Ons 31 okt-12

Sista oktoberdagen, halloween är det ju och allt. Det har varit en dag fullspäckad från början till slut ungefär. Gjort lite affärer, upp på Elektroskandia och fixa papper till a-kassan, lunch på stan, skaffat nya innebandyklubbor åt Patric, unnade mig själv en urmysig stickad tröja, köpt julgardiner, fått lite mer koll på föräldrapenning och allt omkring, letat mössa och vantar åt grabben. Sen fick Patric köra hem mig då jag nästan började lipa på grund av fruktansvärda smärtor i ryggen, höften, ljumsken och hela högra benet. Graviditetskrämporna har gått ett stort steg längre. Han fick fara iväg med bror sin och fixa storhandlingen medans jag låg på soffan och ömkade mig själv. Finmiddag, Korpen (vinst) och Bonde söker fru har satt guldkant på aftonen. Är så trött så jag skulle utan problem somna nu.
 

Tis 30 okt-12

Före 8 stack Patric på jobbet, jag trynade vidare. Tog ett par timmar, sen väckte djuren mig. Trött, tjock och otymplig lyckades jag ändå vräka mig ur sängen. Skulle tvätta, ingen tvättid. Inte grinade jag över det direkt!
 
Att gå ut med Kasper nu när det är snö påminner mig så mycket om min hund Zingo vi hade. Han kom alltid in med discokulor av snö i pälsen, la sig på parketten och lät det smälta. Så gjorde även Kasper nu, men soffan var hans plats. Men, matte var snabb i tanken och stoppade ner jycken i badkaret, duschade honom fri från snö och kände sig nöjd. En sjövild jycke sprang sen runt i hemmet som om han fått en hög dos uppåttjack.
 
Höll på att bryta ihop när posten kom idag. Fyra kuvert från a-kassan, tre av dem där de efterlyste kompletterande uppgifter. Det kändes hopplöst som bara den. Undrar om de gör allt så krångligt som möjligt för att så få som möjligt ska söka a-kassa? De lyckas med mig i varje fall, men inte med min sambo. Han pushar mig, och det är jag oerhört glad och tacksam för! Varje liten krona är viktig, för föräldrapenningen är inte så generös...
 
Pappa kom förbi, så for vi och hämtade soffan. Har precis legat i den nån timme och läst. Djuren har självklart varit i närheten och fört oliv, men det var jävligt mysigt när Kasper försiktigt kröp upp och la sig hos mig en stund. Men nu kan vi ha folk på övernattning i vår bäddsoffa!
 
Följde med på herrarnas träning. Alltid trevligt att träffa dem. Men min innebandyabstinens blir ju inte direkt lindrad. Vill ju spela! For på affärn efteråt då jag hade en extremt sug efter saltlakrits. Var nöjd som få när vi kom ut från ICA, men sen hände det. Patric satte kassen i baksätet på bilen, jag satt fastspänd där fram. Kunde inte nå min godispåse! Shit, vilken panik, vad jag var frustrerad! Kände ilskan komma krypande. Patric hade tänkt köra extra långsamt hem för att reta mig, men han insåg rätt fort att det hade varit en oerhört korkad idé. Kände gråten komma krypande, men tack och lov parkerade vi hemmavid just i rätt ögonblick. Tänk vad lite lakrits kan göra. Från panikslagen, ilsken och förtvivlad, till lugn och snäll på ett kick. Magiskt.
 
Gubben har gått och lagt sig. Sa åt honom att läsa "Pojken som kallades Det" för några dagar sen. Boken är tunn som ett löv ju, men han har inte läst ut den än. Anledningen säger han är att han blir så jävla förbannad om han läser för mycket. Med all rätt, jag förstår honom, den där morsan vill man ju bara spöa på. Sjuka jävlar det finns alltså...
 
Nä, med halva familjen i sovrummet ska väl jag och jycken också börja tänka på refrängen. Är väl en tidsfråga innan Kasper börjar snarka, så får väl bära honom till hans bädd. Gohunn.

Mån 29 okt-12

Att det ska vara så jävla lejsamt att ta sig upp på morgonen alltså. Att ligga och dra sig går knappt heller, då det är oskönt i varje jävla ställning jag ligger i. Oftast ligger jag kvar som en räka, men aldrig länge. Det är skönare att sitta upp.
 
Hann mysa med min underbara karl en stund innan vi for och köpte en lampa och sen droppade Patric på jobbet. Sen var jag själv. Helt ensam, jag och djuren. Betalat lite räkningar, nåt som alltid är lika underhållande. Hade tänkt tvätta, men det vart det inget at. Inte på grund av lathet, utan på grund av brist på tvättid. Istället klädde jag på Kasper hans vintertäcke, plockade jag upp Bobby så for vi på Lillänge en sväng. Hittade skor jag ville ha, och enbart därför fanns de inte i min storlek. Kasper däremot fick en ny leksak, och jag köpte äntligen en fårfäll till barnvagnen. Äger nu också en Belly Bandit, en gördel som ska få min mage platt snabbare efter förlossningen. Lite fåfäng får man väl vara? Vill inte känna mig som ett degigt russin längre än nödvändigt...
 
Väl hemma gjorde jag i ordning vagnen klart. Fårfällen i botten, Voksi-påsen vikt och klar, Pingu-mobilen på sufletten. Fattas en liten kudde och en bäbis, sen så! Slängde in en lasagne i ugnen och väntade på min härliga man som kom hem en stund för att sen lämna mig igen. Meninte länge, strax efter 20 var han hemma igen. Då hade Kasper nyklippta tassar och klor, även Pysen fick sina klor kapade. Mysiga djur. Kände mig som en valross där jag låg på golvet för att trimma pälsen mellan jyckens trampdynor. Ett par sugrör instuckna under överläppen, så hade spektaklet varit fulländat.
 
I magen är det full fart mest hela tiden känns det som. Inga riktigt smärtsamma sparkar just idag (tack och lov) men dagen är inte slut än. Jag är fortfarande vaken, vad som helst kan hända... Jagar efter en vintermössa åt grabben, nåt som verkar vara omöjligt att hitta i den här stan. Men jag ger inte upp, ska ge mig ut på en runda till nåt framöver.
 
Nä nu jävlar börjar orken tryta. Ladda batterierna till morgondagen, då jag ärligt ska försöka få undan nån maskin tvätt, även hämta en bäddsoffa med hjälp av min käre far. Snart kan vi färdigställa Patrics tv-spelsrum/gästrum!

Sön 28 okt-12

Vaknade till i natt med en känsla. Puttade på Patric, han var inte på samma sida, så jag fick snällt somna om.
 
Tidig morgon, huvva. Men, innebandy väntade. Patric fick fara iväg på frukost själv, så passade jag på att spendera tid med djuren. Känner mig ju så taskig när jag lämnar jycken hemma, men det går ju bra när katten är inne. Men han fick sällskap nån timme till av mig, så matte kunde åka iväg med gott samvete i varje fall.
 
Matchen då, IBFF - FBC Nordic. Rätt snabbt stod det 0-2, men innan första periodens slut hade våra herrar tagit igen till 3-2, och det är ju alltid skönt att gå till periodpaus med övertag. När matchen sen fortsatte behöll vi övertaget. På planen var det stundvis grinigt och det kändes i luften att något skulle hända eller nån skulle balla ur. Några fulnyp här och var, men i tredje utbröt nästan ett slagsmål. Domaren slängde iväg målvakten (som inte hade nåt på platsen att göra just då) medans några Nordic-spelare pucklade på en av våra, som hade låtit humöret gå ut över en kille han landat på efter en rejäl tryckning. Ja det var hett där ett tag, resulterade i ett matchstraff på en IBFF-spelare och ett på en Nordic-spelare. Till slut kunde ändå siffrorna skrivas till 12-5, och det var en jävligt skön seger. Den här matchen var en av de svåraste hade man förutspått. Frågan är hur det kommer gå mot dem på bortaplan... Undrar om jag kommer vara på plats, eller om jag får följa matchen över nätet.
 
Sötsambon min konstaterade att nästa hemmamatch de har så har han mest troligt fått en son. Hihi, underbara tanke!
 
Fick nåt cp-ryck nu de tidiga timmarna av kvällen, röjde disk i ett ärligt försök att lyckas "hålla undan" som vi tjatar om här hemma men aldrig följer. Golven i hela hemmet vart nyskurade, även skurhinken vart skurad. Sen, som vanligt, soffläge. That's it, nu jär ma itt nå mer förrän det är dags att sova.

