Mån 31 dec-12

Årets sista dag, årets sista minuter. Har varit en händelserikt år för min del. Jag och Patric firade ett år i våras, och i samma veva vart vi gravida och med hund. Jag blev arbetsbefriad, vi flyttade och nu har vi en son. Ja, året i korta drag. Det är de största händelserna för min del.
 
Fick en oerhört skön natt, var bara upp två gånger efter vi lagt oss och ammade grabben. Tre timmars mellanrum, sen sov vi fram till halv elva ungefär, lagomt tills Patric skulle åka och jobba.
 
Mamma och Kotten kom förbi, vart bortskämda. Fick middag lagad, Leon vart ompysslad och Kasper fick leka rejält mycket med Kotten. Vi tog en promenad, hälsade på Patric på jobbet och han fick visa upp lillprinsen för ett par kollegor, stolt som en tupp.
 
Nu sitter vi och kikar hockey, men ska börja hälla upp Champisen i finglas och vänta på att klockan ska slå över. En lugn nyårsafton här hemma. Nötterna till grannar drog av en redig jävla kaskadsmällare precis utanför vårt sovrumsfönster där Leon sover. Men han verkar kunna sova sig igenom ett krig, inte ett knyst hördes från honom. Kasper däremot är inte lika road av alla smällare som låtit oavbrutet sen 19-draget.
 
Nä, nu tackar vi det här året, och ser fram emot 2013. Ett år som kommer innehålla många milstolpar. Framför allt när det gäller Leon. Blir ett spännande år!

Sön 30 dec-12

Har nu varit mamma i 14 dagar, tappat 12 kilo, inte fått några gråtattacker, får duscha dagligen, har inte skrämt iväg gubben och har ännu inte kollapsat på grund av sömnbrist. Har haft tur, men lär väl ha jinxat det nu..!
 
Tidigt imorse fick vi somna. Leon ville vara vaken, jag var inte trött och Patric kollade på hockey, så hela familjen satt uppe och myste i soffan långt in på småtimmarna. Fick efter det sova i ett kör fram till 11, lyxliv!
 
Mamma och Kotten dök förbi, en stund senare även Patrics mamma. Leon fick sova i famn efter famn, och verkade må väldigt gott. Lugn och snäll var han mest hela tiden förutom när han ville ha tutte eller hade bajsat på sig.
I drygt 5 timmar hade vi besök, till slut var jag så himla trött så alla fick åka hem. Imorrn är det på't igen! Då ska Patric jobba, så ska bli skönt att få lite hjälp här hemma av min lilla mamma.
 
Planer för imorrn kväll? Näe. Jag vet att jag vill ha Pommac i alla fall. Annars har vi inga som helst planer, allt beror på Leon.
 
Patric är på gymet, sonen sover, jag njuter av lugnet och tystnaden. Något säger mig att den inte infinner sig särskilt länge till. Men är det nåt jag förstått att man gör som småbarnsförälder så är det att ta vara på de små stunderna, stunderna man har för sig själv. De är viktiga och värdefulla, en tid att samla kraft och energi, att komma ihåg vem man är. Det är ju så lätt att glömma det mellan amningar och blöjbyten annars. De stunder jag och Patric kan kura upp oss i soffan tillsammans, de stunder vi kan hålla om varann och kyssa varann, de betyder massor för mig. Pirrar i kroppen, och det är ju ett gott tecken!

Lör 29 dec-12

Känns som jag inte sovit på tre dagar, ändå är jag inte dödstrött. Är väl mammasuperkrafterna jag fått nu istället för gravidsuperkrafterna jag hade innan (som bidrog till en omgång lyckade lussekatter). Lyckas trots den lilla sömn jag fått hålla min son nöjd, och min sambo också tror jag. Ingen av dem har sagt nåt annat, så. Utgår från det!
 
Vi tog och lyxade till det med en ny dammsugare nu under mellandagsrean. Fan vad skönt, men skrämmande hur pass glad en dammsugare gjorde mig. Ser faktiskt fram emot att få dra en omgång med den! Kanske imorrn.
 
Annars har det väl sett ut ungefär som vanligt. Ammat, vilat ögonen i ett försök att somna, ammat lite till. Bytt bajsblöja efter bajsblöja, bytt nerspydda kläder. Vår son imponerade på mig då han drog i sig nästan hela flaskan med tuttmjölk jag pumpade ur. Tyckte det var asmycket, men det verkar vara alldeles lagom för hans aptit. Han växer som ogräs (Patrics ord). Det är bra det, så han blir lika stor och stark som pappa sin, lämpligt när han kommer vara en av de yngsta i klassen framöver.
 
