycken ur soffan.
 
Efter middagen, där de hade kladdat mat i håret på varann, fick de duscha. I duschen lekte de länge, och höll sams väldigt bra. Så jag lät dem vara. En försenad Bolibompadrake (tack och lov för SVT Play) och läggdags. De somnade fort, för klockan hade blivit åtta innan de kom i säng.
 
Jag har halsbränna, och är utmmattad. Kasper är rastad. Jag borde lägga mig, men behöver nååågra minuter till av tystnad för mig själv. Imorrn förmiddag kommer Patric hem igen. Kom igen nu då, sovmorgon tack!

Fre 7 apr-17

Haksbränna i kombination med att jag blir mer och mer otymplig leder till ännu sämre sömn nattetid. Väcktes av två bråkungar, som varit bråkungar hela dagen. Idag var det inte roligt att vara förälder.
 
Patric hade planerat att vi skulle äta lunch ute. Jag vaknade utmattad med gnälliga fogar, Brodde var på dåligt humör men ville absolut inte vila. Så Patric och Leon for iväg själva, och grillade korv ute. Jag och Brodde tog det lugnt, och skötte tvättstugan.
 
Jag fixade lite ärenden på eftermiddagen med telefonsamtal som behövde ringas och mail som behövde skickas, sökte nåt jobb, donade med studieintyg. Och sedan fick jag hantera bråk resten av dagen, barnen har verkligen varit i sitt esse idag.
 
Terrordåd i huvudstaden. Jag är en av de som säger "Jag sa ju det". Men någon rapportering fick jag absolut inte följa. "Se på Alfons, mamma. Inte på nyhejtan!" vrålade Brodde. Men jag har i alla fall retat ihjäl mig på hur PK allt och alla är, hur så många trippar på tå för att inte stöta sig med någon, hur rädd alla är för att ha en åsikt. Men jag säger bara det, jag sa ju det...
 
Nåväl. Brodde somnade tokfort när vi väl la oss. Barnen fick tomtegröt till kvällsfika, sedan var det läggdags. Leon höll igång lite längre, men somnade i vår säng han med. Patric är och hämtar sista påsen med rentvätt, och ska ut med jycken, sedan ska vi lägga oss. Jag har en mindre skogsbrand i min mage, så det blir till att sittsova i natt igen. Och imorrn har jag ett dygn ensam med våra två små knattar framför mig, och något säger mig att det nog kommer vara raka motsatsen till ett lugnt dygn. Båda två är i nån period med hemska humör. Brodde till exempel fick sitt värsta utbrott någonsin nu på eftermiddagen, och han har börjat gadda ihop sig med Leon och tillsammans bråkar de med mig, och skrattar. Kaffe, hörselkåpor och andningsövningar får bli mitt hopp imorrn.

Tors 6 apr-17

Två peppade grabbar cyklade och åkte vagn till förskolan. Brodde hade grupp idag, och han ville inte riktigt släppa mig så jag fick vara med och vara tågvagn med honom när tåget tuffade in till pysselrummet där de skulle ha grupp. När han såg att det fanns målarfärger framplockade blev han supertaggad och släppte mig.


Behövde ett par nya byxor som passade, så for ner på stan. Passade på att fixa ett pass också utifall det går så pass bra med min kropp att jag orkar med en resa om en månad.

Jag och Patric hämtade knattarna. Brodde blir alltid så glad och kastar sig runt halsen på mig när jag kommer. Leon blir besviken och vill inte gå hem.

Mellis och lek. Vi slappade rejält, för nu har vi långhelg. Middag, dusch, Bolibompa och sedan lite extra Bolibompa innan vi la oss.

Brodde vaknade och kom till oss i vardagsrummet och pratade om krokodiler på väggen. Vi gick på pottan, sedan kollade vi på väggen och han såg att det inte fanns krokodiler där. Nu har han precis somnat om, med armen runt min hals och panna mot panna somnade han.

Leon ligger här bredvid, Patric med. Så nu ska jag klämma mig ner mellan alla mina älskade killar, och sova.

Ons 5 apr-17

Jag börjar känna mig ensam på nätterna. Brodde sover sällan hos mig numera. Han kan krypa upp och mysa en stund på natten, men sedan lägger han sig i sin säng igen och somnar om.
 
