Lör 29 nov-14

Under natten vaknade Leon och ropade efter pappa. Jag gick in, och fick omedelbart höra "Hej då mamma, gå ut mamma, ut härifrån mamma" och han pekade mot dörren. Han ropade vidare efter pappa. Jag ville ju låta Patric få sova, och försökte få Leon att lugna sig genom att småprata lite, fråga om han ville ha något att dricka, och om jag skulle berätta en saga. Men nej, mamma dög inte, det var bara pappa som gällde. Så Patric gick dit. Fick lite dåligt samvete, då jag verkligen vill låta Patric få sova när jag vet att han är trött, men det är väl en rejäl pappa-period Leon är i, och då är det som det är. Idag sov vi alla till 8-tiden. Frukost, kaffe och hockey. Lek och stoj. Hängde upp julgardiner i köket och i Leons rum, samt hämtade upp ljusstakarna från förrådet.
 
Vidare mot sporthallen och innebandymatch. IBFF förlorade med uddamålet efter en galen upphämtning. De låg under med 3-9, och matchen slutade 11-12. Leon fick träffa farmor, faster och farbror. Och alla pappas polare. Han ropade "Heja Frösön", "Skjuuuut" och klappade händer. Vår lille supporter.
 
När vi släppte av svärmor fick vi våra nystrukna julgardiner. Hon är så snäll min svärmor! De hänger nu uppe, ljusstakarna lyser, fick ett tokryck och röjde ur ett skåp som såg ut som ett bombnedslag, vi tvättar lite och har småfixat lite här hemma. Lite i taget.
 
Unge herrn fick middag, en dusch, vi såg film ihop och sen la han sig. Han börjar kännas så stor och förståndig, och duktig! Men trotsig, och det är ju som det ska vara. Jag går runt och funderar på hur jag ska göra om här hemma, då jag är sugen på en förändring igen. Att inte Patric blivit galen på mig än, det förstår jag inte! Jag har haft tur som har hittat och fångat honom!
 
Märker att jag blir mer och mer lik min mamma. Jag gillar att ha det lite eget i hemmet, lite annorlunda. Kransen jag satte upp på dörrn var jag tvungen att piffa till lite innan jag hängde upp den. Letade i skåpen och hittade lite småkraffs att pynta med. Nu ska jag försöka mig på att meckla ihop nån form av adventsljusstake såhär i sista sekund med det vi har hemma. Kan bli intressant!
 
Dagens ord: Pynta = Pyynt.

Fre 28 nov-14

7.40 hörde jag, "Maaaaaamma, mamma kom!". Ååh, glad över att vara önskad hoppade jag upp ur sängen efter alldeles för lite sömn. Unge herrn var på gott humör. 
 
Efter frukost och när vi alla vaknat till for vi iväg och hämtade min farmor som behövde storhandla. När all handling var klar for vi tillbaka hem till henne och åt lunch samt hjälpte na upp med lite julgardiner och sånt. På vägen hem släppte grabbarna av mig på MVC då vi hade tid för kontroll idag, sen for de och hämtade Patrics mor. Patric har gett upp att följa med till MVC, då han ändå bara får spendera tiden till att springa fram och tillbaka i korridoren med Leon som tycker det är huuuuur tråkigt som helst att titta på och prata om mammas stora mage. Allt var i alla fall bra med lillebror och med mina värden. Och jag har fått bekräftat nu, det som Patric sagt och misstänkt länge, att jag faktiskt har en större mage den här gången än när jag väntade Leon. Ändå säger folk att jag är så liten, men jag känner mig stor som ett hus! Märker dock att det är folk som inte sett mig utan magen som tycker jag är liten, de som vet hur späd jag är i vanliga fall har tyckt att jag fått en redig form!
 
Väl hemma vart det kaffe och surr med bästa svärmoren. När hon for hem tog hon med sig våra julgardiner för hon ville hjälpa oss stryka dem innan vi ska adventspynta i helgen. Är så glad och tacksam över min fina svärmor! Leon tröttade till sig rejält, men lyckades hålla ut tills han fått i sig middag och sett lite barnfilm. Dock hade han lite svårt att komma till ro direkt när det väl var läggdags, för han låg och repeterade repliker från Toy Story. "Buhuu, tappad leksak", "Ett baaarns leksak!". Goproppen min.
 
Ja ikväll har det inte blitt mycket gjort. Eller jo, en ganska viktig del. Jag beställde en bilstol till lillebror. Oftast ligger nya babyskydd med bas på minst 2000 kronor, men nu ikväll när jag slökollade igenom Jollyrooms Blackweek-rea igen hade det kommit en del nya produkter, bland annat ett babyskydd med bas från ett märke jag personligen gillar och litar på, för 1149 kronor! Ja, jag tryckte "köp" direkt. Hade annars bestämt med en kompis att köpa deras babyskydd som de köpte nytt i april i år, för en tusenlapp. Men kände att kan jag få ett flångnytt för 150 kronor mer, ja då är det inte mycket att snacka om. Sen slipper jag stressa upp mig över om vi skulle hinna i tid, då vi skulle få köpa kompisens stol när de skaffat ny, vilket kunde bli rätt kort inpå när vi ska få lillebror. Och så blir ju andrahandsvärdet högre på vår stol sen när det blivit urväxt lagomt till sommarn. Så, nu är nog allt klart inför lillebrors ankomst! I alla fall säng, bilstol, vagn och kompletterat upp med lite kläder. Nu ska allt bara ställas i ordning, vilket är ett jädra projekt egentligen då vårt hem är ett kaos just nu...
 
Nu har alla lagt sig, och här sitter jag. Har kört utan Citodon större delen av dagen, förutom när vi skulle hjälpa farmor. Kan säga att jag iiiinte saknat smärtan, men det har varit skönt att inte vara så dåsig. Provade på barnmorskans tips att ta en Citodon och en Alvedon. Funkade absolut inte. Så det får bli dåsighet, men bara i nödfall.
 
Dagens ord: Leksakerna = Sakran. Toy Story börjar påverka Leon för mycket tror jag... Han ville ha sin napp, jag sa "Men vart har du tappat den då?" och då la han sig på golvet, begravde ansiktet i sina händer och låtsassnyftade "Taaaappad leeeeksak" som cowboyen Woody gör i filmen. Älskade skruttunge!

Tors 27 nov-14

Det har varit en lång dag. Patric for på jobb, och Leon gick till dagis. Jag var helt omtöcknad när jag väcktes av mina grabbar när de sa hej då. Hela natten har jag drömt mardrömmar och sett syner när jag vaknat, eller jag tror att jag var vaken... Leon kom in i sovrummet med sin pälsmössa och overall och gav mig en puss och kram innan han skulle till dagis. Mitt älskade lillhjärta! När grabbarna gått däckade jag igen, och väcktes kort därefter av telefonen. Min käre far ville veta vad Leon önskar sig i present och julklapp, och så pratade vi lite bilstolar. Jag började svamla om teflon och sånt också, för att förklara hur jag ser på saken med vilka märken på bilstolar som är att satsa på och inte. Jag har ju en tendens att sväva iväg, och kombinera det med att jag var nyvaken och dåsig efter Citodon, så kan ni ju föreställa er.
 
När jag släpat mig upp tog jag mig en dusch, rastade jycken och sen for jag in på stan. Det är både och det här med Citodon. Det är ju inte alls roligt att äta dem då jag blir så dåsig och extra grötig i huvudet, men jag slipper ha så förbannat ont, och det är ju himla skönt att slippa ligga och kvida hela dagarna! Fixade en present åt min lille brorson som snart ska döpas, och så hittade jag äntligen en overall till lillebror. Unnade mig en lunch i eget sällskap på stan innan jag for hem igen.
 