När pappa Patric fick lite egentid på gymet kom den nyblivna mormorn förbi på en snabbvisit. Åh, snacka om hänförd. Gulligt att se sina egna föräldrar sådär puttinuttiga! Imorrn kommer hon förbi på en längre visit, tid med barn och barnbarn är prioriterat detta Östersundsbesök.
 
Börjar bli rädd, fick precis ozza Patric för nåt som hände på dart-VM. NHL får faan börja nu, för när han börjat följa dart slaviskt är det illa.
 
På golvet ligger en nybytt och nymatad och väldigt nöjd Leon och gymar. Eller, han ligger väl mest och myser och suger på nappen. Han är nöjd i alla fall, det är huvudsaken. Skönt att han är vaken nu (tänkte jag precis säga innan Patric påpekade att nu har han somnat med nappen i munnen) för då kanske det blir bättre sömn för oss alla nu under natten.

Fre 28 dec-12

För ett par nätter sen drömde jag om Scorpions. När jag var typ 6 år skrev jag i en sån där Mina Vänner-bok att de var mitt favoritband. Än idag är de ett av favoriterna. Nu efter jag drömt om dem fylldes jag av massa känslor. Jag fick craving efter tvåtaktslukt, jag fick ett sånt enormt begär av att sätta mig på en skoter, en riktig arbetshäst och ingen sån där sportskoter, och glida fram i den täta skogen. Komma ut på nån skogsväg, granarna som snötunga tornar upp sig längs sidorna, snön som är djup och fluffig, alldeles tyst i skogen förutom ljudet från motorn. Åh, fy vad underbart det är alltså! Har strykit runt här hemma i mitt ullfrottéunderställ hela dagen, då känns det lite som att jag precis varit i skogen.
 
Tog en promenad med Leon och vagnen, var sjöblöt av svett när jag kom hem. Dels på grund av att jag klädde mig för mycket (men jag ville ju ha på mig understället), och dels för att de som plogar gömmer trottoaren under en hög med snö. Att köra barnvagn i relativt djup snö, och i uppförsbacke även, genererar en hel del svett vill jag lova! Men jag kanske får skriva till kommun och tacka, för det är ju ett bra sätt att bli kvitt gravidkilona och få en mildare träningsvärk.
 
Oscha vad duktig jag varit idag, lyckats med konsten att "hålla efter". Då Patric varit en klippa och slitit med disken så drog jag mitt strå till stacken och höll undan, vid två tillfällen (!), idag. Vad skönt det är med en tom och ren diskbänk. Vardagslyx banne mig. Dammsugarn fick komma ut ur skåpet också. Hundjäkeln envisas ju med att ta sin mat ur skålen och äta den från golvet. Blir smått smuligt, något som irriterar mattes nakna fötter.
 
Skulle ha ringt Försäkringskassan igår, och idag, men jag tror det blir imorrn, om jag kommer ihåg det. Om jag hade grötig hjärna när jag var gravid vet jag inte vad min hjärna klassas som just nu... En sorglig sörja kanske? Förvirrade småbarnsföräldrar, jag förstår er nu när jag är en av er.
 
Ylar med till Scorpions - Lorelei. Fan vilken skön låt, vilket skönt band. Grymma tyskar. Själv är man ju åttondel tysk för övrigt. Kanske det som är grunden till min förkärlek till just Scorpions?

Tors 27 dec-12

Utvilad? Nääääääää! Gör det nåt? Näääääää! Klev upp vid 7.30 för att hinna med allt i lugn och ro. Fick jaga upp både sambo och son då de två sov som stockar. Att göra sig klar är ett mindre halvt organiserat kaos. Småbarnsfamilj är inte nåt som är lätt att planera kring! Men vi tog oss iväg i bra tid, mot BVC för vårt första besök.
 
Grabben väger nu 3590 gram och följer kurvan som han ska. Ännu en som förundrades över hur mycket hår han har, vårt lilltroll. Han var så lugn och snäll hela tiden, tror dock inte han hade vaknat till riktigt från morgonen.
 
Han fortsatte sova, så vi for en sväng på stan. Fick presentkort på MQ i julklapp. Märkte fort att jag blivit en "riktig mamma" som tänkte praktiskt. Istället för att köpa mig nån fin topp eller så fick jag med mig en tröja med dragkedja då den är "praktisk att amma i". Praktiskt är mitt nya ledord nu för tiden.
Vi hann med en lunch också, hade en snäll sovande son i vagnen bredvid bordet. Tänk vad mysigt det är att luncha ihop med Patric!
 