Ute är det vår. De sopar vägarna, snön smälter och det är plusgrader. Barnen har skalkläder och galonisar på förskolan, och jag fryser inte när jag går ut utan långkallingar eller täckbyxor. Vi lämnade barnen på förskolan, sedan for Patric på jobb. Jag började dagen med att känna efter hur jag mådde. Hade stressen släppt lite? Hur mådde min kropp? Jag tog det lugnt, kikade lite jobb, putsade på mitt personliga brev och CV. Sedan fick jag ett tokryck och städade undan vinterkläderna, och flidde upp i hallen. Det är inte klokt vad mycket plats vinterkläder tar! Nu när alla vårkläder är framme tar ytterkläderna upp en tredjedel av utrymmet.
 
Hämtade hem knattarna. Leon fick cykla hem, Brodde ville åka vagn. Som vanligt var de leriga och fick hoppa in i duschen. Jag förberedde middagen. När vi sedan varvade ner framför en film de valde frågade Leon mig "Mamma, använder du läppstift?". Smått förbryllad över hans plötsliga fråga svarade jag "Näe, det gör jag inte", varpå han svarade "Det borde du göra..." utan att ens se på mig. Vad fanken liksom? Hahahaha!
 
Efter filmen och kvällsfika gick vi och la oss. Det gick bra till en början, men sedan fick Leon nån fixidé och började tjuta när han inte fick som han ville. Tack och lov kom Patric hem, och dansade med Leon i selen en stund så Brodde fick somna.
 
Imorrn ska vi tvätta och städa lite mer, välkomna våren in i vårt hem ännu mer. Och jag påbörjade ännu en rensning av barnkläder idag, som fortsätter imorrn. Herreminje vad grejer ungarna har!

Tis 4 apr-17

Hade sååå svårt att somna i natt, trots att varken Patric, barnen eller hunden snarkade. Låg klarvaken länge, och lillasyster levde om som bara den.
 
Upp och få ungarna redo för förskolan. Leon har fått plocka fram sin balanscykel och är så glad. Han ska cykla överallt, till och med när vi ska den korta biten till bilen. Brodde ville åka i sin vagn. Så mot förskolan gick vi, Patric var med han också. Vi pussade och kramade barnen, och traskade hem. Svepte i oss en kopp kaffe, sedan drog han på jobb och jag på arbetsintervju idag igen.
 
När jag kom hem efter intervjun mådde jag piss. Jag var helt och hållet tömd på energi, och jag låg i fosterställning på soffan och stirrade ut i tomma luften ungefär hela dagen. En del problematik med panik och ångest som jag dragits med i halva mitt liv sabbade dagen för mig, så allt jag borde ha gjort förblev ogjort. Men mot eftermiddagen kopplade jag hunden och gick för att hämta solstrålarna på förskolan.
 
Patric kom hem kort efter att jag stoppat lortgrisarna i duschen, och sköljde av deras galonkläder. Vi åt middag, och så fick grabbarna roa sig själva en stund medans jag tentade av min sista kurs. Och nu är min skola slut. Inga fler planerade kurser. Jag fick tre stycken C, på de kurser jag tyckte var aptråkiga, och jag fick tre stycken A, på de kurser jag tyckte var roliga. Så nu är det bara att fortsätta att ränna på intervjuer, och hålla tummarna för att jag får börja jobba lite snabbt!
 
Brodde somnade hand i hand med mig ikväll, Leon somnade i vår säng han med. Jag och Patric har småpratat lite och sett ikapp serier på Viaplay som fått stå åt sidan när jag haft skola och han jobb. Och nu är det dags att sova. Hoppas på en god natts sömn nu när jag har en oplanerad dag imorrn som förhoppningsvis innebär en stor reducering av stress för min del. Jag är rätt lättstressad, även om jag inte märker av det direkt. Men rätt som det är blir det som idag, att jag brakar ihop och blir liggandes. Dags att återuppta kontakten med hälsocentralen, och kräva vettig hjälp. Hittills har mina försök till att få hjälp med min ångest och alla panikkänslor mötts med hån i stort sett, förtroendeingivande och betryggande som fasen...

Mån 3 apr-17

"När vill du vakna imorrn?" frågade Patric igår. "Jaa... halv elva kanske?" sa jag med ett frågande leende. Döm om min förvåning när jag fick sova till halv elva idag! Tack!!! Jag vaknade dock innan, men låg och drog mig lääänge. Sedan kom Patric och barnen in med en stor frukostbricka och sjöng för mig, för idag blev jag 28 år! 28, herreminje, vart tar tiden vägen?


Upp och duscha och käka lunch. Vi for sedan in till stan. Jag skulle på arbetsintervju. Tog med Brodde i vagnen och försökte natta honom, men det gick inte. Så vi tog bara en lång promenad. Patric och Leon hämtade upp svärmor, sedan hämtade de Brodde och for på affärn medans jag var på intervjun. Efteråt kom de och hämtade mig, vi for till svärmor och fikade jättegod hallonmousse- och chokladtårta, kakor och bullar. Patrics bror kom dit han med och kalasade med oss.