Tog en sväng med dammsugarn, men sen tog orken slut. Tills jag fick en idé. I höstas vann jag en auktion på en stor påse med leksaker och en matta. Mattan la jag in på Leons rum direkt, men leksakerna har fått stå. Det var för mycket, så jag orkade inte gå igenom det då. Men idag gjorde jag det. Det var helt sjukt mycket småbilar! Men en del av dem fick bli till födelsedagspresenter och julklappar åt Leon. Så under eftermiddagen och nu ikväll har jag suttit och slagit in dem en och en eller två och två, så att lilleman ska få måååånga små paket att öppna. För det är ju det roligaste, att riva av pappret. Vi har ju köpt ett par stora grejer åt honom som är typ omöjliga att slå in, så då satsar vi på många små paket han kan få öppna. Jag har absolut inget emot att köpa presenter begagnat. Tycker det är riktigt bra! Jag menar, man slipper bli ruinerad för det första. Sen finns det ju väldigt mycket fina saker som ser nästan helt nya ut till ett otroligt lågt pris. Och så är jag väldigt anti hela den här biten med "konsumtionssamhället" där man hetsas till att köpa nytt hela tiden. Nytt är inte alltid bäst. Kläder köper jag med glädje begagnat, då de är tvättade många gånger och gifterna i tyget försvunnit. Och särskilt till barn, som växer som ogräs och intresserar sig för nya saker hela tiden. Då är det ju sjukt ovärt att köpa en massa nytt. Tror problemet sitter hos oss vuxna, att vi känner en press att köpa dyra och sprillans nya saker till våra barn för att verka vara en extra bra förälder. Men barna skiter väl i vad saker kostar, och om de är oanvända eller inte. Att ge Leon presenter tycker jag är riktigt roligt. Jag älskar att se hur han lyser upp och hur ivrig han blir. Han bryr sig ju inte om den är flångny från affärn eller inte, det är ju bara så himla roligt att få presenter! Han tycker det är så roligt när vi hittar på saker tillsammans också, sånt som inte kostar ett öre. Typ bygger en koja i vardagsrummet, går ut i parken tillsammans, plockar en hink med kottar och gör små igelkottar av dem med barr. När vi ritar av våra händer och fötter på ett papper. När han får säga vad jag ska rita för något. När vi spelar instrument tillsammans och sjunger en sång. Och det är för att vi gör det tillsammans. Presenterna han kommer få på sin födelsedag och i jul är sånt vi kan leka med tillsammans, och det är ju det som är roligt både för honom och för oss! Second hand är toppen tycker jag. Pengar är inte detsamma som glädje och kärlek.
 
Nu svävade jag iväg, jag vet inte om jag fick nåt sagt eller om det ens går att förstå hur jag menar. Är rätt grätig i huvudet...
 
Hämtade en glad pojke på dagis, men trött var han. Jag fick i alla fall en stor kram när jag kom. Vi småpratade om alla fina lampor vi såg på vägen hem, och när det körde förbi en bil förklarade jag vikten av våra reflexer. Jag gjorde Hulkenbullar och lingonbåtar till middag, sen ville unge herrn se Toy Story, så vi satte oss i soffan tillsammans. Ja, sen började tjatet om sängen, så han fick gå och sova.
 
Fortsatte slå in paket, låg i soffan och glodde på TV med hunden tätt intill, bjöd in en granne på fika nån dag framöver när jag kommer vara hemma på heltid. Ska försöka mig på att baka en saffransrulltårta med apelsinchokladfyllning som jag kan bju på. Kändes lovande när jag läste receptet, och fick googla för att veta vad vissa ingredienser var...
 
Nä fan nu tappade jag tråden helt och hållet. Hade tusen saker att berätta, men nu har jag glömt. Gröthjärnan...
 
Dagens ord: Samtidigt = Ivalima.

Ons 26 nov-14

Imorse väcktes vi alla av mitt alarm klockan 8. Jag skulle på ärenden. Direkt hörde jag Leon, som antaligen legat vaken en stund, "Pappa, paaaappaaaa, hallå?" och jag svarade att mamma är här, mamma kommer. En glad och sprallig pojke klev ur sängen och började sprida sin härliga energi här hemma.
 
Det var grishalt ute, gjorde mina ärenden och tog mig hem i ett stycke. Kasper fick följa med som co-driver. Väl hemma hann vi i stort sett bara dra på oss ytterkläderna och så for vi iväg allihopa. Vi skulle möta upp Patrics bror på stan och käka tacobuffé. Surrkusen Leon pratade med alla han såg när vi åt, sjöng, berättade för sin farbror om Toy Story och åt sin lunch. Sen fick vi rappa oss hem.
 
Ett av dagens fynd var ett par vinterstövlar. Helly Hansen, sjukt snygga! Så gott som oanvända, 200 spänn. Var tvungen att kolla upp nypriset, och det låg runt 1600! Så ja, jag är grääääsligt nöjd!
 
Unge herrn skulle till dagis, och gubben till jobbet. Jag fick lägga mig i soffan. Har kört på Citodon för att se hur det funkar. Lite bättre vill jag tycka att det är, men jag blir så dåsig! Sjukt obehagligt. Kommer undvika att ta tabletterna i största möjliga mån, men just idag skulle jag vara ensam hemma med lillskrutten då Patric jobbar till 22, så jag behövde få vara lite mindre smärtpåverkad i alla fall.
 
Hämtade ett lagom varmt och rödrosigt barn på dagis. Vi gick hem och åt middag och pratade med momma på Skype. Sen hann lillen bara duscha och få på sig pyjamas innan han började säga att han ville sova. Ikväll skulle katten Findus klappa pannan. Leon somnade enkelt, och jag parkerade mig återigen i soffan.
 
Beställt en åkpåse åt lillebror. Jollyroom har nån rea-vecka, med helt sinnessjuka jävla priser alltså! Vagnar för flera tusen som slumpas iväg för ingenting, åkpåsar, leksaker, bilstolar. Ja, massor! Jag har suktat efter en åkpåse med lammskinn i länge, och nu fanns det en som kostade 1995 i vanliga fall, men jag betalade 799! Ååh, den kommer lillebror må gott i.
 
Efter ännu en Citodon väntar jag nu på att värken ska släppa, och jag håller tummarna för att jag ska få sova i natt utan att vakna av smärtor. Men först ska Patric komma hem, och så ska vi se Bonde söker fru ihop på TV4Play.
 
Dagens ord: Dåsig = Dalmu, dåmpen.
 
 

Tis 25 nov-14

Imorse vaknade jag frisk. Skönt! Vilket virke Patric är gjord av har jag ingen aning om, men inga av de baciller jag och Leon dragits med under hösten har bitit på min starka karl! Jag är så oerhört lyckligt lottad som har Patric. En mer omtänksam, trygg och fantastisk människa har jag aldrig träffat! Han ställer upp helt och hållet, han är en fantastisk pappa, han får mig att skratta och klagar inte när det krävs lite mer av honom som när jag är sjuk eller dras med mina jädra gravidkrämpor. Han åker iväg och köper choklad åt mig, att se honom tillsammans med Leon får mitt hjärta att smälta av lycka och kärlek. Han är min klippa, och jag vet inte vad jag skulle göra utan honom. En bättre far till mina barn kan jag inte tänka mig, och en mer fantastisk man att dela mitt liv med kan jag inte föreställa mig! Älskade Patric, älskade älskade karl, jag är så lycklig över att vara din!
 
Natten som var sov jag uselt igen. Smärtan över revbenen förvärras. Ägnade förmiddagen åt att nå MVC, och när jag kommit i kontakt med dem ville de att jag skulle kontakta förlossningen. Gjorde det, fick åka dit på kontroll, fick beskedet att med lillebror var allt bra och att mina smärtor inte var i livmodern. Ja, det hade ju jag kunnat tala om, och hade talat om även. Fick med mig Citodon hem för att se om det kunde lindra, resultatet är jag osäker på. Inbillar mig att det är en gnutta bättre, men jag vågar inte ropa hej än. Det är en tjurig unge på gräddning i alla fall, konstaterar jag återigen. Frågade när de gjorde ultraljud om det gick att se mer tydligt att det verkligen är en pojke, då han var tjurig på rutinultraljudet och inte ville synas ordentligt. När läkarn skulle kolla knep lillebror ihop benen och snurrade runt. Hon sa att hon innan jag frågade hade sett i förbifarten, och att det såg väldigt pojkigt ut. En tjurig liten grabb. Arg blev han också när de skulle känna hur han låg, och sparkade tillbaka. Älskade lillebror!
 
