Fre 26 aug-16

Imorse var jag knappt kontaktbar. Patric vet om att jag är så, ändå envisas han med att berätta saker för mig eller be mig göra något, och sedan förvänta sig att jag uppfattat det. Han är söt han, Patric.
 
Leon längtade till dagis och sina kompisar, och blev extra glad när pappa lämnade innan jobbet. Jag och Brodde lekte med gubbar här hemma, och sedan var det dags för hans tupplur. Under tiden han sov förberedde jag lunch och middag, bananpannkakor fick det bli så jag vet att ungarna äter och håller sig nöjda när jag skulle vara själv.
 
Det öste ner ute, så vi hade en dag inomhus. Innan jag och Brodde skulle hämta Leon tog vi och bakade kakor för att överraska honom. När vi kom upp till dagis mötte han oss i dörren, och var på jättebra humör! Han fick cykla hem som han blivit lovad, i ösregnet, och här hemma möttes han av nybakta chokladkakor. Vi satte oss och fikade, sedan fick barnen bada och rätt som det var så var det dags att leta fram pyjamaser. Vi tog allt i en lite konstig ordning idag, så de fick typ middag till kvällsfika framför barnprogram. Jag har gjort allt i min makt idag för att allt skulle gå så smidigt som möjligt eftersom Patric jobbar natt och Leon blir på så uselt humör när han saknar pappa.
 
När det var dags för nattning var jag nervös. Leon vill ju bara att pappa ska natta. Brodde vill dansa i sjalen till Iron Maiden. Provade att berätta saga för Leon och vagga Brodde i sjalen. Gick inte. Provade dansa med Brodde och Leon låg nerbäddad på soffan efter hans önskemål. Gick inte. Provade lägga båda barnen i sängen och berätta saga. Gick inte. Jag satte Brodde i sjalen, bäddade ner Leon på Patrics sida av sängen, och gick fram och tillbaka vid fotänden. Leon ville höra en saga om Ture Björkman från Skrotnisse. Brodde ville höra Iron Maiden. Jag fick sjunga en saga om Ture Björkman till Run to the hills-melodin, och rätt som det var sov båda barnen! Bara sådär! Och de har sovit så sött sedan dess. Jag är ännu i chock.
 
Har legat i soffan med Kasper intill framför en film, och ska nu krypa ner mellan barnen. Kasper har fått sin runda och jag har fått säga god natt till min käre make. Jag klarade det! Nu är det bara natten, morgonen och förmiddagen kvar.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0