Lör 27 okt-12

Innebandydag ett av två. Vaknade i hyffsad tid, myste med djuren och bara tog morgonen med ro tills Patric kom hem. Då var det stresslunch och sen iväg, plocka upp folk och dra mot sporthallen. Daminnebandy innan, herregud. Ser det ut sådär när man själv spelar? Otittbart, men i brist på annat satt man och surrade på läktarn. Sen var det dags, IBFF - Alnö. Orkar inte grotta ner mig just nå extra i matchen, kan säga att stundvis såg det bra ut, stundvis mer hönsgård. Men vad de än gjorde så räckte det till att säkra 3 poäng med en seger med siffrorna 10-5.
 
Nu mot kvällen har jag varit sur och grinig. Mest för att det kryllar av idioter, och för att folk är helt jävla hopplösa som grodor utan ben. Men när jag fick lite mat i magen, en pepparkaka och några rutor choklad vart jag snällare. Nu är jag lugn och harmonisk, precis som våra djur verkar vara. Kasper är mysig och kryper upp i knät, Pysen ligger och sover så sött. Patric nöter sitt tv-spel och jag känner grabben sparka. Jag var hyffsat onöjd för en stund sen när jag fortfarande var sur och grinig, då han sparkade mig så det gjorde satans ont. Då var tårarna inte långt borta. Inte på grund av smärtan, utan för alla småsaker som var på en och samma gång. Går in i vecka 33 imorrn, lämnar 32 fullgångna veckor bakom oss. Nu är mållinjen inte långt borta!
 
Tidig morgon imorrn, då matchen börjar 12. Innan dess är det frukost och samling. Ska jag stanna hemma i sängen? Tanken är lika lockande varje gång, men mitt innebandyberoende är för stort för att jag ska lyckas.

Fre 26 okt-12

Det har varit en långsam dag. Tröttare än tröttast imorse, vid 11 jagade Patric mig ur sängen då vi skulle dra och käka lunch. Sen lämnades han på jobbet och jag for hem till djuren. Sen har det inte blitt nåt gjort. Förkylningens omtag har gjort mig lealös och extra seg.
 
Fick ett telefonsamtal från Energibolaget i Sverige AB innan jag klev upp.
- Hej jag heter Sean och ringer från Energibolaget angående ditt elavtal..
Jag avbröt honom direkt.
- Mitt namn finns inte på nåt elavtal vårt står på min sambo. Och vi bor i Jämtland och har Jämtkraft som är det bästa och billigaste vi kan ha, så vi tänker inte byta.
Han skrattade och önskade mig en trevlig helg. Ägnade sen på eftermiddagen en stund åt att göra lite research på företaget, och de har inga bra omdömen. Hoppas bara de slutar ringa mig, för jag har blivit telefonterrad några dagar. Dock var det här den enda gången jag svarade.
 
Fick äta middag ihop med min gubbe i varje fall, sen for han tillbaka på jobbet och jag parkerade mig i soffan med djuren. Att vara gravid är påfrestande nog, lägg till en redig förkylning på det så har vi en tung mix.
 
Apropå graviditeten. När jag kom hem från middagen fick jag en rejäl ilning i högra sidan av magen. Tänkte inte mer på det förrän den kom igen ca 3 timmar senare. Ingen magknip, utan mer som en ytlig ilning jag aldrig känt innan. Vände mig till dr Google och vågar konstatera att det är grabben som håller på att fixera sig. Då han rör huvudet kan han komma åt en nerv som framkallar just sådana ilningar. Så som jag misstänkte var det graviditetsrelaterat och absolut ingen fara. Hade inte hunnit noja mig över det, och nu behövdes det inte heller.
 
Jaha, återstår att lägga mig, ensam. Så fort katten kommer in. Hunden har redan somnat, men dum matte som man är må jag jaga upp honom för en sista kvällsrunda. Tacksamt ändå att han inte gillar vädret och gör ifrån sig så fort han kan.
 
Imorn är det innebandy. Jajamän, matchhelg även denna helg. Lördag och söndag. Heja IBF Frösön!

Tors 25 okt-12

7.40 var alarmet ställt på. 7 klev jag upp utan väckning (förutom en sprängfylld blåsa). Ingen mening att somna om, så hade lite mysmorgon med djuren innan jag väckte Patric och vi skulle iväg på vår mysmorgon på MVC. SF-måttet var nästan 30 cm, hjärtat tickade på bra, mitt blodtryck var fint och grabben ligger fortfarande med huvudet neråt. Det är i varje fall en välmående och livlig grabb vi har på jäsning!
 
Patric drog på jobbet, jag såg fram emot en riktig slödag då förkylningen börjar blossa upp igen. Då hände något jag trodde var omöjligt. Arbetsförmedlingen ringde angående ett jobb. En förskola behövde en vikarie omgående för dagen. En timme efter jag fått samtalet befann jag mig på förskolan. Där var det full fart. Hann knappt prata nåt alls med personalen, jag bara hoppade in och började sköta om ungarna. Kunde inga rutiner eller nåt såklart, men jag jobbade 5 timmar ändå och det gick bara bra. Sista timmen var vi ute med barnen som var kvar. De åkte hem en efter en, så tunnades ut rätt fort. En liten pojke kom fram och sa att han ville hålla mig i handen och gå lite. Det fick han såklart. Frågade om han ville göra nåt, leka eller så. Nä, han ville bara hålla mig i handen och gå runt runt runt. Vad grabben pratade! Charmtroll. Var gott om charmtroll där. Snart har Patric och jag vårt eget. Magen missades inte av någon, varken personal eller ungar. Var lite halvbökigt att sitta på de små möblerna, att klä på unge efter unge, att krypa på golvet. Mina täckbyxor gick inte ens att knäppa, tur jag har hängslen på dem. Men det gick som sagt bra.
 
Dock har dagen varit väldigt lång. Fick lite tid att slappna av nu när gubben var på träning. Då intog och jag djuren soffläge. Räknade lite på föräldrapenningen och blir lite smått förbannad. Varför ska man behöva ta ut 30 dagar i månaden för att få ut ca 80% av den lön man tjänar på typ 20 dagar? Hur många heltidsarbetande jobbar 30 dagar i månaden? Känns ju sådär att grabben i så fall får börja på dagis innan han är 1 år ens. Nä, ska försöka jobba så mycket som möjligt de dagar Patric är ledig i vår/sommar/höst för att dryga ut föräldradagarna och familjekassan.
 
Kändes jävligt bra att få lön idag! Fick ut nästan 10 000 mer än vad jag normalt fått på grund av en arbetsvecka och att jag tog ut alla mina återstående semesterdagar. Underbar känsla att veta att den här månaden kommer gå runt med råge, och att jag dessutom kunde slänga in 8000 till att börja med på sparkontot direkt. Kan bli mer om nåt finns kvar när nästa lön kommer. Brukar ju som sagt ha mindre att röra mig med, och då klarar vi det utan problem. Ska spara så mycket som möjligt, för det är ju inte gratis att ha barn. Varenda liten krona som blir över kommer sparas, för rätt som det är behövs de.
 
Min kropp värker, jag är dödstrött. Förkylningen blir mindre och mindre rolig för varje timme. Ser fram emot sängen och en natts relativt ostörd sömn. Fått bukt på Kaspers mage nu, så han kommer inte väcka oss i natt och behöva gå ut.

Ons 24 okt-12

Stackars jycke, hans mage lirade inte igår eller natten som var. Men efter en del kokt ris verkar jag ha fått ordning på den, så hoppas på en natt med ihållande sömn för oss alla utan att Kasper måste ut och desperat försöka bajsa. Enda sortens "sjuk" han är nu på kvällskvisten är gosjuk, mysiga hund!
 
Fick sova till lunch i alla fall efter att Patric farit till jobbet och Kaspers mage lugnat ner sig. Skulle kunna sova flera timmar till, men nån måtta får det vara. Visserligen gjorde vi absolut ingenting, jag och djuren, men det är ju skönt att kliva upp i "hyffsad" tid. Imorrn blir det skillnad, då ringer klockan före 8. Ett besök hos barnmorskan står på schemat!
 