Leon då, ja han har hamnat i nån mindre rolig period. Jädrar vad han trotsar och testar oss! Idag fick jag sätta honom på time out, tänkte kolla om den metoden funkar. Att förklara lugnt att "så gör man inte" har inte funkat, att säga till på skarpen har inte funkat utan han bara skrattar åt oss, samma när vi slår näven i bordet. Så ikväll, när han satt och kastade saker omkring sig och inte alls lyssnade på oss när vi sa ifrån, så fick den här morsan nog. Jag slog näven i bordet, plockade upp honom och satte honom på hans rum och stängde dörrn. Han var flyförbannad, jag med. Men den här gången möttes jag inte av skratt i alla fall, så kanske vi är på rätt spår? Kanske han nu förstår när han gör fel? Det är så svårt det här. Får ju sjukt dåligt samvete, men han måste ju lära sig. Han ska lära sig att man inte kastar saker i väggen, han ska lära sig att lyssna på mamma och pappa, han ska lära sig att nej betyder nej. Ska se om den här metoden funkar nästa gång han testar oss, och i så fall utveckla den lite mer. Ikväll satte jag honom i hans säng i brist på andra alternativ, men jag vill inte att han ska koppla ihop sängen med bestraffning samtidigt som det ska vara hans trygga plats att sova på. Mamma min berättade att hon körde med "Skrik och gap-soffan", där vi fick sitta när vi varit olydiga. Och vi satt kvar där tills vi var lugna igen. Undrar om Leon skulle klara det, att sitta kvar? Han kan ju klättra ur sin säng, men gjorde det inte när jag satte honom på time out. Ska prova mig fram, för en annan plats än sängen ska vi hitta.
 
Näe, ska väl lägga mig framför TVn med gubben. Kanske ta och prata lite barnuppfostran så vi är på samma sida båda två och gör på samma sätt så att unge herrn inte blir förvirrad och utnyttjar oss. Som när jag säger nej så går han till pappa och får ett ja, så får det inte bli.
 
Dagens ord: Uppfostra barn = Æma opp.

Mån 24 nov-14

Sov knappt nåt alls i natt. Piggnade till strax innan larmet skulle ringa av att jag mådde så illa. Började dagen med att spy. Tänkte att det är nog graviditetsrelaterat. For på jobbet en kort stund och gjorde klart, chefen var dock sjuk men nu är allt annat runt om färdigt. Innan jag skulle fara hem fick jag prata med Ulrik även på jobbet.
 
Så fort jag kom hem gick jag och la mig. "Jag är magsjuk" sa jag och stängde in mig i sovrummet. Mådde pyton. Enda gången jag lämnade rummet var för att spy. Mot eftermiddagen kände jag mig liiiiite piggare, men hade en förjävlig huvudvärk och var torr om fingertopparna. Försökt dricka så mycket som möjligt, men allt har kommit upp. Sammandragningar av kaliber värre har jag haft hela dagen, och de har hållt i sig i flera minuter samt gjort ont. Tur jag fått vila!
 
Flyttade om lite försäkringar och påbörjade att undersöka placering av min tjänstepension. Sen var det läggdags för Leon, och fortsatt viloläge för mig. Patric är min klippa, hur skulle vi klara oss utan honom? Han for och köpte Resorb åt mig, då ingen vätska stannar kvar. Försöker kämpa emot så länge det går för at kroppen ska hinna ta upp salterna. Lillebror lever om som vanligt, så honom verkar det inte gå någon nöd på i alla fall!
 
Nä, ska väl småprata lite med Ulrik innan jag lägger mig och försöker få en blund i ögonen.
 
Dagens ord: Magsjuka = Magapirra, magfar.

Sön 23 nov-14

Imorse vaknade jag av "Mamma, maaaammaaaa, kom!". Annars är det alltid pappa som gäller, men nu verkar jag duga igen! Klockan var en stund efter 9, och jag gick in till en pigg och glad Leon som var fri från feber och nässelutslag.
 
Efter en sen frukost for vi ut på tur. Körde farmor min på Lillänge, gjorde ett extremt snabbt stopp på en stor loppis då jag skulle hämta en grej där, sen köpte vi oss julgardiner och lite belysning. Leon såg det gröna enögde monstret Mike från Monsters Inc, så den fick han i tidig födelsedagspresent. Lycklig pojke!
 
När vi kom hem hade jag ont, så otroligt ont. Fått taktikvila under dagen, och lyckats härda ut. Satte upp en ljusslinga på staketet till vår uteplats, så nu är det sjukt mysigt utanför oss. En stor lykta med ett tänt ljus i står bredvid min kruka med ljung.
 
Tempot har varit lågt/lagom idag. Lillen verkar inte helt hundra återställd, men har ätit bra idag och lekt. Men mycket barnfilm har det blivit ändå. Städat lite har vi gjort, och fått undan en del saker ur förrådet. I min mage har det varit full fart, och jag känner hur lillebror antagligen pressar sig neråt, då hans fötter tar spjärn mot mina revben och det strålar ut en smärta i ljumsken på mig. Inte alls jättelänge kvar nu. Typ 52 dagar tror jag det stod i appen jag har, för att hålla koll på vilken vecka jag är i...
 
Ja, imorrn är det dags för sista arbetsdagen. En halvtimme, sen hem igen. Från och med tisdag ska jag vara hemma på heltid. Hoppas värken ger sig, så jag kan få nåt uträttat!
 
Dagens ord: Ljung = Raslynje, rosslynje.

Lör 22 nov-14

Idag blev världens goaste lillasyster tonåring. 13 år, herreminje, vart tar tiden vägen? Minns så väl när hon var liten. Hur hon somnade i vagnen på en halv sekund när man körde i alla potthål på grusvägen, hur jag lärde henne säga "Ursäkta mig" när hon rapade, hur jag fick henne att borsta håret när hon vägrade genom att berätta att de små knytten kom på nätterna och rensade hårborsten och gjorde kläder av inför vintern så de slapp frysa och då fick jag gå till hennes rum när hon somnat och rensa borsten. Lilla gounge, börjar bli stora damen på riktigt nu!
 
Jag drömde så konstiga drömmar i natt. Drömde att lillebror föddes, han ammade som en tok direkt och sen hoppade han ner från sängen och sprang iväg. När jag hittade igen honom var han på en mässa och stod i firmakläder i en monter för elektronik och körde nå typ hejarramsor tillsammans med de som jobbade där. Han blev stor på en gång han!
 
Vi fick en tussig son här hemma idag. Han vägrade frukosten, trots åtskilliga försök under hela förmiddagen. Tre timmar efter att han vaknat ville han lägga sig, och gnussade ögonen. La honom för en tupplur. När han vaknade vägrade han lunchen, och hade fått lite feber. Planen var att vi alla skulle fara ut till byn och fira Kotten, men Patric och Leon fick stanna hemma.
 
Jag plockade upp min farmor och for ut till byn. Det var halt som fasen, så jag körde med respekt för väglaget. Blev omkörd av flera bilar (som jag kallade för idioter), men jag körde så tryggt och försiktigt det bara gick. Fram kom vi, hela och oskadda. Möttes av en liten grävskopa i köksfönstret, min brorson som med sina två små tänder tittade på mig och farmor med ett stort leende. Väl inne påmindes jag om hur hård en stövarsvans är när stövaren är glad. Men trots det är stövarn min klara favorit! Kotten fick paket, det bjöds på tårta, jag fick bli dreglad på av brorsonen som luktar så gott, och fick med mig en spjälsäng hem.
 
När jag kom hem hade Leon fått i sig saft och glass, det enda som Patric lyckats få i honom. Det är inte lätt när barna matvägrar! Jag hade gjort ett strategiskt stopp på affärn på vägen hem och köpt yoghurt, då jag vet att det alltid går ner. Och jo, även denna gång åt han yoghurt. Kanske inte det mest näringsrika eller nyttiga, men så länge han får nåt i magen är jag glad! Tempot hemma var lågt, vi satt i soffan och såg barnfilm tills han ville lägga sig. Lite mindre varm tyckte jag han var, så jag hoppas att han mår bättre imorrn! Men håller även fast vid hoppet om att det kan vara vattkoppor på gång, då det går på dagis. Vore skönt att ha det avklarat innan lillebror föds.
 
Resten av kvällen har jag legat på soffan och kvidit. Denna jävla smärta alltså! Men imorrn måste jag bita ihop, för då ska farmor ha lite hjälp, och vi ska försöka hitta oss några julgardiner. Skulle behövt fli undan lite mer i vårt sovrum. Tar i små omgångar för att jag ska orka, men det känns som en evighetsprojekt.
 