Vi tog tag i lite hushållssysslor när vi landade hemma. Disken diskades, golven bonades, tvätten tvättades. Theres kom på besök. Hon är hemma från Västerås nu några dagar. När hon farit röjde vi klart här hemma, och nu jävlar i min själ är det riktigt acceptabelt här. Mer än acceptabelt, riktigt tjusigt faktiskt! Lagom tills vi var klar med all monsterstädning dök Karro förbi. Hon är Leons gudmor. Kom med pepparkakskolor åt mig och presenter åt Leon. Han trivdes i hennes famn. Mamma hennes tittade förbi en stund också. Tänka sig, grabben var vaken i flera timmar och han var snäll heeeeela tiden. Vilken unge vi har! Fantastiskt. Lite kinkig vart han precis när de for, men då var det ju matdags så jag klandrar honom inte.
 
Ja sen har han sovit sen dess, ungefär 3 timmar nu. Hann ta mig en sån där lyxig långdusch, och jag har hunnit koka hans nappflaska och bröstpumpen. Ska pumpa ut lite efter kvällsamningen så kanske Patric kan ta en matning under natten eller imorgon bitti då han ska upp tidigt och se hockey. Vore skönt om vi kunde få lite mer sammanhängande sömn och dela mer på matningen. Hittills har det ju varit jag med tuttarna som stått för den biten, och det är ju inga konstigheter det.
 
Nu smet gubben min iväg på gymet. Ska väl försöka få mig en stunds sömn innan jag ska lufta barmen och se till så min käre son blir mätt och belåten. Bara djuren kan skärpa sig, vilddjur... Inte en minut har jag fått vila ögonen under dagen, och det känner jag av nu. Hoppas på en lugn natt, Leon har ju varit vaken väldigt mycket under dagen han med så kan ju hoppas på att han är trött.

Ons 26 dec-12

I natt hade vi en pigg bäbis. Hans lilla mamma var inte lika pigg. Fick somna vid 7 imorse, men då låg jag till nästan 14 också...
 
Hade tänkt fara ner på stan. Vart inget av det. Hade tänkt gå ut och gå. Vart inget av det. Hade säkert tänkt mer, men inte gjort just nåt. Bara ammat, bytt blöjor, ammat lite till. Men imorrn, då ska jag göra saker! Då ska vi först på BVC, vårt första besök. Sen ska jag ner på stan tänkte jag, och jag ska banne mig ut och gå lite också! Jag vet ju att BVC kommer bli av i alla fall... Undrar så flundrar om jag kommer få sova nåt innan. Vi har tid klockan 9. Om denna natt blir som föregående kommer de tro att Leon är son till en zombie.
 
Tar det säkra före det osäkra och lägger mig nu, när grabben sover. Då kanske jag får nån timme i alla fall.

Tis 25 dec-12

Osch, trött Veronica idag. Knixig son under natten, blev fler vakna timmar än planerat. Endast ett par timmars sömn, men på nåt sätt har jag tagit mig igenom den här dagen ändå.
 
Patric skötte tvätt, disk och matlagning medans jag ägnade all tid åt amning och bajsblöjor. Vi tog oss ut på en liten promenad med barnvagnen jag, Patric och Kasper. Mötte upp Dennis som följde med hit, sen smet pojkarna iväg på gymet. Hade tänkt passa på att sova då, men Leon ville annat. Gjorde iordning mjukt på golvet med dubbelvikt täcke och filtar, så låg vi där och myste och kollade på film.
 
Fick lyxa till det på kvällen med en riktig monsterdusch. Peelade mig, rakade benen, stod länge i det varma vattnet och smörje in mig. Vilket lyx det är som man tar för givet, att kunna ta långa varma duschar. Skönt att få lukta syren efteråt istället för barnkräks och tjejsvett som innan...
 
Skickade iväg Patric ut på pub nu ikväll. Tyckte han kunde unna sig det så som han slitit här hemma, och passa på nu när Dennis är hemma. Leon har precis somnat, och jag ska väl sova jag med. Han förtjänar att gå ut och ta sig en öl juldagen till ära. Nästa gång är det min tur, men för tillfället trivs jag väldigt bra här hemma med mina små pojkar! Längtar dock tills min karl kommer hem och kryper ner alldeles intill mig.
 
 
Älskade unge <3

Mån 24 dec-12

Jag fick julklappen alla föräldrar önskar sig, snälla barn. Fick sova länge och mycket, tack Leon! Ropade in Patric medans jag morgonammade grabben, så fick han öppna lite paket. Hade gjort iordning lite tavlor med hockeyautografer han hade, samt att jag ordnat autografen från en spelare som blivit draftad av Pittsburgh Penguins. Mer som en kul grej, men kan ju bli värt nåt kanske om han lyckas med karriären!
Patric gav mig min klapp, två viktplattor. Fast det var inte klappen sa han, det var bara för att jag skulle få öppna paket. Från under sin tröja tog han fram ett kuvert, i det låg två biljetter till Iron Maiden i sommar! Jag trodde han skämtade, sen började jag gråta glädjetårar. Han är helt sinnes, min karl. Helt galet! Älskade man.
 