När Patric kom hem från jobbet hade varken jag eller han nån ork att laga mat. Det var ju perfekt, då jag planerat hämtpizza till middag. Länge sen jag åt pizza, sen hade vi lite tight om tid på grund av innebandygrejer.
 
Kollade Korpen nu på kvällen, och konstaterade att innebandyplanen då är laglöst land. Regler som hög klubba, slag, avstånd och så vidare existerar knappt. Man får inte spela med sin finaste klubba om man ska spela Korpen, för då jävlar blir det dyrt i längden med alla yxhugg som dräper klubbor. Vann gjorde de i alla fall med 5-3, och Patric tog med sig 2+2 efter slutsignalen.
 
Hem och kika reprisen av Bonde söker fru på TV4play med en varsin kopp te. Nu börjar mina ögonlock ramla ihop, så överlåter kvällsrutinerna till min käre sambo som ändå blir sittandes uppe ett tag till med sitt tv-spel. Återstår att se om jag får somna fort eller om grabben ska börja leva om.

Tis 23 okt-12

Vaknade i arbetstid imorse, att somna om var lönlöst så efter 1,5 timmes försök att somna om klev jag upp strax före 8. Segt, knappt sovit nåt, detta skulle bli en lång dag...
 
Tröttnade på att vara vaken själv, så jagade upp gubben nån timme senare. Idag skulle vi uträtta stordåd minsann! Patric tog tag i disken, jag njöt av hårdrocksklassiker på Spotify. Efter det hade jag energi nog att producera även jag. Fram med dammsugarn. Känns lite hopplöst att dammsuga här hemma. Det kommer alltid nytt, direkt. Blir väl så med hund och katt i hemmet. Golven vart nyskurade, mer än en gång då jycken är risig i magen. Försöker lösa problemet genom att mata honom med ris. Återstår att se om det ger effekt...
 
Möblerade om i tredje rummet samt tömde de sista kartongerna från flytten. Vi är ganska långsamma på att flytta in tror jag... Men, nu är det så gott som klart. In med en bäddsoffa, och kanske nån matta om jag får som jag vill, så står vårt gästrum/tv-spelsrum klart!
 
Följde med på herrarnas innebandyträning nu på kvällen. Kände inte samma glädje och spirit i laget som den legendariska tisdagsträningen innan matchen där de spöade skiten ur Brunflo på matchen några dagar senare. En träning till innan helgens match, hoppas de lyckas hitta sin mojo innan dess.
 
Hur ofta är det "normalt" att ha sammandragningar? De gör ju inte ont eller så, men tycker det är mest titt som tätt under dagarna. Begreppet "normalt" i en graviditet innefattar ju en jävla massa, får rådfråga barnmorskan på torsdag. Men jag tror inte det är nå bekymmer, så länge de inte gör ont eller så är det säkert ingen fara.
Han sparkar mig mer, grabben. Det gör mer ont nu vissa gånger, förut "tryckte" han bara. Nä nu går han in för att sparka sönder mina revben och jag skulle inte bli förvånad om en fot stack ut ur skinnet vid min midja nån dag. Vilde! Kände en fot så otroligt tydligt på innebandyträningen, kunde inte låta bli att dra på smilbanden lite extra. Det är ju rätt coolt ändå, det här med att ha en annan människa i sin egen kropp.
 
Patric vart nästan lite pjutt idag då min förkylning verkar vara lindrigare än vad hans var. Min har typ gått över. Bara därför lär den blossa upp igen...

Mån 22 okt-12

03.30, kliver upp och släpper ut katten. Somnar om, kliver inte upp förrän strax före 11-draget. Ingen katt ville komma in.
 
Lunch på Tages, rutin. For och köpte lite tavlor till hemmets nakna väggar. Lite mer hemtrevligt nu tych je. Fortfarande ingen kisse på trappsteget.
 
Gnällde över min förkylning, letade desperat efter nya böcker att läsa. Läste sista sidan av "Blondie" igår kväll. Ingen framgång. Middagstid, vi gick ut och letade efter Pysen. Kollade alla trappuppgångar och andra möjliga ställen han kan blivit instängd på. Ingen Pysen så långt ögat nådde.
 
Husse och matte började bli oroliga. Det ösregnade ett tag, sen vart det tvärt kolsvart ute. "Pysen, var är du?" hördes ynkligt i området.
 
15,5 timme efter han lämnat hemmet kom han, äntligen! Pysen! Åååh lycklig husse och matte, vår bäbis var hemma igen. Jävlar vilka hönsiga föräldrar vi kommer bli.
 
Patric drog på träning, jag njöt av att ha både hunden och katten sovandes vid min sida i soffan. Grabben i magen fick hicka.
 
Gubben kom hem för nån timme sen, katten smyger runt och leker med sin rosa kanin, hunden tassar efter med sin tuggknut som en gång var en apa, men som nu saknar armar, ben och huvud. Grabben i magen sträcker på sig, vi har nu gått in i vecka 32. Fick brev idag angående föräldragrupp. Den 20e november är första samlingen. Spännande!

Sön 21 okt-12

Trots en sen sänggång igår vaknade jag tidigt idag, så pass tidigt att jag med god marginal hade hunnit ta mig iväg på vattengympa. Meeeeen latmasken vann, och jag sket i det. Dels för att jag var så satans trött, dels för att jag börjar bli tussig och dels för att det kalla vattnet på badhuset som får mina bröst att värka inte kändes så jävla lockande...
 
Istället tog jag med mig gubben på stan för en lunch och lite shopping. En ny mysig mammatröja till mig, sen jagade vi efter en vintermössa åt grabben. Det var ju inte det lättaste att hitta. Efter tre butiker gav vi upp och for iväg på Barnens Hus, hoppades på bättre lycka där. Men det enda vi hade med oss därifrån var en babyfilt jag blev kär i för några veckor sen.
 
Iväg till farmor för att hämta hem jycken. Ååååh vad tomt det varit hemma utan honom. Men nu är ordningen återställd, han ligger just nu på rygg i soffan och snarkar högt. Katten har varit ute på äventyr, kommit in två gånger med tassar svarta som natten. I vanliga fall har han vit päls på benen och tassarna, och rosa trampdynor. När jag doppat en onöjd kissekatts tassar i ljummet vatten i badkaret har han nu återfått sin normala tassfärg. Men han är snäll, Pysen. Försökte inte klösa mig eller nåt, inte heller fräste han. Han sprattlade litegrann bara, men tog det med hyffsad ro ändå. Han förstår nog att matte bara tvättar hans tassar för att hon älskar honom.
 
Som sagt, tussig börjar jag bli. Patric som precis blivit fri sin förkylning, nu har jag fått den. Återstår att se om han hinner få tillbaka den igen. Trött, mina öron värker, så även min hals. Seg i kroppen, men det är inte det värsta man varit med om i sjukdomsväg.
 
Grabben i magen är vaken. Sparkar, sträcker på sig, tumlar runt där inne. Även denna kväll kan jag känna en fot eller så i sidan när jag känner försiktigt med fingrarna. Går nu in i vecka 32! Tänka sig, tiden går framåt. Ändå har tanken på att jag snart ska föda ett barn inte riktigt sjunkit in. Tror inte den kommer göra det förrän dagen då vattnet går och värkarbetet startar. Det är ju nåt man aldrig varit med om tidigare, så det är sjukt svårt att föreställa sig vad som väntar. Bara det faktum att magen växer och att jag känner vår unge sparka är en tanke som var svår att ta in i början av graviditeten, men som nu känns som vardag. Man fattar det inte förrän man är där, så att säga. Längtar tills jag får uppleva förlossningssmärtorna! För det betyder att jag inom kort kommer ha vår son i mina armar.
 