Och där vaknade skrutten och klagade över att det kliade. Ja, nässelutslag. Badda med svala handdukar och på med potatismjöl. Fick ner rodnaden lite i alla fall, men vi får se hur lång den här kvällen blir. Han verkar inte så sugen på att somna om, lillen. Men men, lika bra, så vi kan ha lite koll på hur det artar sig!
 
Dagens ord: Dregla = Sekkel, sikkel.

Fre 21 nov-14

När jag la mig igår, trött som attan, kunde jag verkligen inte somna. Ögonen var trötta, kroppen rastlös. Sedan fick jag ett enormt craving efter sprödbakad fisk med kokt potatis, filsås och rårivna morötter, så klev upp och gjorde mig ett par mackor. Nu har nattätandet börjat alltså.
 
Vi klev upp strax efter 7, jag och Leon. Kokade gröt, rastade hunden, sen tog vi bussen till mitt jobb. Dels för att vi skulle ha nåt att göra, men mest för att jag behövde prata med dem nu när jag fått graviditetspenningen beviljad. De var förberedda som tur var, så på måndag gör jag min sista jobbdag. Jag har 7,5 timmes flextid inarbetad, så ska fara dit och prata med chefen som inte var där idag, plocka med mig mina grejer och sen ta ut flexledigt resten av dagen. Så i och med att jag är där drygt en halvtimme får jag lön för en hel dag innan jag går på heltids graviditetspenning. Leon tyckte det var roligt på mitt jobb i alla fall, han sprang runt och var så pratig. Ställde sig och pratade med en konstruktör, hejade på killarna i verkstan och tyckte de spelade bra musik. Det var dansband i verkstan, och unge herrn började dansa där han satt på min höft. Vågade inte låta honom kuta fritt, då det finns miljarder saker att göra illa sig på där i verkstan.
 
Patric hämtade upp oss på jobbet mitt när han slutat sitt jobb, sen for vi på ett ärende innan vi landade hemma och gjorde lunch. Fick beskedet från Försäkringskassan på posten idag också, så på eftermiddagen for vi in på stan så jag kunde ge en kopia till bemanningsföretaget jag är anställd hos, så löneavdelningen hade det. Köpte även mössor åt Leon, och jag hittade mig en mammaklänning. Det är ju mycket kalas nu i december. Vi ska på dop, julfest med jobbet, Leon firar födelsedag och så är det ju jul och nyår. Hittade mig en fin klänning som jag tänkte att jag skulle slå till på. Fick en trevlig överraskning när jag skulle betala, för då hade den hängt fel och skulle hänga på reastället. Betalade en tredjedel av priset, och det var ju nice!
 
Hemma gick tvättmaskinerna varma. Tvättat upp bäbiskläder i storlek 50-56, miljoner plagg åt Leon, mina och Patrics kläder, lite nya täcken och kuddar samt sängkläder till barnen, ett helt innebandylags matchställ och en hel drös med handdukar. Patric hämtar upp det sista nu. Vikt in barnens kläder, sorterat upp mina och Patrics kläder så de kan vikas in under helgen, bäddat rent i Leons säng och sen däckade jag på soffan. Jag har så ont, så förbannat jävla ont alltså. Men det är så skönt att ha fått undan en drös "måsten" som annars bara ligger och gör mig stressad.
 
Nä nu börjar gubben och djuren göra sig redo för sängen, så jag får väl göra dem sällskap. Se hur lite sömn det blir den här natten, och hur många gånger jag måste kliva upp och äta...
 
Dagens ord: Mössor = Luuv.

Tors 20 nov-14

Upp tidigt, väckte Leon, lämnade på dagis, skjutsade gubben till utbildning med jobbet. Sen hem, och så somnade jag om. Värken tar kål på mig, orkar ingenting! Hunden och katten höll mig sällskap i sängen till strax efter halv elva, då jag flyttade mig till soffan och blev liggandes där.
 
Svärmor kom förbi på en kopp kaffe, en tårtbit och lite surr. När hon begett sig for jag till farmor min en stund och pratade, sen hämtade jag Patric på utbildningen och Leon på dagis. Vi fick äta middag ihop hemma innan gubben skulle tillbaka till jobbet. Från 8 imorse till 10 imorrn förmiddag jobbar han. Kul... Men min son är så snäll med mig när vi är själva. Precis innan Patric skulle fara till jobbet igen efter sin rast ville Leon ha välling och sova. Han fick sin välling, borstade tänderna, sa god natt och somnade på en sekund. Tacksamt, då smärtan över revbenen gjorde det plågsamt att andas för mig. Så soffläge igen, resten av kvällen, precis som hela den här veckan.
 
Ringde i alla fall Försäkringskassan nu ikväll, och fick besked om att min ansökan om graviditetspenning blev godkänd idag. Jag drog en suck av lättnad, men samtidigt känns det ju sjukt trist. Jag vill ju jobba, inte ligga hemma och ha ont hela tiden. Men nu är det som det är, och både jag och lillebror behöver vilan. Jag hoppas innerligt att värken ger med sig, så jag kan använda tiden till något annat än att ligga på soffan och ha ont.
 
Samlar kraft till att gå kvällsrundan med jycken, som märker att matte inte mår bra. Han ligger tätt intill mig hela tiden, nästan som att han försöker trösta mig. Till och med katten sköter sig lite extra, och står inte och gapar vid dörrn var och varannan sekund och kutar ut och in som en tonåring.
 
Tidig kväll, då det enbart är i sängen jag lyckas ligga i en ställning som inte innebär stora plågor, utan hyffsat uthärdliga. Bättre än inget!
 
Dagens ord: Ledighet = Tomme.

Ons 19 nov-14

Igår kväll funkade inte nätet som det skulle... Men, det hände ändå inte sådär jättemycket här hemma. Patric jobbade, Leon var på dagis, och jag låg sjukskriven på soffan och kved av smärta. Mellan kvidandet hann jag kolla lite försäkringar och samla vuxenpoäng. När grabbarna mina kommit hem, och vi åt middag, så tittade de på mig och viskade om "tjejgesiller" till varandra. Ja, Leon är ju snart två år, så han lär väl ska lära sig vad tjejbaciller är för nåt.
 
Idag har jag också legat och vridit mig i smärta hela dagen. Ringde min mamma och sa att hon måste tycka synd om mig, och det gjorde hon. Då kändes det lättare, fast jag hade ont. Min fina sambo ställer upp som attan för mig, och ringde från jobbet för att låta mig gnälla lite över hur ont jag har. "Det är ju jag som gjort dig gravid, så då kan jag gott ge dig lite extra tid att få berätta om hur tungt du har det". Han är omtänksam min gubbe!
 
Hämtade en trött Leon på dagis, han ville äta gröt och sova direkt när vi kom hem, men först fick vi prata med momma på Skype, och se en kort stund barnfilm innan han la sig. Sen däckade jag på soffan igen med typ andnöd.
 
När Patric kom hem hade han med sig ingredienser till tårta. Snodde ihop en i reklampauserna på Bonde söker fru, sen tog vi oss en varsin rejäl bit när vi skulle se det absolut sista avsnittet av Skilda Världar. Ja, nu är det över. 500 avsnitt. Vad ska vi göra nu? Prata med varandra kanske?
 
Dagens ord: Kvida = Jamre se.

Mån 17 nov-14

Åh fy sjutton vilken dag jag haft. Den här värken över revbenen har fått mig att lida varenda sekund, och gråten har varit nära flera gånger. Jag hoppas så innerligt att detta ger med sig, för om det ska hålla i sig fram till förlossningen kommer jag vara helt förstörd!
 
Ja, annars har det inte hänt mycket. Vi for in till sjukhuset och fikade med Patrics pappa, och jag gick på Apoteket för att hämta ut ett recept barnmorskan skrivit ut åt mig. Tydligen urinvägsinfektion... Lamt. Fick med oss lite grejer från svärfar han skulle göra sig av med. Bland annat fick jag en fåtölj som kommer bli en perfekt amningsfåtölj, vi fick lite nya kastruller och Leon fick lite slevar och sånt han kommer kunna ha i sitt barnkök som planeras till julklapp. Han älskar ju att diska och ska alltid vara med och laga mat, och på öppna förskolan är han ju jämt i lekköket så jag tror det kommer bli toppen! På vägen hem satt jag med tårarna brännande innanför ögonlocken, smärtan höll på att ta kål på mig. Gick och la mig nån timme direkt när jag kom innanför dörrn hemma.
 