Plockade upp Micke så for vi alla ut till min pappa. Farmor, farbror Erik och Pontus var där, och de fängslades av Leon (som var uppklädd i sin tomtedräkt han fått av farbror). Bjöds på massa god mat och trevligt sällskap, även om jag kanske inte var så översällskaplig då jag mest satt i ett rum och ammade.
Vi for vidare ut till Orrviken till Patric och Mickes pappa. Även där fick jag amma nästan direkt. Lika så bra då jag läckte konstant, helvete vad jag producerar mjölk alltså! Känner mig som en ko... Tur jag packade ner kopiöst med amningsinlägg och en extra tuttkasse, det behövdes. Hade behövt fler även...
Till sist somnade grabben, och klappar delades ut. Vi fick en skrivare, så nu kan vi skriva ut massor av babybilder och sätta in i hans bok. En innebandyklubba och boll fick han också. Massor av kläder och gosedjur både igår och idag av alla.
 
Tanken var att det skulle bli en kort dag, men vart ungefär 7 timmar i farten. Skönt att jag fick sova så bra natten som var, och att det funkade bra med Leon och Kasper (jo jo, självklart var jycken med också). Hoppas på en lika behaglig natt nu.

Sön 23 dec-12

Fjärde advent, Leon blev en vecka gammal, dagen före julafton.
 
Fick stressa iväg till BB då tidsplaneringen sprack lite. Monterade babyskyddet i bilen, donade på hemma. Pusslet som kallas livet är lite klurigt att få ihop ibland, klurigare med småbarn med i bilden har jag märkt. Men det gjorde inget att vi blev lite sena, de som hade tid före oss sölade på så vi fick tid att amma och varva ner lite. Bilirubinvärdet (gulsoten) hade gått ner och Leon hade gått upp i vikt. Verkar som jag har riktig dunderhonung i pattarna. Om det är nån som känner sig hängig är det bara att tigga en sipp! Skönt att lillpojken blir bättre på helt naturlig väg.
 
Hastade vidare till Patrics syster för julfirande. Julmat och klappar. Faster, farbror och farmor passade på att mysa massor med tillskottet i familjen. Han var lugn och snäll, fick massor av julklappar. Trots att han enbart är en vecka gammal har han tydligen varit väldigt snäll enligt Tomten!
 
Kom hem och grovplanerade morgondagen. Allt beror ju på dagsformen och på Leon, men vi ska försöka ta oss ut till Storsved vid 16-tiden för middag, och sen vidare till Orrviken. Planen är att dagen inte ska bli så lång, då vi kommer få sova för lite både jag och Patric, men även Leon fast han kan sova lite vart som.
 
Tjuvstartar kvällen nu och försöker somna. När babyn sover kan jag sova.
 
Må ju även rapportera att jag en vecka efter förlossningen gjort mig av med 10 kilo. Så ja, känns som att det inte kommer vara nå bekymmer. Vill inte gå ner alla de 10 kilo till som är kvar, vore grett att få behålla ungefär 5 av dem. Så efter +20 kilo vill jag tappa 15 som mest, det vore optimalt så det finns lite mer av mig för Patric att älska!

Lör 22 dec-12

Börjar ana en rutin på Leon, så jag vart inte förvånad när han vid amningen på småtimmarna inte ville somna om. Dock höll han ut längre än jag väntat mig, men han lyckades somna med bröstet i ansiktet, och jag somnade i samma veva. Vart nästan fyra timmar extra sömn, och vid 13.30 klev vi upp. Kändes lagomt!
 
"Äntligen får jag tvätta igen" sa Patric igår. Det var hans dagsuppgift. Min uppgift? Amma, trösta, amma mer.
 
Patrics bror och en från innebandyn kom förbi på en snabbvisit. Leon fick en tomtedräkt till julafton, och han fick fylla sin blöja i farbror Mickes knä. Dennis kom hit också, han är hemma på jullov. Vart en del besök!
 
När Patric och Dennis smet iväg på gymet la jag och grabben oss och sov. En kort stund senare ringer pappa, de skulle komma förbi med julklappar. Hade tre typ hänförda människor ståendes vid Leons spjälsäng. Pappa, Kotten och pappas sambo. De hade svårt att slita blickarna från vårt sovande mirakel. Jag förstår dem, han är ju helt fantastiskt söt och underbar!
 
Försökte få till föräldrapenningen, men Försäkringskassans hemsida är inge rolig, och deras kundtjänst var stängd. Skjuter problemet framför mig ett par dagar till...
 
Börjar bli lite sömnig nu, men vågar satsa en lagom stor slant på att det är dags för amning så fort jag lagt mig. Han sover nu, pojken, men har gjort det ett tag. Ända sen jag fick ta min lyxdusch, där jag hann raka benen (äntligen!). Aja, varje minut är värdefull. Fast han får gärna vakna nu och amma, mina tuttar exploderar snart.
 