Men, apropå graviditet. Är jag nåt annat än just gravid i andras ögon nu för tiden? Det är ju typ det enda folk ska prata om, som om jag inte har annat att prata om också liksom. Med herrlaget i innebandyn gillar jag att umgås, för där är det minimalt med prat om magar och barn. Annat är det med fruntimmer. Framför allt andra föräldrar. En del är ok, en annan del är uthärdliga, men de flesta tål jag fan inte. Det är åsikter om det ena och det andra. Jag vädrar inte mina åsikter och sånt om dem, så varför ska de lägga sig i mitt liv? Att vår grabb kommer få hänga med på innebandy så mycket som möjligt till exempel, att han ska få sova ute så mycket det går om vädret tillåter, sånt verkar sticka folk i ögonen. Men det är våra val, våra beslut, våra liv, så varför i helvete ska de lägga sig i? Och att jag försöker röra på mig så mycket det går, både för att det är bra för mig och bäbisen, det är också nåt folk har så jävla mycket åsikter om. För i helvete, så länge jag mår bra gör jag precis vad jag vill. Jag varken vill eller behöver höra åsikter från andra som tror de vet och kan allt om ta mig fan allt. Låt mig vara!
Sen ska jag säga att jag är oerhört tacksam för de som ger fan i att talla på min mage. Jag gillar inte när andra än min sambo tar på mig, och en gravidmage är ju för fan inte allmän egendom. Det är fortfarande MIN kropp och MINA regler. Inte fan går folk och tar Patric på kuken för att han ska bli pappa heller?! Så varför min mage? Till er som vet och respekterar mina gränser, tack! För er som inte gör det, ge fan!
Sen, visst att vissa kanske vill dela med sig av tips och sånt, och det är ju gulligt, men pracka inte på mig en massa. Det är olika för alla. Graviditeter är olika för alla, spädbarnstiden är olika för alla, värderingar är olika för alla. Acceptera det. Bara för att jag är gravid tänker jag inte låsa in mig hemma och ligga på soffan tills jag ska föda, och jag tänker inte låsa in min familj i flera månader efter att grabben är född heller.

Lör 20 okt-12

Övervägde helt seriöst att stanna hemma från innebandyn idag. Satan vad trött jag var! Att ligga och dra mig i sängen med djuren några timmar kändes mer lockande. Men, jag tog mitt förnuft till fånga, for på Tages med några av herrarna och sen mot sporthallen. 45-50 minuter innan match kom Patric på att han glömt sitt fotskydd, och att en spelare behövde strumpor och shorts. Bara för spelarfrun att kasta sig i bilen och lösa problemet. Kom tillbaka i lagom tid, men till en stressad sambo. Satte mig med svärfar och hans sambo på läktarn och såg IBFF spöa Fränsta med 13-5. Kotten kom förbi med pappas nya en sväng innan de skulle vidare till farmor.
 
När matchen var över for vi båda till farmor på middag. Kasper hade vi lämnat där innan vi drog på matchen, och det var en glad hund som mötte oss. Farbror Kent, hans kering och ena dotra var på plats också. Trodde jag skulle spricka efter middagen, matkoma deluxe. Men, nya äventyr väntade oss.
 
Vi for iväg till Engan för lagfest. Det var jag och 19 karlar. Riktigt trevligt i början tyckte jag, men sen ramlade det in lite fruntimmer och några fler folk, och samtidigt ökade promillehalten i de flesta och ljudnivån höjdes i takt med att musiken vart högre. Det var ganska trångt till slut. Glas krossades, det juckades på dammsugare, folk lyftes upp oh kläddes av. Jag och Patric tackade för oss och for hem i snövädret.
 
Gjorde iordning en plåt med varma mackor, jag myste ner mig i min morgonrock och parkerade min trötta och mätta kropp bredvid Patrics i soffan. Pysen är fruktansvärt gosjuk just nu, och Kasper övernattar med Kotten hos farmor. Saknar jycken! Men imorrn hämtar vi igen honom. Ovant att inte ha båda djuren hemma. Tack och lov ville inte Pysen vara ute på grund av snön, annars hade det varit ännu mer tomt här hemma. Börjar gruva mig för den dagen våra barn börjar flytta hemifrån...
 
Nä, i sovrummet väntar en oemotståndligt sambo och en gosjuk kissekatt. Tror jag gör dem sällskap!

Fre 19 okt-12

Sova länge? Nä, gick inte. Har istället halvsovande tagit mig igenom dagen. Skönt att vi har såna mysiga djur som gjort mig sällskap i soffan medans Patric jobbat. Fick en hel del uträttat när han slutat dock. For direkt iväg och letade tavlor till våra nakna väggar. Kan lika gärna hänga upp en del nu, istället för att vänta tills vi får det tapetserat. Må ju kännas bra och se bra ut fram till dess också? En tavla hittade vi, en drös andra ska vi fundera över. Är oerhört nöjd över en takarmatur jag köpte idag till vardagsrummet. Den är klockren! Och på tal om köp jag är nöjd över, mitt förkläde jag köpte idag var ett inköp som inte kom en dag för tidigt. När jag bakade bullar och lussekatter var min mage utvändigt full av vetemjöl. Ska man bli bullmamma så verkar det vara förkläde som gäller! Plus att det känns så husligt att ha ett förkläde hängandes på kroken i köket. Gillar't!
 
Passade på att hälsa på farmor en sväng, surra lite med na. Även hämta min tv som stått där, så nu kan Patric snart färdigställa sitt tv-spelsrum. Kasper vart bortskämd med havrefras som varje gång han hälsar på farmor. Hon är så kär i hunden, och Kasper är så himla förtjust i farmor!
 
Dagens skräll, jag köpte en bok. "Blondie", en bok om en tjej som prostituerade sig från unga år, gled in på droger osv. En ännu större skräll är att jag på knappt 3 timmar plöjt nästan halva boken, och jag skulle kunna fortsätta länge till om det inte vore för det faktum att en relativt tidig morgon hägrar för oss imorrn.
 
Jo minsann, imorrn är det matchdag igen. 13.00, Torvalla sporthall. IBFF-Fränsta. Må ju bli 3 poäng, inget annat finns!
 
Gotteskåpet är påfyllt med belgisk choklad. Ååååh vilken lycklig gravid sambo Patric har.
 
Och Kasper, vilken underbar hund. Han förstår vad "kom så myser vi" betyder, och som han myser sen! Kryper upp alldeles intill, så nära han kan med sitt huvud, smyger upp sin kropp i knät. Underbara jycke. Och Pysen, underbara katt. Vi har haft tur med våra djur, så otroligt genomgoa och härliga varelser. Mattes älsklingar!
 
En annan otroligt mysig grej är att jag just nu har en fot eller nåt som sticker ut från min sida. Hihi, lillgrabben!

Tors 18 okt-12

Mamma, lilla mamma, ringer och väcker dotra din strax före 12. Men det gör inget, du är världens bästa mamma ändå!
 
Lagomt tills jag klivit upp och dragit på mig morgonrocken kom Patric hem på lunchrast. Lunch till frukost, varför inte? Sen var det bara att ta tag i dagen. Diska, dammsuga, skura. Duscha, se till så man såg presentabel ut. Svärfar, hans dam och Patrics bror kom förbi på en fika. Mina kanelbullar och lussekatter vart godkända! Som sagt, det finns hopp för mig med. Invigde våra nya glöggkoppar också, Patric var så sugen på glögg så han kom hem med en flaska. Lukten gillar jag, inte lika förtjust i smaken. Men har ändå haft det som craving... Dock inte gjort nåt åt det.
 
Vart en snabbfika, för kl 17 skulle jag befinna mig på en restaurang nere på stan. Middag med folk från Elektroskandia. Plankstek med oxfilé från en jämtländsk gård och panacotta försatte mig i en total matkoma. Som avtackningspresent fick jag ett presentkort som skulle komma väl till hands sa chefen. 600:- på Barnens Hus, det tackar vi för! Kommer behövas. Trevligt sällskap, sjukt god mat. Fick lova att komma in nåt framöver, och jag skulle absolut komma förbi och visa upp underverket när han kommit till världen. Ringer jag innan skulle de se till att det finns gofika på plats. Yiha!
 
Ja sen var det soffläge för min del. Kände mig dubbelt så stor och dubbelt så tung. Övervägde att ställa mig på vågen i ren nyfikenhet, men vågade fan inte. Nu, fem timmar senare, är jag fortfarande småmätt. Dödstrött även. Sova till 12 imorrn med? Får sätta telefon på ljudlös.

Ons 17 okt-12

Den här gången glömde jag inte. Idag var det min och Patrics månadsdag. Eller, rättare sagt, vår 1,5 årsdag. Tiden flyger förbi, och jag är glad att jag är med honom, och att har allt vi har tillsammans. Life is good, life is great!
 
Och idag hände det, vi sulade om bilen till vintermundering. Så nu kan vi fara och flänga utan att fara och flänga runt på vägen.
 