Lillskrutten somnade i vanlig tid, Patric drog på innebandymöte och jag sjönk ihop på soffan. Sen kom gubben hem, pussade mig, sen for han på innebandymatch. Och nu har han just kommit hem igen. Och här sitter jag, och tycker så synd om mig själv. Lillebror lever om, så han mår i alla fall bra. Huvudsaken det! Önskar jag kunde hitta nåt sätt som lindrar värken, så jag kan slippa känna mig som världens sämsta mamma och sambo som bara ligger och piper hela dagarna.
 
Dagens ord: Sparkar = Spenes, späns, späärsk.

Sön 16 nov-14

Återigen en natt med uuuuusel sömn. Men det är bara att vänja sig, för det lär nog hänga i ett bra tag framöver. Ont som fasen över revbenen direkt från när jag vaknade, och det har hållt i sig hela dagen. Allt jag gjort har varit plågsamt, och jag piper så mycket att Patric borde bli less på mig. Fick sällskap i sängen av Leon imorse, han la sig under täcket på kudden bredvid mig och jag berättade sagan om de tre bockarna Bruse. Underbara unge!
 
Det enda vi fått gjort idag är att vi var på innebandy. Jag är så glad att svärmor var med, för annars hade jag verkligen inte orkat. Leon har ju myror i brallan, vilket inte är så konstigt då han är nästan två år gammal och älskar att leka. Men för hans höggravida mamma med krämpor blir det lite tufft på egen hand. Han fick i alla fall spela maaaaassor av innebandy på sporthallen, och var så nöjd så. Matchen i sig var en av de tråkigaste jag sett. Patrics lag vann med 30-3...
 
Hemma parkerades jag i soffan, och i stort sett hela kvällen har jag legat här förutom en stund på kökssoffan. Lillebror i magen har levt om nåt fruktansvärt under hela dagen. Ser himla roligt ut när magen står åt alla håll och kanter, och jag guppar upp och ner i soffan för att han sparkar så mycket. Mina söner, mina älskade barn, fulla av energi och kärlek!
 
Eftersom jag trots vila inte blivit ett dugg bättre med smärtan över revbenen ser det dessvärre ut som att jag måste sjukanmäla mig imorrn. Jag kan inte ens gå ett steg utan att kvida, och att sitta upp är omöjligt. Ja, även ligga ner gör ont, men då får jag i alla fall liiiite lättare att andas åtminstone. Det är inte lätt alla gånger att vara gravid. Trots att det är himla underbart och så värt det i slutändan, så är det kämpigt som sjutton stundvis.
 
Dagens ord: Klaga = Bærm se, gnåål, knåårr, kviir.

Lör 15 nov-14

Fredagen bjöd på jobb i vanlig ordning. Flexade ut en timme efter lunch så jag skulle hinna umgås med mina grabbar en stund innan jag skulle på firmafesten. Pussade mina älskade pojkar hej då vid middagstid, sen for jag och hämtade upp svägerskan. Vid strax innan 18 anlände vi till mitt jobb. Det var diverse olika utklädnader där vill jag lova. Temat var ju "Ursäkta, jag har nog kommit fel". Jag var utklädd som att jag skulle vara på förlossningen, med sjukhusskjorta och syrgasmask. Det var välkomstdrink, mingel, middag, rundpingis, röstning för kvällens bästa utklädnad och sedan "fri lek". Det var en helt ny sida jag fick se hos mina kollegor, och det var himla roligt. Jag sa det i början av kvällen att jag kommer nog banne mig skratta ut grabben i magen ikväll! Återigen fick jag se vilka rara människor jag jobbar med, för de var väldigt intresserade av min bäbismage. Frågade om han sparkar när de såg att jag hade det tungt, ställde tusen frågor om hur det känns, när jag är beräknad, vad han ska heta och så vidare. En kille tyckte att lillgrabben också skulle vara utklädd, så han satte fast en lösmustasch på min mage. De frågade ofta om det var jobbigt för mig med alla fulla människor och den höga musiken, och serverade mig julmust. Jag har sagt det förr och jag säger det igen, fy sjutton var gulliga och omtänksamma karlar jag jobbar med! Likt Askungen avslutade jag och svägerskan kvällen vid midnatt. Jag höll ut bra länge ändå, för jag var ju redo att sova strax efter att vi kommit dit!
 
Idag då, så var det jag som hade glömt bort att jag var gravid. Jag vaknade vid före 7 av att någon sköt färgglada raketer utanför fönstret. Klev upp och skulle se vad det var för idiot, men såg inget. Kom på mig själv med att känna efter hur bakfull jag var, innan jag kom ihåg att jag var ju nykter och är gravid. La mig igen, vaknade av kramp i vaden, somnade om.
 
Halv elva stormade mina älsklingar in i sovrummet. Ljuvligt med sovmorgon, trots att jag sover sjukt illa. Men vi har haft en bra dag. Lilleman sov ute i vagnen nån timme, vi har städat lite och tagit det lugnt. Kasper har fått klorna klippta, köksskåpen har rensats och uppdaterats, kommande evenemang har planerats. Och imorrn väntar innebandy.
 
Min kropp värker. Det är det där över revbenen som är värst, och att jag inte kan andas ordentligt. Men lillebror lever om för fullt, och växer så det knakar.
 
Dagens ord: Nykter = Nökter.
 
 
Det hör ju inte till vanligheterna att jag tar en selfie, men vart ju tvungen igår på maskeraden!
 

Tors 13 nov-14

Imorse vaknade mina grabbar samtidigt som mig ungefär. Det är alltid lika härligt att få pussa och krama dem innan jag far till jobbet!
 
På jobbet märker jag mer och mer av min grötiga gravidhjärna. Jädrar vad jag strular till det ibland, och inget minns jag heller. Och ont har jag haft över revbenen, så då passade det ju jättebra att vår praktikant fick vara med mig idag. Han fick koppla och greja, så fanns jag som stöd bredvid. Pysslade med lite annat smått som behövdes göras. En kollega sa åt mig att åka hem och vila, men jag tyckte att jag kan lika gärna sitta där och arbeta lugnt och få nåt gjort istället för att sitta hemma och ha ont och inte göra nåt alls. Ringt Försäkringskassan för att försöka snabba på handläggningen om min graviditetspenning. Erkänt för mig själv att det börjar bli alldeles för tungt för mig att jobba nu, och omplacering är inget alternativ.
 
Hämtade upp mina älskade grabbar på stan, de hade fikat med Patrics pappa och bror. Jag är så glad över att Patrics familj bor så nära, och att de tar varje tillfälle att träffas. Min familj är ju lite mer utspridd, så vi ses inte lika ofta, men när vi väl ses är det en oerhört glad liten Leon här hemma. Det är tur att det finns telefon och Skype och sånt!
 
Ikväll varvade vi ner framför Bamse. Lillskrutten sover nu, och gubben är på träning. Jag och jycken har legat i soffan, men ska väl flytta oss till sängen nu. Imorrn väntar veckans sista arbetsdag, sedan firmafest på kvällen! Får se hur jag kommer orka det, vill ju gå och lägga mig samtidigt som Leon varje kväll.
 
Dagens ord: Plockepinn = Stöjpe sticker, stöypstikk.

Ons 12 nov-14

Imorse klev jag upp, tände lampor, smög inte försiktigt. Tänkte att Leon skulle få vakna av sig själv när han hörde att jag var uppe. Icke. Han snarkade och sov hårt. Vaknade inte ens när jag puttade på honom. Bäddade om honom, och gick ut med Kasper. Gjorde fikalådor samt matlåda till dagen, gick runt och donade på. Till sist lyckades jag väcka unge herrn, han satte sig upp i sängen fort som attan och var på ett strålande humör. Försöker väcka honom när han är i en sån där period i sömnen som är lättare. Om han inte vaknar av att jag klappar på honom och viskar, då får han ligga kvar. För jag har väckt honom när han varit svårväckt förr, och det har aldrig blivit kul.
 
Vi klädde på oss och gick till dagis. Han sa "Hej då mamma!" redan innan jag ens fått av honom ytterkläderna, sen sprang han in på avdelningen. Fick ropa tillbaka honom för att få en puss och en kram, sen försvann han igen. Inga tårar!
 