Imorrn blir det sovmorgon igen hoppas jag, sen in på BB för att kolla värdet på gulsoten.

Fre 21 dec-12

Tänk, vad snäll han var natten som var! Sov 2-3 timmar, vaknade och ville äta, somnade om. Jag hade ställt larmet på 8.30 eftersom vi skulle iväg på kontroll igen på BB. Fick väcka både Patric och Leon, sömntutorna.
 
Ja, gulsoten var det ja. Värdena hade stannat av idag, och det är ju bra. Vi har pumpat i honom den magiska bröstmjölken jag har, och han har även gått upp i vikt. Imorrn får vi ledigt från skyttetrafiken till sjukhuset, men på söndag ska vi tillbaka igen och se vart värdena tagit vägen.
 
Smet ner på stan efter BB, Patric löste de sista julklapparna och vi tog en fika/lunch. Mötte lite kändisar, strosade en gnutta innan vi tog bussen hem.
 
Pappa, Kotten och hennes kompis kom på besök. De hade smörgåstårta och paket med sig. Leon, bortskämd redan! Jag och Patric fick njuta av tårtan då pappa ville ta grabben. Verkar hyffsat förtjust i sitt barnbarn, morfar. Lyser upp och gullar med pojken. Första barnbarnet. Kotten fick hålla i sin systerson också. Hon var nervös, men verkade tycka det var lite häftigt. Han blev snabbt en favorit för henne också.
 
Idag var det även Kaspers födelsedag! Jajamän, 1 år blev han idag. Vi sjöng för honom, och så var vi ut på långpromenad nu på kvällen. Kvinnan, mannen, bäbisen, hunden och katten gick ut i mörkret. Katten stannade efter vägen, resten traskade vidare. Kasper och Patric kutade runt i djupsnön vid Lövsta, jag insåg hur usel form jag är i. Sjöblöt av svett när vi kom hem, men vad skönt det var ute!
 
Nä, en kvällsrunda med jycken, och sen krypa ner bredvid min fantastiskt fina karl. Undrar hur lång tid det tar innan jag må hiva fram tuttarna? Åt Leon alltså... Han har ju redan sovit nån timme typ.

Tors 20 dec-12

Samma rutin i natt (massa amning) och imorse (pusslet att få alla klar i tid inför BB-besöket). Lyckades! Kändes skönt att jag fick sova ett par timmar igår på kvällen, för jag tror det var tack vare dem jag orkade med natten.
 
På BB togs det prov igen, och värdena hade stigit. Vår gula lilla bäbis! Resulterade i att vi ska dit imorrn, igen. Pjuh, lejsamt att fara fram och tillbaka, men vi vill ju att Leon ska må bra såklart! Och gulsot är ju så himla vanligt, så vi behöver nog inte oroa oss.
Fick lära oss mata honom med kopp också. Eftersom gulsot kan göra bäbisarna slö (vilket han blivit, somnar under amningen gång på gång) så fick jag sitta med en elektrisk bröstpump och fyllde en flaska (trots att jag nyss ammat grabben. Massor av mat här tydligen!). Läkarn sa att vi först skulle amma, sen mata i honom en kopp extra, då det kan hjälpa till att få bort gulsoten utan att han behöver sola.
Efter nästan 4 timmar på BB fick vi fara hem igen.
 
Leon sov som en stock efter vi ammat honom och fyllt på med den extra koppen när vi kommit hem. Jag passade på att sova två timmar med honom medans Patric tog tillfället i akt och gymade samt fixade bilen och såg till att vi har mat hemma. Lillgrabben är relativt nyammad och extramatad nu med, och sover hårt i sin babysitter. Om nån timme är det dags för extramatningen igen, och förhoppningsvis en omgång amning mellan. Vore ju guld om han kunde sova så här under natten också!
 
Fick paket med Posten idag, av Patrics mormor. Adresserat till Patric och Veronica Sandin. Sedärja, om vår post är adresserad till Veronica Sandin kanske Patric borde fundera på om det är en hint eller nåt... Hehe.
 
En kartong kläder väntade utanför vår dörr också när vi äntligen fick komma hem från sjukhuset. Tack så mycket Sassa, klockrent nu när han spyr ner plagg efter plagg!
 
 
Kollar på hockey med pappa.

Ons 19 dec-12

I natt var Leon otröstlig. Skönt att man ändå lyckades hålla sig lugn och sansad. Har man gjort allt i sin makt och han ändå skriker, ja då är det bara att inse att han vill skrika, och det dör han ju inte av. Riktigt tuttgalen är han, ska ammas mest hela tiden. Satt nästan 5 timmar i sträck under natten. Men jag ska inte klaga, det är bara bra att han suger, annars exploderar brösten. Hyffsat stenhårda bomber!
 