Även, provade på att baka lussekatter. Det finns hopp för mig, jag klarar mer än jag tror. 50 lyckade lussekatter, nästan 40 ligger i frysen tillsammans med ett par påsar kanelbullar. Mysigt att kunna fylla ett frysfack med hembakat! Eventuellt att jag slänger ihop en mjuk pepparkaka imorrn, men det är inte spikat. Jag vet ju att jag kan det där med mjuk pepparkaka, även om det är fusk. Kanske får ge mig på att göra en från scratch nån dag? När det vankas pepparkaksbak framöver är jag lur på om jag ska göra degen själv. Gjort det en gång förr, och det vart jävligt bra vad jag minns. Köpte ju formar på IKEA när vi var där, så det ska bakas pepparkakor i form av älgar bland annat.
 
Legat och kollat på Bonde söker fru och lite serier, samtidigt som jag sett grabben undersöka hur långt min mage går att töja ut. Älskade pojke, älskade gravidmage.
 
Må vagga djuren till sömns, då kanske jag har sån tur att jag bara behöver kliva upp en gång i natt, som jag var välsignad med natten som var. Det var ett tag sen jag självvaknade före 9...

Tis 16 okt-12

Fan vad oväntat, ingen sammanhängande sömn denna natt heller. Men det är tur jag har en gullig sambo som smyger ur sängen, tar hand om djuren och låter mig sova lite extra när han vaknat. Tidigare, vid 7-draget, släppte jag ut djuren en sväng, ut i det vita landskapet. Jorå, snön som vi blivit varnade för hade kommit. Ååååh vad chockad man vart, not... Men inte hade vi hunnit byta däck, och inte vart det av idag heller. Men imorrn har vi sagt, då jävlar.
 
Köpt julmust, äntligen finns det! Även saffran, så imorrn ska det bakas lussekatter. Inte för att jag har julkänslor, utan för att både jag och Patric har crawing efter det. Billigt med saffran då? 1 g för 30 kr. Kanske man ska ge sig in i saffransbranschen.
 
Lite innebandy, en sväng förbi McDonalds, fotboll och Grey's Anatomy. Snälla djur, och jag och gubben sågar alla Facebook-uppdateringar som kommer just nu. Seriöst, man behöver inte ens kliva ur sängen. Man behöver inte dra upp persienn. Enda man behöver göra är att logga in på Facebook. Då får man veta av i stort sett alla att det snöar, då får man veta att Sverige gjort mål, då får man veta en jävla massa saker man inte bryr sig om (som han som hoppade fallskärm). Älskar även uppdateringarna om vad folk äter till middag. Sjukt sugen på att rensa bort sånt folk, men va fan det är ju ändå människor man känner och umgås med... Är väl bara att vara tyst och låta dem hålla på. Förvisso, jag skriver om mina dagar här, men det är lite mer valfritt för folk att gå in och läsa vad fan jag fördriver tiden med. PÅ fejjan går det ju inte att undvika. Ja, man kan ju ge fan i att logga in, men har ju lite annat att göra där också än att snoka reda på vad folk äter till middag.
 
Fan vad gnällig jag blivit på sista tiden. Men det är för att jag stört mig på så mycket gnäll runt omkring. Verkar som det smittar av sig. Årets version av svininfluensa? Gnällsjukan. Oerhört smittsam och svår att behandla.

Mån 15 okt-12

Idag jävlar i min själ har vi styrt upp kaoset i vårt hem som blivit efter några dagar av hektiskt farande och flängande. Vet inte hur många omgångar disk jag tog tag i, sen hann vi med fem maskiner tvätt. Tvättstugan är ledig hela dagen imorrn, så om vi inte vaknar som latmaskar blir det kanske fem till. Men sen, sen är det slut på tvätt. Jag ser ljuset i tunneln!
 
Läste att SMHI varnar för snöfall i Norrland. Alltså, kom igen. Vad fan är det att varna för? Det är ju inte som att vi inte är van det, eller som att vi tror att den inte ska komma? Och när den väl kommer är det knappast en chock för nån. Så en varning, va fan skärp er, har ni inga andra nyheter att komma med?
 
Sen må jag fan få gnälla lite, för nu är jag less. Är med i några olika Köp & Sälj-grupper på Facebook. En för barngrejer, en som är som Blocket.se, nån bytesgrupp och en där man kan skänka bort grejer. Tycker de är väldigt bra och behändiga. Fått en massa saker hämtade härifrån efter flytten. Kläder som jag annars skulle hiva, flyttkartongerna gick till andra som skulle till att flytta och så vidare. Men, fyyyy faaan vad gnäll det är på de där grupperna alltså! Jag fattar inte att de orkar. Var och varannat inlägg ett tag var enbart gnäll och personliga påhopp. Vuxna människor! Man går in och kollar om det säljs nåt man behöver, och så må man scrolla förbi mängder av gnällinlägg och kommentarer. LEJSAMT!
Sen var det gnäll på innebandyz.se angående domarna som dömde herrarnas match igår. Jämtlands län är rätt litet, i alla fall inom innebandyns värld. Alla känner alla typ, de flesta har spelat i flera olika klubbar och sen har man ju släkt här och där. Ena domarn är halvbror med en spelare i IBFF, och det ledde ju till gnäll. Jag fattar inte, HUR ORKAR FOLK?! Det är ju som att de letar med lupp och lykta efter saker att hänga upp sig på och gnälla över. Och nu gnäller jag över att folk gnäller, men det är jääääävligt lejsamt alltså. Känns som att bara sista veckorna har folk blivit mer gnälliga. Kan det ha att göra med vintern som är på väg? Eller får inte folk ligga? Är alla bara sura gamla gubbar/kärringar, eller vad faan handlar det om?! Skärpning. Jag med låååååång stubin har tröttnat och blivit gnällig, och det kommer inte lätt ska jag tala om.
 
Har äntligen fått upp stången till duschdraperiet, äntligen fick jag tummen ur arslet. Så nu är det slut på att duscha sittandes i nån akrobatisk ställning för att bli ren. Och djuren är snälla, gubben är på träning, tvätten och disken är klar, allt är lugnt och stilla. Men då vart jag järalaus istället... Ser skönt ut, det som djuren gör, ligger och snarkar i hörnen på soffan, men jag är för upp i varv. Skulle kunna dra en tvättmaskin till, eller dammsuga hela hemmet. Fast jag tror det är ett utmärkt tillfälle för mig att bara luta mig tillbaka och känna grabbens sparkar, höra Kaspers snarkningar och klappa mig själv på axeln efter en väl utförd dag.

Sön 14 okt-12

Matchdag, igen. Klev ur sängen 25 minuter innan vi skulle fara. Lunchade på Tages med några från laget. Min plan idag var att sitta och göra sällskap med lillebror på matchen samtidigt som jag körde min live update för de som inte kunde vara på plats. Istället hamnade jag i seketariatet. Man må ju ställa upp när andra sviker liksom. Hann med live update ändå, samt heja på lillebror. Matchen i sig var mycket roligare än igår! IBFF-Ankarsviks BK. Vinst med 7-6, men det var inte förrän efter 18:59 i tredje perioden som vårt avgörande mål kom. Efter första perioden låg vi under med 0-2, men efter två snabba mål av Patric i andra perioden var vi ikapp, sen höll vi ledningen eller så var det lika matchen igenom. Bröderna Sandin gjorde 6 av 7 mål. Svärfar var på plats, och han var stolt. Det känns skönt att ha tagit 3 poäng av favorittippade Ankarsvik, och att ha med oss 6 poäng efter den här helgen.
 
Lillebror och hans brutta följde med ut till oss på en fika. Fredrik kom förbi han också. Pontus tyckte jag blivit tjock, det sa han redan på sporthallen. Sa åt han att passa på att säga det nu, för det är väl den enda gången man kan säga så till en tjej utan att få en käftsmäll. Kul att få surra lite med dem, och höra att allt går bra för dem. Pontus tyckte även att Patric var så himla snäll med mig, och jag kunde inte annat än att hålla med. Min karl är ju verkligen helt fantastisk. Ställer upp så oerhört, och enligt mig borde alla tjejer ha en Patric i sitt liv. Inte min Patric såklart, men en karl som han. En kärleksfull, omtänksam och alldeles underbar karl!
 