På jobbet har det varit full fokus. Suttit och skrivit ihop flera sidor med förbindningstabeller till en rad skåp vi ska bygga. Ja, trött och seg har jag varit, och haft ont. Men det är tacksamt att jag oftast kan lägga upp arbetet på ett sätt som funkar för mig och min dagsform, och att jag har så snälla kollegor som hjälper mig när det behövs.
 
En stund efter 16 stämplade jag ut och for hem. Samtidigt som resten av stan tydligen... Men jag ska väl inte klaga. Rusningstrafiken här i Östersund lär ju vara som en fis i rymden jämfört med i större städer.
 
Kom hem till två glada grabbar, en glad hund och en trött katt. Vi satte oss vid middagsbordet, sen såg kvällsrutinen för Leon ut som vanligt med dusch och lite barnfilm. Ikväll såg vi alla Toy Story för hundrade gången ungefär, men Leon gillar den. Och det är ju faktiskt roliga barnfilmer även för vuxna!
 
Jag och gubben har just sett Bonde söker fru, och jag sitter nu och vrider mig då jag har ont. Ryggen och över revbenen stramar, det är tungt att andas, fogarna jävlas. Ska väl lägga mig nu, se om jag kan klura ut ett sätt att ligga på så jag får sova en hel natt, eller åtminstone få ligga skönt.
 
Dagens ord: Ruskigt väder = Hurvut, huvrut, hörrvet.

Tis 11 nov-14

Så har det börjat, nätterna då jag ligger klarvaken och väntar på att klockan ska ringa. Ligger aldrig skönt, kan inte andas, är för varm, trasslar in mig i täcket, hunden är i vägen, katten med, gubben snarkar, lillebror sparkar.
 
Plockade ut en arbetströja i större storlek imorse, då de jag använt de senaste 2-3 veckorna blitt för små på en halv sekund. Vaggade fram, gick lååååångtsamt och kontrollerat upp för trappen till ena lagerdelen, stånkade för varje gång jag behövde luta mig över bordet, svor fina ramsor. Men till slut fick jag stämpla ut och hämta min älskade unge på dagis!
 
Patric jobbar natt, så jag och Leon har varit själva. Åt middag, han fick duscha, vi kröp upp i soffan tillsammans efter att vi lekt på hans rum och såg lite barnprogram. Sen kokade jag kvällsgröten, han fick kvällsblöj,a och pyjamas, borstade sina tänder, och sen la han sina gosedjur i sängen. Ikväll fick mamma natta! Inget tjat om Spindelmannen, utan mamma fick klappa pannan och kinden. Vi sa god natt till alla saker och människor han känner till, sen somnade han sött vid 19.
 
Hur trött kan man vara? Barnmorskan frågade mig igår, apropå mitt låga blodvärde, om jag kände mig trött. Jag svarade att jag varit trött i två år, sedan strax innan Leon föddes. Jag funderar lite på om det är mitt blodvärde som gör att jag läker sämre? Kan någon svara på det? Får ju en massa småsår på jobbet, och det tar typ ett par veckor minst innan de läker helt. Jag menar, om inte blodet är helt som det ska, läker kroppen som den ska då? Känns som att det kan hänga ihop. Men vad vet jag.
 
Dagens ord: Löst folk, pack = Fuss å fant.

Mån 10 nov-14

Imorse på morgonrundan med Kasper såg jag att Leons snögubbe hade töat. Det var bara halva nederkroppen kvar. När grabbarna hade vaknat, och Leon sett sin snögubbe, så hade han blitt ledsen. Ingen snö kvar, och gubben borta. Stackars liten!
 
Vaggat fram rejält under dagen på jobbet. Har så fruktansvärt jävla ont i mina fogar, tror jag håller på att falla isär! Varje steg är en plåga, så jag springer inte mer än nödvändigt kan jag ju säga. Vi har pratat lite vaccin i alla fall. Jag har ofta mötts av argumentet "Om det där vore sant, varför står det inte på t ex Aftonbladet?" i diskussioner där jag presenterat det jag vet om vacciner. Häromdagen publicerades det en artikel på just Aftonbladet om säsongsinfluensavaccinet och att man lika gärna kan ta sockerpiller, och kort därefter dök i stort sett samma artikel upp på SVT. Givetvis delade jag dessa länkar på sociala medier, och frågade om de tror mig nu. Inget svar. Men dessa "icke troende" eller vad jag ska kalla dem, de är jävligt snabba att hugga när jag delar info från en källa som de anser inte är pålitlig. Folk är roliga...
 
Efter jobbet for jag på MVC. Grabbarna var hemma, då Leon varit snorig under dagen och Patric inte ens får vara med på besöken eftersom Leon hellre vill springa och leka i korridoren. Lillebror har börjat på att fixera sig lite smått. Han är lättretad, lillen. Så fort man är där och petar, ja då sparkar han tillbaka. Har snart gått upp 15 kilo, och jag håller mina tummar stenhårt för att jag kommer få behålla några kilon efter denna graviditet!
 
Kom hem, vi slängde ihop middag, tvättade nån maskin. Sen har jag legat på soffan med besvärliga fogar och andnöd. Ja jösses, att vara gravid är inte bara mysigt och underbart alla gånger.
 
Dagens ord: Tövädret = Töjjen.

Sön 9 nov-14

Efter en natt då jag vaknat flera gånger av typ andnöd var det morgon, och fars dag! Satte på kaffe, plockade upp kiddot, vi väckte Patric med presenter och så startade jag igång reprisen på nattens NHL-match. Gav grabben gröt, styrde upp förmiddagens planer.
 
Vi for och hämtade upp min farmor då hon behövde storhandla. Vi passade på att småhandla vi med, bland annat ingredienser till tårta. Mötte upp Patrics pappa på affärn, han hade med sig 12 kilo älgkött till oss som inte fick plats i hans frys. Hyffsat lyxproblem det är, men ändå ett rätt vanligt "problem" här i trakterna, att man har alldeles för mycket viltkött i frysen. Tanken var sedan att vi skulle äta lunch ihop med farmor, men Leon vart tvärtrött, så det var bara att fara hem.
 
Men måste berätta om en rolig grej på affärn! Leon är ju himla social, och hejar glatt på alla han ser. En man runt 35 år gick förbi, och Leon tittade på honom och hojtade "Hej kompis!", varpå mannen hejade tillbaka "Hej på dig du!" och log. När han gått förbi vände sig Leon mot oss, skrattade och sa högt "Konstig gubbe!". Killen hörde ju det såklart, och började skratta. Jag kunde inte göra annat än att generat gapskratta. Det är härligt med barn!
 
När vi kommit hem ville inte unge herrn sova, trots att han var huuuuur trött som helst. När vi stannade bilen såg Leon att hans och Patrics snögubbe börjat töa, och hade tappat morotsnäsan. Han började grina. "Nääääsaaaan, moroten!". Patric fick trycka tillbaka den halvruttna moroten på snögubben för att lugna ner sin övertrötta son. Vi gjorde sen lunch, sen bakade vi tårta. Patric hade lurat mig, och sagt att vi hade vaniljvisp hemma. Perfekt till fyllningen tänkte jag. När jag skulle göra tårtan var det ju vaniljsås, som inte alls tjockade till sig. Fick göra det bästa av situationen, och leka MacGyver. La bitar av pepparkaka runt hela ytterkanten av varje botten, och hällde sedan såsen i mitten blandat med lite grädde. Gick ju hyffsat, fast tårtan vart smårinnig att äta. Men gott blev det ju ändå! Patrics pappa och syster var hit, och nu på kvällen även min pappa. Alla tyckte i alla fall att tårtan var god, så det var ju tur! Tre pappor blev firade med den tårtan, och kaffepannan har gått varm under eftermiddagen och kvällen.
 
Städade, röjde rejält i köket, fått sälja iväg lite grejer som stått i vägen. Hemmet ser bra ut! Det är härligt att gå runt och bara se sig omkring. Men nu må jag sova, för ännu en arbetsvecka väntar!
 
Dagens ord: Stor i truten, gapig = Stor i reejn.