Till slut fick jag strax över tre timmars sammanhängande sömn, sen var det bara att kliva upp och fara in på sjukhuset. Skulle ta fler prover idag, och det var för gulsoten. Värdena var de inte helt nöjda med, så vi ska in imorrn igen och ta nya för att se vart de tar vägen, om det kommer gå över av sig själv eller om Leon ska få sola lite.
Träffade ett annat par från föräldragruppen på BB. De var inskrivna på förlossningen, får se om vi träffs imorrn och om de har en liten bäbis eller inte.
 
Fick en tupplur hemma innan BVC kom på hembesök. Leon var så underbart söt, och hade så himla mycket hår tyckte hon från BVC. Det verkar vara en allmän åsikt, och visst är han fruktansvärt söt vår grabb! Alldeles underbar är han, och massor av hår har han också.
 
Börjat bli bättre på det här att sova när Leon sover. Fick ett par timmar efter hembesöket. När vi vaknade var det kolsvart, strömavbrott. Patric hade klivit upp och tänt levande ljus överallt så jag skulle se nåt när Leon vaknade och behövde tas om hand. Att amma i ett rum upplyst enbart av levande ljus var riktigt mysigt!
 
Efter ett par timmar vaken, tillräckligt för att hinna få mat i magen och se till att grabben är mätt och nöjd så lägger vi oss igen. Leon somnade under amningen, som vanligt, och sover så sött i sin säng. Ska krypa upp intill Patric som lilla skeden och njuta av mina stängda ögon ett tag tills det är dags att slita fram tuttarna åt vår son.
 
Känns som det kommer bli roliga inlägg framöver, men det blir väl så med ett spädbarn hemma. Livet kretsar kring Leon nu, vår uppgift är att hålla honom nöjd och glad. En uppgift jag absolut inte har nåt emot!

Tis 18 dec-12

Patric var så trött imorse. Han fick kliva upp och byta ut en bajsig blöja. Hon med tuttarna var upp varannan timme för att mätta sonens mage. Mjölkproduktionen börjar komma igång rejält och det gör ont! Herrejösses vad det värker och spänner, de är stenhårda och bara rinner. Tack och lov att jag äger en bröstpump, fick pumpa ut det som inte Leon ville äta upp för att försöka lätta på trycket. Sitter med en stickad halsduk kring mjölkbägarna nu, försöker hålla värmen för att slippa känslan av dåligt gjorda silikonbröst.
 
I förmiddags tog vi bussen in till sjukhuset, skulle ta lite prover på grabben. Essade hörseltestet och fick lämna ifrån sig lite blod till PKU-provet bland annat. Vi ska dit imorrn igen. Varför förstod vi inte riktigt, men de ville ta ett prov till för att se åt vilket håll de värdens går åt. Vi antar att det är gulsot. Han är lite gul i ögonen och huden, och det är ju långt ifrån ovanligt bland nyfödda. Han blir säkert normalfärgad snart igen! Jag hade gulsot när jag föddes också. Först var jag blå och såg ut som en tomte, sen vart jag gul. Är ju normalfärgad nu, så Leon kan nog vara lugn,
 
Efter besöket på sjukhuset gick vi förbi Försäkringskassan för att ordna lite med föräldrapenningen. Mötte upp Patrics syster innan, och Leon fick presenter och vi fick hembakt. Tack Jenny!
 
Väl hemma igen tog vår pojk en tupplur efter amningen, och vi vuxna fick en chans att diska, äta lunch, dricka kaffe och äta en kaka efter maten samtidigt som vi pratade ekonomi. Jo jävlar, nu samlar vi vuxenpoäng varje chans vi får! Sen kom svärfar och hans sambo förbi med paket åt tillskottet, hälsade på Leon (som bara låg och sov) och hjälpte oss med bilen. Får se om den funkar nu, lite nervösa inför att prova. Rätt som det är kan den ju dö igen, och då står man ju där... Med skägget i brevlådan som man säger.
 
Nole dök förbi stunden efter. Lämnade igen Patrics innebandygrejer han lämnade bakom sig i all hast när vi åkte till förlossningen i lördags, och han hade med sig ett paket till Leon. En Pingu-figur som ska få äran att sitta på babyskyddet- Tack Nole, riktigt gulligt!
 
Ja han  är väldigt uppvaktad vår pojke, men nu tror jag att vi behöver en paus en liten stund. Patric smet iväg på gymet, och Leon sover. Ska nog passa på att ta en tupplur jag också. When baby sleep, you sleep. Kommer bli mitt mantra. Lär ju ska upp minst 4 gånger under natten och amma, och vill ha lite ork över inför sjukhusbesök och sen hembesöket från BVC som vi har inbokat på eftermiddagen.