Fettomiddag och soffan, det var allt vi orkade med denna afton. Patric är sjuk och sliten efter två matcher, jag är "bara" gravid och sliten. Kasper "Snarkarn" låg och sov på min arm samtidigt som grabben "Sparkarn" levde om i magen. Man har ett förjävla mysigt liv alltså! Katten och hunden passar på att leka av sig nu innan vi ska sova allihopa. Jag känner mig för en gång skull inte förjävlig i mina myskläder. Tvärtom. Jag tycker jag ser mysig ut, mystjock. T-shirten är tight över magen, riktigt tight. Jag ser gravid ut, gravid och lycklig. Och det är jag också!

Lör 13 okt-12

Se på fan, ingen sömn den här natten heller. Gav upp vid 8 och klev upp, ja då passade det bra för djuren att somna så snällt och grabben var lugn. Två timmar höll han på i natt, konstant. Lätt att somna då eller...
 
Matchdag. Började med lunch på stan. Pizzabuffé för mig, som är sjukt ovärt för min del. 80.- och jag vart mätt på tre bitar. Aja, betalar för känslan, mättnad. Sen var det en rätt lång väntan uppe på sporthallen, som det blir när man är spelarfru och kommer samtidigt som lagen. Matchen började ändå till slut. IBFF-BK Sundsvall. 0-1 efter några minuter, men sen jävlar rasslade det till. Efter första perioden stod det 7-1. Då hade BK fått sin kapten utvisad, matchstraff. Såg det redan när de kom att det var en oskön jävel. Mina fördomar hade rätt även denna gång. Sparkar på en som ligger, bokstavligt talat. F**ta är ordet som beskriver honom bäst. Aja, hur som helst, efter tre spelade perioder stod det 24-5 på tavlan. Ingen nagelbitare till match i alla fall, men att göra mål är ju alltid bra. För självförtroendet och för att knipa fina platser i poängligan. Efter två perioder ägde IBFF första, andra och tredje platsen. Dock ser det lite annorlunda ut nu när alla dagens matcher spelats, men för våra spelare var det här första eller andra matchen de spelade, så om man ser på snitt gjorda mål per match ligger vi bättre till. Men, så funkar inte poängsystemet, så de får helt enkelt fortsätta ösa in mål.
 
Efter matchen var det full fart ut till byn. Jobbigt liv man har då när pappa ringer och tjatar och vill att man ska komma ut och äta rödvinsgriljerat älgkött och passerad potatis med svamp, och panacotta till efterrätt. Det var ju inte helt fel kan jag lova! Han är duktig på att laga mat, pappa min. Kanske får skicka in en anmälan åt han till Halv åtta hos mig.
 
Precis landat hemma, trötta och mätta. Patric stackarn är sååå tussig. Match imorrn igen, och den förutspås vara tuffare än dagens match. Hoppas min gubbe håller, och hoppas självklart också att laget håller. Tre pinnar till vill vi ha!

Fre 12 okt-12

Ännu en natt med lite sömn. Från 00 till 05 vaknade jag och klev upp 5 gånger. Grabben sparkade, blåsan var för liten, hunden gnydde, jag låg oskönt. Men sen fick jag 5 halvdana timmar, så tog mig igenom dagen. Trött såklart, men det gick ändå.
 
Patric kom hem strax efter 12. Lunch och serier. Bäddade ner honom sen då han kände sig lite tussig. Lät han och katten sova så jag tog med jycken ut till byn, hälsade på hos pappa. Fick middag, en taklampa, surrade lite, andades lite lantluft. Skönt med lugnet som är ute i byn. Körde som en kärring hem, inte över 90, då det bara var ett par plusgrader vilket innebär halkrisk. Vi har inte sulat om bilen än, men det ska göras snarast!
 
Kasper har slocknat i soffan. Låg på rygg och snarkade rejält nyss. Jag gäspar käken ur led, så även Patric. Men än kan vi inte lägga oss, för Pysen är fortfarande ute på äventyr.
 
Matchhelg nu. Lördag och söndag. Äntligen! Dock lite irriterad över att folk inte fattar arbetet som krävs från samtliga inom en ideell förening.

Tors 11 okt-12

Vaknade halv tolv och övervägde ärligt att lägga mig igen. Fy fan vad trött jag varit idag alltså! La mig i badkaret ett tag, sen kom Patric hem från jobbet. Passade på att mysa med honom, laga lite gomat och så innan han skulle på träning och sen tillbaka till jobbet. Har precis pussat honom god natt och hej då. Har två rätt snälla djur hemma, och en grabb i magen som börjar leva om lagomt till sängdags som vanligt. Orkade inte vattengympa idag, då jag som sagt varit heeeelt totalt dödstrött hela dagen. Eller ja, hela tiden senaste veckorna. Magen växer och växer, det blir svårare och svårare att ligga skönt när jag ska sova, det blir svårare att röra sig. Stel och klumpig känner jag mig.
 
Saknar att spela innebandy, ååååh vad jag saknar det! Brukar stå och skjuta lite när jag är med Patric på träningar eller matcher, sen brukar vi spela lite hemma och med hunden. Men det är inte riktigt samma sak. Aja, siktar på comeback till nästa höst!
 
 
29+4

Ons 10 okt-12

Somnade seeeeent, sov uselt, upp tidigt. Några måsten på förmiddagen. In på kommun, fixa med träningstiderna och lämna igen nyckeln. Ner på Arbetsförmedlingen och fixa några måsten. Klart! Sen kom dagens borde, fixa med a-kassan, men kunde inte göra klart. Hittade ett nytt måste, bada hunden. Han luktade urk av nån anledning. Nu luktar han granatäpple. Såg ut som en rugguggla gjorde han också när han var alldeles nybadad. Sen kom dagens höjdpunkt, göra ingenting. Glodde lite tv, myste med de underbara djuren, hämtade gubben på jobbet. Pussade gubben hej då när han skulle träna. Ja då jäklar drog jag på min dansbandsplaylist, dansade runt som en liten flodhäst i en foxtrot med mig själv och med jycken hack i häl viftandes på svansen. Bjöd upp diskborsten till en dans, nu står det skinande ren disk i stället. Dagens andra höjdpunkt kom, Bonde söker fru. Upplevelsen förstördes sista tio minuterna då det vart nå tjall med ljudet på TV4 och allt lät som robotröst. Min Bondeupplevelse gick i bitar. Nu sitter jag och försöker samla mig efter det nederlaget. Går rätt bra. Har gooood saft i glaset och en sexig man i badrummet. En snäll sovandes och ljuvligt doftande Cavalier alldeles intill också. Ja inte ska man klaga inte. Återstår nu bara att vänta in grabbens kvällsrusch. Intressant att se vilka former han ska göra av min mage denna afton.

Tis 9 okt-12

Huvva vilken eftermiddag. Hormonerna kopplade greppet om mig och förvandlade mig till en bölande och svamlande flodko. Jag var ledsen över att jag gått upp 12 kilo, att jag knappt klarar av att raka mina egna ben, att vissa av mina mammakläder knappt passar längre, att jag har svårt att få på mig mina egna strumpor och skor, att jag fått finnar, att jag knappt orkar nåt längre, att jag är osmidig, att jag knappt pallar klä på mig vissa dagar utan glider runt i myskläder mest hela tiden, men framför allt för att denna svacka gick ut över min underbara sambo. Suck, men som tur är har jag inte påverkats så mycket som många andra gör. Är väl ett par tre gånger jag märkt av det rejält. Men, ett stort men, tro inte att jag inte älskar att vara gravid. Det är det bästa som finns! Vårt barn, mitt och Patrics barn, växer inom mig. Tänk att en så liten och älskad person kan göra mig så här. Lika bra att vänja sig vid tanken på att känna sig oattraktiv och ofräsch, för det lär ju inte bli just nå bättre sen den första tiden efter han är född. Jag önskar inte på något vis att jag aldrig blivit med barn, snarare att det skulle vara lite lättare. Nog för att jag haft det rätt milt, men liiiiite lättsammare hade inte varit helt fel.
 
Fått både kladdkaka och en chokladask idag. Thaaanks babe! Tror jag ska dela med mig lite av det till honom, för han kom just från sin träning sjukt onöjd. Choklad gjorde mig gladare i alla fall, får se om det funkar på honom också.
 
Nu kommer dagens chock. I morgonrock, med sambon och hunden vid min sida, blire soffmys resten av kvällen. Ovanligt va? Men fan vad grett det är! Tidig morgon för oss båda imorrn, suck. Jag som gick och la mig idag igen för jag var så satans trött. Hur ska det kännas att kliva upp före 8? Särskilt när jag knappt får sova på nätterna... Men, sängen väntar ju när jag kommer hem från mina ärenden igen.