Lör 8 nov-14

5.40 var det uppstigning, då hade vi försökt vänta in att Leon skulle somna om. Icke. Patric var klagade över att han var trött. Jag var besviken över att jag inte fick mer än 15 minuters sovmorgon den enda dagen på veckan tillfälle erbjöds. Men, det finns fördelar med allt. Till exempel, hur många tvättat klockan 7 en lördagmorgon? Ingen här i alla fall, så tvättstugan ockuperade vi. Sen hann vi plocka, dammsuga, skura, vika in ren tvätt, namna nya kläder, leta i förrådet efter ytterkläder jag visste skulle finnas nånstans. Ja, och strax efter klockan 10 när vi gjort klart allt stök så vart skrutten trött, men ville inte somna i sängen. Så jag chansade och bäddade ner honom i vagnen. Där somnade han, och sov 1,5 timme på uteplatsen. Minns inte ens sist han sov i vagnen hemma!
 
När lillpojken vaknade serverades det lunch, sen for vi på innebandy i Brunflo. Första perioden hade unge herrn spring i benen, andra perioden satt han och var halvseg i mitt knä, och trejde perioden fick vi knappt se. Han fick spela innebandy med Patric i periodpauserna ute på planen, så han var nöjd!
 
På vägen hem var det halvtyst i bilen. Alla var trötta, ute var det mörkt. Middagen slukade lilltjorven, sen stoppade jag ner både gubbe och unge i badet. Där vart det full fart, hela badrummet var dyngsurt. Men de hade roligt, mycket skratt hördes. På med pyjamas, sen ville Leon sova. Svårvaggad var han ju inte ikväll!
 
Jag och gubben har tjockat oss framför TVn med en varsin pizza. Jag har halvslumrat med hunden och katten tätt intill, så blir läggdags redan nu. Det är tur att jag är en gravid småbarnsmor, för då är det inte lika pinsamt att säga att man lägger sig så här tidigt...
 
Dagens ord: Skura golvet = Tveett stugu.

Fre 7 nov-14

Tänk att idag fyllde min mamma 50, men hon blir aldrig äldre än 25. Rätt coolt att vara lika gammal som sin mamma! Hipp hipp hurra morsan!
 
Flitets lampa har lyst i verkstan idag. Fått undan massor, fredagsstädat, påbörjat nytt projekt och hunnit med en massa skratt och surr. Fogarna har hindrat mig från att vara lika rörlig som jag velat, men det har gått hyffsat ändå.
 
Hämtade min lillprins på dagis. Han hade skippat tupplur idag, och vaknade tidigt imorse, så det var en trött krigare jag fick med mig hem. Han ville inte ha middag, bara duscha och sen äta sin kvällsgröt. Han somnade strax innan 18... Och sedan dess har jag legat i soffan och väntat på min storprins, bara för att få kyssa honom hej och direkt hej då, då han skulle på innebandy. Men imorrn får vi ju ses en stund i alla fall.
 
Har varit lite upp i hejsan idag angående en klädsituation på dagis. Jag har sett till så att Leon har flertalet ombyten på dagis, extra uppsättningar utekläder, vantar, mössor och skor. Han har allt han behöver, för vilket väder som helst. Likförbannat har han kommit hem i andra barns kläder. Hade det hänt en gång, ja då hade det inte varit nån större grej. Men nu har det hänt flera gånger. Jag har lagt tid och en massa pengar på att se till så han har ordentliga kläder och tillräckligt med kläder, alla är namnade och placerade på hans hylla. Jag har sett andra barn som gråter när de är ute för att de är blöta och kalla då de inte haft tillräckligt med bra kläder. Och eftersom jag är smått besatt av att vi ska ha bra utekläder har jag sett till att Leon har just det, så han ska slippa gråta när de är ute för att han fryser eller är blöt. Varje hämtning har det aldrig varit några klagomål varken från Leons sida eller dagispersonalens på hans kläder, han har alltid varit varm, torr och glad ute. Nu när det blivit så mycket slarv med hans kläder är jag livrädd för att det ska slarvas med hans ytterkläder nu när det börjar bli kallt. Kommer jag till dagis och möts av en kall Leon i ett annat barns kläder skulle jag gå i taket! Har inte tagit ett snack med dagis riktigt än, då jag är för känslig just nu på grund av hormoner, men så fort jag är tillräckligt lugn kommer jag ta ett samtal med dem. Jag förstår att de kanske har en del att göra, men jag vet även att på Leons avdelning är de en personal på 3 eller max 4 barn. Och Leon har stenkoll på vilka kläder som är hans och vilka som är de andra barnens. Är jag överkänslig? Är det för mycket begärt att jag önskar att mitt vårt barn får ha sina kläder på sig på dagis när han har kläder där så det räcker, och inte nåt annat barns? Gillar inte riktigt det där att så fort det finns kläder på dagis så kan de användas till vilken unge som helst. Min unge ska ha sina kläder, för då vet jag att han inte fryser, han är inte kall, och han har ombyten. Känner att jag kommer bli en sån där morsa som personalen tycker är jobbig, men va fan, de har ju betalt för att ta hand om vårt barn. Vi betalar cirka 1200 i månaden för att de ska ta hand om vårt barn. Då vill jag att det görs ordentligt också!
 
Dagens ord: Beklagade sig = Låte om se, let ôm se.

Tors 6 nov-14

Miiiina fooogar! Ååh, jag håller på att gå åt banne mig. Det gör ont att sitta, att köra bil, att stå, att gå, att vända sig i sängen.
 
I verkstan i förmiddags surrade vi på som vanligt, och kom in på skönhetsoperationer. De karlar som då befann sig i verkstan var mellan 20-45 ungefär, och alla de var rörande överens om att kvinnor är vackrare när de är naturliga. Inte opererade, inga botox-läppar, inga silikonbröst, inte fulla med smink, inte sönderfärgat hår. De ville ha en naturlig kvinna, för det var enligt dem det allra vackraste en tjej kunde vara. Känns skönt att höra att man jobbar med vettigt folk! Och jag hoppas att ni kvinnor som läser här tar åt er och känner er stolt över den ni är och hur ni ser ut naturligt, för i vår verkstad i varje fall suktar ingen karl efter någon plastig bimbo! Naturliga och glada tjejer med självförtroende är enligt dem mest attraktivt.
 
Man vet att man börjar bli riktigt tjock när de på jobbet frågar om de ska såga ur arbetsbordet, när de härmar min vaggande gångstil med ett stort flin, när alla vid mitt bord och bordet bredvid drar in sina stolar när jag ställer mig upp för att jag ens ska ta mig fram, när de pratar om min mage mest jämt, när det syns klart och tydligt att jag har en bäbismage trots att jag har två bylsiga jackor på mig, och när Leon ropar "tjockis" efter mig här hemma och säger att mammas mage är stoooooor.
 
Efter jobbet for jag till farmor. Där var även Kotten. Fick mig lite pannkaka, vi satt alla tre vid köksbordet och surrade, sen skulle jag köra Kotten till tåget. Hon skulle till mamma i Norge. Vår kära mor, som fyller 50 imorrn. Fast hon blir aldrig äldre än 25, så vi är jämngamla med varann.
 
Kom hem till mina goa grabbar. Vi åt middag, såg lite Toy Story, sen ville Leon sova, och han somnade på stört. Jag fick fara iväg en sväng och skaffa mig lite mer mammakläder, så nu har jag faktiskt nåt att ha på mig... Och efter en lugn kväll i soffan är det nu läggdags. Upptäckte något jag antar är ett litet åderbråck på benet. Ja, på med störstrumporna imorrn då, och så får jag tänka extra mycket på hur jag sitter, står och går!
 
Dagens ord: En som lätt brusar upp = Etterpåså, etterpösa.

Ons 5 nov-14

-8 grader när jag klev upp. Hunden ville inte gå ut, men han hade inget val. Körde som en kärring till jobbet, då det var halt som attan. Fick larma av och tända alla lampor, jag var först på plats. Suttit och pysslat med mitt, tröttnade på verkstadsljudet och stängde in mig i min musik ett tag och arbetade fokuserat med mitt. Avslutade arbetsdagen vid 15, och körde hemåt som en kärring.
 
Gjorde lite ärenden på vägen hem. Köpte ett par till vantar åt Leon, och en lekhjälm. Hjälmen var för stor, så får svänga in imorrn igen. Möttes av två glada grabbar hemma och en glad hund. Den trötta katten låg i sovrummet, han hade ingen lust att vara bland liv och rörelse. Vi snodde ihop middag, lekte, kollade på Skrotnisse och sen var det sängdags för skrutten. Man hinner inte mycket heller!
 