Hem, fixa middag, duscha barn och natta dem. Brodde somnade hand i hand med mig. Leon somnade intill han med. Jag somnade också. Vaknade av att mamma ringde.

Beställt lite nya hud- och hårvårdsprodukter till familjen. Brodde har såna problem med torr hud, nån slags exem. Så nu köpte jag produkter fria från citronsyra då jag till min förskräckelse insåg att alla vi hade innehöll det, även de som ska vara helt reko! Har inte satt mig in i detta tidigare, vilket jag ångrar, men hoppas på att den här förändringen ska göra det bättre. Nästa steg är att gå igenom alla livsmedel och hitta nya alternativ.

Smällt i mig lite apelsiner och apelsinjuice, och ska nu lägga mig igen med alla mina grabbar, ett år närmare 30.

Sön 2 apr-17

I natt satt jag uppe till efter 2 och gjorde klart min databas. Ikväll har jag kollat igenom det sista samt skrivit en projektrapport, och har nu lämnat in mitt sista uppdrag för kursen och för alla studier den här gången! Och bokat tenta. Sedan är det klart, finito, over!
 
I förmiddags ville barnen surra med moffa på FaceTime, så det gjorde vi ett tag. Sedan städade vi, käkade lunch och for sedan iväg och hälsade på min farmor. Åååh det var så länge sedan sist, men alla sjukdomar har satt stopp. Barnen har varit sjuka mest hela tiden sedan början av februari, och de gånger de varit friska har farmor varit tussig. Men nu äntligen fick vi ses! Hon hade bakat rabarberpaj, och ungarna åt med stor aptit. Sedan lekte de så snällt med varandra, jag och farmor fick massor av tid att prata ikapp. Patric varvade mellan att hålla koll på barnen och hålla oss sällskap. Mot eftermiddagen började barnen trötta till sig, och då for vi hem.
 
Middag och nattning här hemma gick smärtfritt. Jag och Brodde badade skumbad, efter oss när vi hade tömt ur badkaret så ville Leon bada. Fylla upp igen då! Bolibompa, nattning. Brodde somnade i sjalen på typ fyra minuter. Och sedan började jag med skolan som sagt.
 
Sprang över till granngården och hämtade lite grejer jag fått uppsytt till Brodde. Två par byxor, en mössa och en filt, med ANANASER på! Leon verkar ha blivit smittad av Broddes färgglada klädsmak, och vill nu ha gula ytterkläder. Så ska beställa ett gult regnställ åt honom, och imorrn ska vi köpa en grön skaljacka. Det är så roligt med barnkläder!

Lör 1 apr-17

Och jag jävlas, och jävlas, och jävlas med det här databasbygget. Eller ja, det går ju bra, förutom en liten detalj som gör att jag sliter mitt hår! En liten detalj, som förstör sååå mycket, och jag vet inte om det är handhavandefel eller versionen av programmet som är åt helsike, för när jag googlar har jag gjort allt rätt. Men gaaah! Jag blir galen!
 
Lördag. Solig och fin förmiddag. Vi lekte ute i parken ett tag, hela familjen, sedan käkade vi lunch. Patric och Leon tog ett bad, för de skulle iväg på barnkalas. Jag och Brodde tog en 2,5 km lång promenad med vagnen. Tanken var att han skulle sova, men det var han inte med på. Vi fick istället frisk luft, sol i ansiktet och en mysig pratstund om allt vi såg och alla vi mötte. Mina fogar däremot mådde sådär, trots att jag gick lååångsamt. Vi var ute i en timme, det vittnar väl om hur långsamt jag gick.
 
Väl hemma igen tog vi en dusch, och sedan läste vi bok. Patric och Leon kom hem lagomt till middagen, och Leon berättade ivrigt om hur kalaset varit. Ja, efter middagen var det nedvarvning. Båda barnen var sega ikväll igen, vettesjutton vad det är. Vi kanske måste anpassa vår kvällsrutin, för båda barnen verkar ha bytt krav på rutin för att komma till ro.
 
Så fort de sov så satte jag mig med datorn och mecklade med min databas. Men inte fasiken har jag tagit mig nå längre i arbetet inte, nä för den här nedrans detaljen som jag inte kan få bukt på ställer till det nå fruktansvärt för mig! Men skam den som ger sig. Jag SKA få till det! Även så om det ska ta mig hela natten.
RSS 2.0