Mån 8 okt-12

Måndag, regn, grått. Drog mig länge efter att Patric klev upp. Katten alldeles intill. Sen vare bara ut och fixa mer med övergångspapprena.
 
Har idag avvecklat vårt F02-lag. Sjukt trist. Men, med endast två spelare på träningen de senaste två veckorna och ingen livstecken från resten kändes det som rätt beslut. Tjejerna får ju ingen kvalitativ träning om det bara är två pers, jag har annat att göra än att rita upp en träning för att sen inte kunna genomföra den, föreningen går back på att driva laget och hallhyran är inte värt det. Men, ordnat så de som vill fortsätta har ett annat lag att spela i, och i samma veva löstes då tränarfrågan då de laget har tre tränare och vi skulle stå utan då jag inte fått nån hjälp från nåt håll. När jag var liten var det många föräldrar engagerade, idag är det som att det endast är billig barnpassning som Gus sa. De droppar kidsen där och kommer tillbaka i slutet av träningen. Ytterst få stannar och kollar. Det är lite trist. Är ju deras ungar, inte mina. De borde vara mer engagerade. Men, vem är jag att döma eller tycka. Både Patric och jag sa att vi kommer garanterat vara väldigt involverad om vår son kommer syssla med nån idrott. Såna är vi.
 
Med en french hot dog i magen kan jag avrunda den här kvällen i soffan (ovanligt, jag vet) med min underbara sambo efter att ha kikat deras träning.

Sön 7 okt-12

Att vakna ensam i dubbelsängen är sjukt trist. Men tiden gick relativt fort då jag hade en trotsig hund hemma, så till sist var gubben hemma. Lunch på Tages direkt, sen hem till svärmor och hälsa på katten hon fått.
 
Hann vara hemma en snabbis innan det var dags för nästa ärende. Fixa övergångspapper för innebandyn. For till två spelare och fixade underskrifter. Underteckning nummer två fick vi när vi for till Gus och kollade på fotboll. Sista underskriften fixas imorrn.
 
Soffan var vår vän i kväll, trötta som attan och med djur som var lite busiga. Grabben började leva om rejält nu vid midnatt som vanligt. Hur länge ska han hålla mig vaken i natt?
 
Går in i vecka 30 nu. Skönt att veckorna går, jag längtar!
 
 
Kasper gillar att sova på mattes tjockmage.

Lör 6 okt-12

Ensam sen 12. Patrics jävla jobbnätter alltså! Hatar att vara utan honom. Men har haft fint sällskap av en sparkande bäbis i magen och djuren, så har tagit mig igenom den här dagen också. Faktiskt utan att göra nåt vettigt överhuvudtaget. Behövde en sån dag idag. Konstant trött, något som är vanligt i tredje trimestern. Skönt att djuren haft samma plan som mig idag, att ligga på soffan och göra så lite som möjligt.
 
Må ut med jycken samt få in katten innan vi lägger oss. Hönsig som man är så kan varken jag eller gubben lägga oss om inte Pysen är hemma. Katten vår, känns bäst när man vet vart han är.
 
Patric, jag saknar dig!

Fre 5 okt-12

Dagen var kommen, dagen för seriepremiären i innebandyn. Äntligen! Började med att sova lääääänge. Kom inte i säng tidigt i och för sig. Jycken börjar bli könsmogen och har för sig äckliga hyss som att inte kunna hålla helt tätt. Ta rätt på eländet, förpassa hunden till golvet och försöka somna. Fyra gånger fick jag slänga ner honom, men nu är det slut med att sova i sängen för hans del. 1, jag vill inte ha hundkiss i sängen. 2, det ska sova en bäbis där snart, då kan inte han ligga där. 3, han fiser mig i ansiktet. Men, han verkade inte må illa över att sova på golvet. Hade ju ställt dit buren han hade på mitt jobb, den trivs han i. Även en bädd på sidan av. Katten däremot tog tillfället i akt och bredde ut sig i fotändan.
 
For iväg på små ärenden med gubben och svärmor. In på Jula och skaffa lite transparent silikon till monteringen av duschdraperistången. Sen in på Djurmagazinet och kitta svärmor med grejer, då hon skulle få en katt idag som jag ordnat. Patric for sen iväg på jobbet. Vid 14.30 ringde de om katten, då var de i närheten. Tog med jycken, hoppade in i bilen och visade vägen bort till svärmor. Katten var såååå go, jäklar vad han spann, och var ännu gosigare än han såg ut på bilden. Stannade en stund och såg till så det var grett. Insåg att jag glömt telefonen i bilen när Patric ringde på svärmors telefon. Pappa skulle ju komma förbi, hade några missade samtal från honom. Även en del missade från min karl som skulle ha hämtning. Men, han hade gett upp och promenerat hem, sett min pappa på parkeringen, så det löste sig ändå. Det är så typiskt, enda gången jag glömt telefon i bilen, så var det två som skulle ha tag i mig.
 
Kvällen kom, seriepremiär. Började bra med att vi missuppfattat tiden för samlingen, så vi for typ 20 minuter efter alla andra. Men vad gjorde det, när samlingen var i tidigaste laget. Till Hammerdal kom vi hur som helst. Hallen fylldes och matchen började. Såg bra ut i början då IBFF snabbt tog ledningen med 0-2, men sen vart det tjall. Låg under efter första perioden, men inga huvuden hängde för det! En spännande andra period, och hoppet levde. Tredje var lite mer hönsgård, men hoppet levde ända fram till den 17e-18e minuten. Torsk med 11-9. Suck. Jag är ändå nöjd över att de skjuter mycket mer. Spelmässigt såg det bra ut större delen av matchen också. Kastades om en hel del i formationerna, vissa mer lyckade och vissa mindre lyckade kombinationer. Hade bett Patric innan matchen att kliva in mer i närkamper och skjuta mer, något han gjorde. Nöjd spelarfru. Tycker det var rätt jävla surt att torska första matchen för säsongen, särskilt när det såg ut som det gjorde. Med så många skott vi hade borde vi fått in fler bollar, men det är inte så lätt när de är en bra bit utanför såklart... Slipa på siktet, gubbar! Hammerdal fick en hel del riktiga fittmål också, och det gör ju inte saken bättre. Men det är bara att komma igen nästa helg då det är match både lördag och söndag här i stan.
 
Kvällsmys med fika, glad hund och katt när vi kom hem. Trött fru, sliten karl.

Tors 4 okt-12

Sovmorgon? Icke. En hantverkare ringde och skulle kolla förbi och fixa lite grejer. Fick pussa Patric hej då när han for till jobbet i varje fall. Plus att jag fick ha en lång mysmorgon med djuren.
 
Se på fan, det är kanelbullens dag idag. Vilket jävla flyt då att jag bakade kanelbullar igår, faktiskt helt ovetandes om vad det var för dag just idag.
 
Tacobuffé till lunch med min käre gubbe. Älskar de stunderna då vi har möjlighet att ses när han jobbar. En sväng på eftermiddagen kom han förbi också, awesome!
 
Tog med mig jycken och for iväg till farmor. Monterade en lampa åt na medans hon skämde bort Kasper. Surrade lite och vart bjuden på kladdkaka innan det var dags för mitt träningspass. Satsar på att bli en MILF, eller åtminstone på att hålla kroppen i trim. Dels för att jag inte enbart ska känna mig som en svällande flodko, dels för att jag ska mer energi på dagarna, för att jag ska ha kraft till förlossningen och för att jag ska ha lättare att komma i form efter barnafödandet så det kan bli en comeback på innebandyplanen relativt fort. Jag tar de största hantlarna, ser till att få så mycket motstånd som möjligt och pressar mig så hårt jag kan. Eller ja, om jag får sammandragningar pausar jag och slår ner lite på tempot tills det känns okej igen. Nån måtta får det vara. Men nu är jag sådär härligt seg i armarna, ja i resten av kroppen med för den delen. Pojken i mig verkar nöjd, ligger och petar på mig lite smått. För några timmar sedan såg det ut som att en alien bodde i mig. Jäklar vilket hålligång det var då, magen puttades ut åt alla håll och kanter. Låg och flinade för mig själv, stirrade på magen, tänkte på hur mycket jag älskar han som är där inne, och hur mycket jag älskar mannen som är andra halvan av grabbens skapelse. Det är rätt fantastiskt ändå, hur man kan känna så här. Hur mycket kärlek man kan känna, och hur lycklig man kan vara. Meningen med livet? Enligt mig, må så bra som möjligt. Känna kärlek så mycket som möjligt. Det gör jag, och kan garantera att det blir ännu mer när grabben är född. På ett nytt sätt. Känns som jag låter sådär flummig igen, men det är så jag är. Jag vill säga så mycket på en och samma gång, och allt kommer ut på en och samma gång, då har jag inte tid att redigera eller så, för då glöms det bort. Kärlek gott folk, kärlek. Det är grett det!
 