Fått mig en dusch, gubben är och storhandlar. Så fort han kommer hem ska vi se Bonde söker fru tillsammans på TV4Play, sen blire bingen. Fast jag vill lägga mig nu. Noll energi. Men är sjukt sugen på citronvatten. Det är mitt craving just nu. Druckit ett par liter idag... Lillebror härjar runt i magen. Han har sina perioder. Han vaknar när jag vaknar, sen är det lugnt till 8-tiden då han drar igång igen. Sen vid lunch, och i bilen på vägen hem. Sen en sväng vid middagstid, och när jag går och lägger mig. Under natten kan han väcka mig, men inte så ofta. Ja, det är väl var tredje timme han kör en stunds härj ungefär, sådär så jag kastas från sida till sida och magen är på väg att spricka ungefär. En vild liten rackare!
 
Dagens ord: Blixt = Elling.

Tis 4 nov-14

Trodde jag skulle vara först på jobbet imorse, men mötte två morgonpigga kollegor när jag stämplade in strax efter klockan 6. Det har varit en lättsam dag fysiskt, vilket var tacksamt då jag verkligen inte är i form. Fogarna... Jag är så glad att mina kollegor är så snälla, förstående och mer än gärna hjälper mig!
 
Gjorde lite ärenden på vägen hem. Leon och Patric hade byggt en snögubbe på gården som jag såg när jag gick från bilen. Sjukt söt! En go och glad pojke fick prova sin nya overall jag hade med mig hem, så nu är så gott som alla vinterkläder ordnade.
 
Vi hade en liten lekstund, jag och Leon. Sprang runt runt här hemma, så mycket jag orkade i alla fall, sen kutade han ännu mer. Älskar ljudet av hans skratt! Blev tidig sänggång för honom. Middag och dusch, sen lite Toy Story innan han ville ha välling och sova.
 
Jag och gubben har kvällsfikat framför Skilda Världar, och jag ska nu sova. Ville lägga mig redan klockan 19, då jag är helt färdig, men har knappt träffat min gubbe på senaste tiden så offrade nån timmes extra sömn för att få lite mer tid ihop med min älskade karl.
 
Dagens ord: Snöigt = Snöut

Mån 3 nov-14

Jag var sjukt taggad inför jobbet imorse. Känns som jag är i ett bra flyt just nu, och har börjat komma in i rutiner och sånt på riktigt. Jag känner mig mer och mer som en självklar del av "gänget" bland kollegorna, då jag idag fick mina två första välmenade gliringar. Bara förra veckan pratade vi om jargongen på verkstan, och att jag ännu inte fått höra nåt riktat mot mig. Förrän idag då. Direkt när jag kom imorse mötte jag en kollega som varit ledig några veckor. "Fan vad öl du måste ha druckit, du börjar få en jädra kagge alltså!" sa han. Ett par timmar senare frågade en annan kollega om jag ville att han ska såga ur mitt arbetsbord så jag får plats. Inte en helt dum idé faktiskt! Ja, man vet att magen är omöjlig att missa vid det här laget.
 
Idag fick jag hämta på dagis, och Leon märkte inte ens när jag kom. Han var fullt upptagen i sandlådan. Gick in och packade iordning hans saker. Sen kom han in, utbrast "Mamma!" och kastade sig runt halsen på mig med världens största leende. Min gounge! Han hade sovit i nästan två timmar i vagnen idag, så det var en go och glad unge med gott humör jag fick med mig hem.
 
Vi gjorde middag, han fick duscha, vi tittade på barnprogram, spelade bandy, städade och sen satte vi oss och ringde lite. Han tjatade efter moffa, så då ringde vi moffa. Sen ringde vi Patric som var på jobbet. Efter det började unge herrn tjata efter kvällsgröten. Han åt sin gröt med lingonbåtar, borstade sina tänder, sen gick vi in på hans rum. Spindelmannen skulle klappa pannan, och vi skulle säga god natt till allt. God natt flygplanet, god natt helikoptern, god natt fiskarna, god natt älgarna, katterna, gungorna, Ture Björkman från Skrotnisse, dagis, Buzz Lightyear och Woody från Toy Story (Tojstoj som det heter här hemma). Ja, många skulle vi säga god natt till. Till slut somnade han gott, och kort därefter kom min stora prins hem från jobbet.
 
Djuren ligger i soffan och snarkar, jag har just fått duscha och gubben har dragit iväg på Korpen-innebandy. Dags att krypa till kojs!
 
Dagens ord: Prata ivrigt = Åda.

Sön 2 nov-14

Det var den helgen det! Sitter nu och håller på att spricka, då jag och gubben unnade oss hämtmat till sen middag, och lillebror försöker bryta sig ut ur min proppfulla mage. Mindre härlig känsla rent fysiskt.
 
Förmiddagen bjöd på härj. Efter lunch vankades det innebandy. Jag och skrutten strosade på stan en sväng, jag tänkte att han skulle slumra i vagnen en stund men det kunde jag ju glömma. Han var jättearg för att han var tvungen att lämna sin innebandyklubba på sporthallen hos Patric, men när jag lirkade med honom att vi skulle gå och se om vi kunde hitta farmor, farbror eller faster så satt han snällt. Och tänka sig, vi träffade hans farmor på stan! Hon skulle ju också på innebandyn. När vi kom upp på sporthallen sen träffade han direkt sin farbror, och sen kom hans faster. Lycklig unge! Han satte sig direkt hos sin farbror, och ropade "Skjuuuuuut" när lagen bara höll på att värma upp. Lilltjorven hejade friskt på sin pappa och de andra i laget, och klappade händerna ivrigt när Frösön gjorde mål. Dock hade han hyffsat med myror i brallan, så det blev väldigt mycket spring med innebandyklubba och boll för hans del. Frösön vann i alla fall.
 
På vägen hem hämtade jag lite grejer jag köpt över Facebook. En stoooor påse kläder till Leon och grejer till mig inför när lillebror kommer till världen. Ja, sen var det bara hem och snabba sig med nån middag. Toy Story 2 fick stå för kvällsunderhållningen innan Leon la sig för natten.
 
Har en sån fruktansvärd halsbränna, och är proppmätt som sagt. Min mage putar åt alla håll och kanter. Min lille vilde.
 
Dagens ord: Kanske = Kanhäänn.

Lör 1 nov-14

Redan inne i november, herreminje. Vaknade till snö ute... Och en gapig unge. Ja, Leon är inte helt hundra än, han har fortfarande ont, och nu har han fått blåsor på händerna. Nån liten en i alla fall. Men nu äter han åtminstone, och det känns ju bra! Han har knappt klagat alls idag på att han har ont i munnen, så det kanske börjar ge med sig då!
 
Hela förmiddagen satt jag och kunde knappt andas. Mina inre organ pressas samman rätt rejält nu, och det känns! Ja huvva, hela natten har jag legat oskönt och knappt kunnat andas ordentligt. Bara 10 veckor kvar nu ungefär...
 
Vi körde lite tvättmaskiner, sen for jag iväg. Jag tog mig en timmes egentid, för att skona mitt för tillfället sköra psyke. Världens bästa sambo har jag också, som månar om mitt mående extra mycket nu när lillebror gräddas. Jag for på Lillänge, och köpte lite mysbelysning hem, och en discolampa åt Leon. En sån där man bara skruvar i befintlig taklampa, och så roterar den med en massa olika färger. Den blev en hit! Vi hade disco när jag kom hem, sjukt kul!
 
Ja annars har vi inte gjort just nåt utöver det vanliga. Typ hållt oss flytande, då lilltjorvens humör och trots varit extremt senaste dagarna. Städade lite, sen kollade på barnfilm. Pratade med min mamma på Skype också.
 
Istället för att ropa "mamma" till mig, så ropade Leon "tjockis" vid lunchen. Ja, vad ska man säga? Han snappar upp allt vi säger...
 
Fläskmätt på gosaker blir det banne mig tidig sänggång. Försöker klura ut hur sjutton jag ska sova, för att ens få sova...
 
Dagens ord: Tjock, otymplig = Klussu.
RSS 2.0