Mån 17 dec-12

Nu har vi fått komma hem från BB. Var där i två dygn totalt med förlossning och allt. Vi längtade hem och det kändes som att det var nog med tid. Ska tillbaka imorrn på nån kontroll med amningen. Mina stackars bröstvårtor alltså, jisses, kan nog skära glas med dem för tillfället! Men de funkar, de gör sitt jobb.
 
Första natten var rätt mild tyckte jag, Patric delade inte samma uppfattning. Visst, det var en del skrik och bajsiga blöjor, men han är lätt att göra nöjd igen vår son. Och han är glad i tutten, något som känns.
 
Patrics pappa var förbi och tittade på sitt barnbarn när vi var kvar på BB. Leon fick en nalle, och en chokladask till sin mamma (pappa får smaka han också...).
 
Barnläkarn kom förbi och gjorde en undersökning, gav oss klartecken. En annan barnmorska gick igenom förlossningen med oss, sa att jag var snabbare än snittet för en förstföderska. Som Patric säger, allt är inte en tävling, men bara det man inte kan komma först i. Med en stor gnutta glimten i ögat förstås!
 
Har fått frågan "hur känns det" flera gånger. Svaret är: som att jag fött barn! Hur gjorde de förr, när det inte fanns ryggmärgsbedövning eller lustgas? Snacka om att fruntimmer är hårt virke.
 
Han ligger och sover nu, lillprinsen. Ska lägga mig jag också så jag får några timmars vila innan vi ska upp och iväg imorrn. Känns lite vemodigt att åka iväg så här tidigt, är nog bara nervös. Lär upptäcka vad som är bra att ha i skötväskan också.
 

Sön 16 dec-12

Tredje advent, men detta datum är nu det viktigaste i mitt liv. Vår sons födelsedag!
Allt började i fredags kväll med att lite av vattnet gick, och jag började få lätta värkar. Hela natten hade jag värkar med 7-10 minuters mellanrum. Ingen sömn den natten...
Lördagen skulle vi till Krokom på innebandy, jag hade fortfarande värkar. Patric fick åka på Tages själv, jag stannade hemma och klockade värkarna som kom tätare och tätare. Sa åt honom att jag åker inte till Krokom idag, och att vi nog behöver åka in. Han skippade matchen, och vi åkte mot förlossningen runt klockan 13. Värkarna tilltog, andades mig igenom dem bra nog länge innan jag introducerades för lustgas. Efter några timmar hjälpte inte den heller, och jag fick ryggmärgsbedövning vid 21-tiden. Aaaaah det var himmelriket, för en stund. Tiden gick, vi var uppe och gick runt lite. Fick rusa till rummet för att andas lustgas i och med att värkarna vart värre, spydde som en gris gjorde jag också. Massor av must, what a waste!
När klockan närmade sig midnatt hade jag ont, oerhört ont. Skrek rakt ut under stor del av värkarna, stackars Patric visste inte riktigt vad han skulle göra men peppade mig. Underbara karl! Har aldrig trott på det där med att skrika rakt ut på grund av smärta, men kan ju säga att det är helt ändrat nu. Shit, har aldrig vrålat så mycket i hela mitt liv!
Sen var det dags att krysta. Ingen aning om vad klockan var, var ju liksom lite upptagen med att ha ont. Med alldeles för lite sömn och över ett dygns värkarbete hade jag inte mycket energi, vilket ledde till ett kanske lite längre utdrivningsskede än vad som kanske hade varit annars. Flera gånger hojtade Patric och barnmorskorna att det var nära, men då tog mina krafter slut. Till slut, närmare bestämt klockan 03:04 söndagen den 16e december 2012, var han ute. Vår son, Leon. 3350 gram tung, 52,5 centimeter lång och med mycket hår på huvudet (precis som både jag och Patric hade när vi föddes).
Vart oväntat smal på en gång, amningen gick fint, fick sy några stygn och sen fick vi bara njuta. Tre timmar senare fick vi komma in på vårt eget rum på BB, och försöka sova. Slumrade väl då och då under några få timmars tid, uppdaterade mest familjen. Pappa grät när han fick beskedet att nu var hans barnbarn fött. Har fått besök av både pappa och hans dam, samt av Patrics bror. Leon sköter sig mycket bra, äter och sover och bajsar som han ska. Har gått utan ordentlig sömn sen i fredags morse, men är inte så värst trött. Kan inte sluta titta på vårt underverk, mitt och Patrics kärleksbarn.
 
 

Fre 14 dec-12

Farmor väckte mig idag, ville ha en uppdatering på bäbismagen. Folk börjar bli otåliga nu verkar det som, men det är inget mot vad jag är!
 