Gubben drog på träning. Är ensam med djuren och min sprattliga mage. Men det är torsdag, och det innebär Debatt på tv. Oftast intressant, vet inte vad de ska prata om den här gången, och tänker inte kolla upp det. Får bli en överraskning. Spännande va? He... he... he...

Ons 3 okt-12

Åh vilken härlig sovmorgon vi fick idag. Patric och jag vaknade samtidigt vid 10-draget. Mellan oss låg det en svart liten hund och på hundens bädd bredvid min sida sängen låg det en ihopkrupen ljus katt. En lugn och harmonisk morgon, en strålande fin höstdag!
 
Gjorde undan dagens måste-syssla, storhandling. Nu är kylen/frysen/skafferiet återigen välfyllt. Sen gav vi oss in på okända marker, nämligen bullbak. Med en bäbis på väg må man ju vara beredd på det som komma skall. Han lär ju kanske börja idrotta, han kommer ha kalas, kompisar som kommer på besök och så vidare, och då är det väl bra om man kan göra fika? Gjorde två plåtar bullar. En med vanliga kanelbullar och en med nougatfyllning. Degen blev fin, efter jäsningen såg den ännu bättre ut, när jag kavlade den och smorde ut fyllningen såg det ut att kunna lyckas, så även när jag rullade ihop dem till korvar och skar upp i bitar som jag la i bullformarna på plåten. De fick jäsa ytterligare, och blev stoooora. Penslade, sockrade med pärlsocker, skjuts in i ugnen. Ut kunde jag plocka två plåtar med stora, fina, perfekt gräddade bullar. Lägenheten fylldes av den härliga doften av nybakat. Tänka sig, det vart lyckat! På första försöket, jag är så nöjd. Fem påsar finns nu i frysen, redo att plockas fram när det vankas besök och gofika.
 
Katten är ute på äventyr, jycken smyger runt och försöljer Patric som en skugga när han går runt här hemma. Fått se Bonde söker fru samtidigt som alla andra för en gångs skull, inga innebandymatcher eller nåt som tog upp tiden. Riktigt mysig kväll, toppades med sen middag från McDonalds. Efter en kopp te och soffmys med tända ljus känner jag mig nöjd för dagen. Planer för imorrn? Ja säg det, gubben jobbar. Ska ha mig iväg på vattengympa, och fara förbi min kära farmor som behövde lite hjälp. Kanske hon vill sytta Kasper lite medans jag plaskar i poolen med tanterna... Han är ju så kär i farmor, jycken. Och hon i honom.

Tis 2 okt-12

Men hyffsat förvirrad jag var imorse då när alarmet ringde. "Va fan, är inte jag arbetsbefriad??". Tog en stund innan jag kopplade, vi skulle ju på MVC. SF-måttet hade ökat 4 cm, hjärtat hans lät så fint, och han ligger med huvudet neråt (för tillfället, han kan ju få för sig att göra några kullerbyttor där inne). Mitt blodvärde hade förbättrats också, så mina vitaminer gör sitt jobb.
 
Patric somnade om när vi kom hem, men jag var upp i varv. Passade på att göra astråkiga men nödvändiga saker, som att fylla i papper till Försäkringskassan och sånt. Men nu är det gjort, ska bara skickas in. När jag tröttnat på lugnet och tråkiga sysslor väckte jag honom, och så tog vi tag i tvätten. För det är ju en roligare syssla... Ehm.
 
Följde med på ATS nu ikväll och kikade herrarnas träning. Det är galet vad jag saknar att spela innebandy alltså. Jag SKA tillbaka till planen efter jag födit. Inte den här säsongen, utan det får bli säsongen 13/14 jag utser till min comeback-säsong.
 
I övrigt har jag haft en lite nostalgisk dag. Enda anledningen till att jag skriver den här bloggen är för att minnas vad i helvete jag gjort på dagarna. Bläddrade tillbaka till början av 2011 och återupplevde alla minnen och känslor från när jag och Patric började träffas mer seriöst. Det fick mig att fundera lite också. Vad hade hänt om saker gått annorlunda? Antagligen hade jag varit lika kär i vin och lösa relationer som jag var innan, antagligen hade jag varit ett vrak, antagligen fortfarande sjukt omogen. Men nu är jag nykter (och inte bara för att jag är gravid utan för att jag inte får ut nåt av att dricka), jag har en underbar sambo, en hund och en katt, ett barn på väg och vi har vårt egna hem i ett klockrent område. Jag är glad att saker gick som det gick. Tanken på att det skulle kunnat gått annorlunda skrämmer mig lite. Eller nä, rätt mycket faktiskt.

Mån 1 okt-12

Oktober är kommen. En strålande höstdag har vi haft. Det var en mysig och liiiiiite småjobbig natt för min del. Vet inte vad som hänt, men grabben i magen verkar vara hyperaktiv. Alltså, helt sinnes hur mycket han höll på när jag lagt mig. Tog ett bra tag innan jag kunde somna, och flera gånger vaknade jag av honom. Så även imorse. Men tyckte att strax före 9 ändå var en fin tid att kliva upp.
 
Uträttat en hel del idag. For först på kommun och hämtade ut nyckeln till sporthallen, då träningarna med F02 började idag. Sen ner på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för att ordna allt inför föräldraledigheten. Hon på Försäkringskassan ska ha massa cred, för hon var duktig, tydlig och snabb. Arbetsförmedlingen däremot får en liten tistel, då de är såååå sjukt långsamma. Allt tar ju en sån jävla tid, och man blir bara mer förvirrad än man blir klok efter man pratat med dem. Men, nu är det gjort, och imorrn ska det fyllas i lite papper. Undrar bara vad som kommer strula, för det känns aldrig som det går smidigt med såna här saker...
 
Lunchade på Sammurai, jag och Patric. Jag mår fortfarande illa och rapar friterade räkor. Min livmoder räcker en bra bit ovanför naveln nu, vilket innebär att allt annat i mig pressas upp. Det känns. När jag nu passerat 60 kilosstrecket känner jag mig inte direkt smidig, eller attraktiv, eller fräsch heller för den delen. Har blivit som en pensionär, som inte kan kontrollera sina rapar. De bara kommer, i tid och otid. Tur att jag inte har en pryd sambo, men det känns ju inte så trevligt när jag hela tiden går runt och rapar. Men det är bara 11 veckor kvar nu. Återstår att se om jag passerar även 70 kilo. Tveksamt, men hur nära kommer jag?
 
Svärmor kom förbi på en fika på eftermiddagen. Hann sno ihop en mjuk pepparkaka i min nya hjärtformade kakform, och den vart lika god som alltid. Shake 'n bake, sviker aldrig! Inte ens jag misslyckas med dem.
 
Har knappt fått i mig nån riktig mat sen lunchen, då jag mått så satans jävla illa. Men lite kaka går alltid ner tydligen... Bättre än inget? Partyt i magen har börjat igen. Eller, det slutade väl aldrig riktigt, men nu är han mer vild än tidigare under dagen. Jag kastas hit och dit, imponeras av krafterna han får till. Ska på MVC imorrn. Blir intressant att se hur mycket magen växt, då jag känner mig enorm. Undrar om vi ska lyssna på hjärtslagen igen, och undrar om grabben kommer lyckas sparka sönder den där dopplern de har. Han har ju gjort ärliga försök varje gång hittills så...
 
Med min käre sambo på träning, jycken utslagen på soffan och katten ute på äventyr tror jag badkaret blir min vän en stund. Gäller att passa på medans jag får plats. Sen är jag för osmidig och slö för att orka duscha. Vi har ju fortfarande inte fått nån stång åt duschdraperiet uppsatt, så det är ett jävla gymnastikpass för att lyckas duscha utan att blöta ner precis hela badrummet...
RSS 2.0