For in på stan med gubben, mötte upp min lillebror för en lunch på Sammurai. Tror inte våra bordsgrannar uppskattade våra samtalsämnen sex, snusk och förlossning.
 
Väl hemma var det dags att baka lussekatter. Hade en burk dyrt saffran som jag malde själv i morteln jag köpt enbart för detta tillfälle. Hade höga förväntningar på dessa bullar. Efter fyra timmars slit ligger nu fyra av fyra plåtar lussekatter i sopkorgen. Sjukt less, funderar över vart det gick snett, och varför jag inte använde det gram med "olyxigt" saffran istället... Patric, min positiva man, sa att det var inte fyra timmars slit i onödan utan det är fyra timmar närmare förlossning. Vad skulle jag göra utan honom?
 
Pappa och hans dam kom förbi en sväng, hämtade klappsäcken som skulle ut till byn. Kommer antagligen inte kunna vara på plats, så bättre att ta det säkra före det osäkra och skeppa iväg den redan nu. Tänk, att jag kunde bli så glad när pappa sa "jäklar vad stor du har blivit". Är nog inte så ofta tjejer blir glad över att höra det, men alla andra säger ju att jag har så liten mage. De som känner mig sen innan däremot delar inte den uppfattningen, då jag var väldigt liten innan.
 
Nu är han på bio, The Hobbit. Hemma ligger jag med en sovande katt och sovande hund. Att sitta i tre timmar på en bio i mitt höggravida tillstånd var inget alternativ. Hoppas bara Patric inte sitter och kollar sin telefon var tredje minut och oroar sig för att jag börjat föda eller nåt, men det gör han säkert. Kanske inte var tredje, men garanterat fler än en gång under filmen. Söta höna!
 
Imorrn är det innebandymatch. Äntligen! 15.30 mot Krokom i Krokom. Det är ju 3 poäng om man kollar på pappret, men vad som helst kan ju hända. Gubben tror att mitt vatten kommer gå mitt i matchen. Man kan ju på ett sätt hoppas att han har rätt.
 
 
Bjuder på ett bildbevis på att jag faktiskt blivit större. Från början av veckan, här i 38+1.

Tors 13 dec-12

En lucia med noll luciatåg, noll lussekatter och noll bäbis. Fick sova länge i alla fall.
 
Soffläge tills gubben kom hem. Cirka fem timmar hade jag molande värk i magen, ungefär som när man har helvetesveckan. Ännu ett tecken på att förlossning närmar sig, dock kan inte Dr Google tala om hur lång tid det rör sig om...
 
Följde med bort till Torvalla på innebandy. Hade lite andra ärenden också. Nu har vi allt vi behöver bilstolsmässigt till lillgrabben. Monteras i baksätet till veckan kanske! Ååååh tänk när det ligger en liten en där i, längtar! Skön innebandyträning i alla fall, mycket skratt på plan. Det gillar vi! Härlig känsla inför lördagens match.
 
Ringde både Arbetsförmedlingen och ett försäkringsbolag idag. Två trevliga samtal, tro det eller ej! Kan det vara den stundande högtiden som gjorde dem på gott humör?
 
Nä fy fan, halsbrännan tar kål på mig. Ätit Omeprazol några månader på grund av att min magkatarr blossade upp rejält när jag blev gravid. Vill försöka bli kvitt medicinen nu, för att äta den för länge känns inte så bra. Men om det ska vara så här nå längre så går jag nog tillbaka till pillrena, för det här är INTE roligt. Tänk sen då, när jag kommer vara trött hela tiden, stressad och slutkörd, och dras med den här jävla svedan i magen. Nä, det vill jag inte vara med om!

Ons 12 dec-12

Datumet det varit sån hysteri kring är här. 121212. Jag är inte gift, förlovad eller nyförlöst, men jag är banne mig lika glad ändå! Dock är jag lite brydd på om det är på gång snart, med bäbisen alltså. Kroppen har betett sig annorlunda de senaste 3 dagarna, och efter att ha rådfrågat dr Google känns det hoppfullt, även om jag tar det med en nypa salt. Men, om det varit likadant för så många andra och deras förlossningar satt igång rätt snart efter att de var i perioden jag är nu, så kan jag inte låta bli att hoppas lite extra. Hormonerna verkar rusa också, för satan vilken liten lipsill jag vart i eftermiddags. Nära på igen nu på kvällskvisten, men jag bet ihop. Känner mig extra skör och blödig, och när jag kan skylla på hormoner, ja då tar jag mig friheten att göra det för en gångs skull.
 
Sov till 13 idag, sen fick Kasper nog och jagade upp mig. Kanske lika bra, ingen sovställning var skön ändå så... Klev upp, la mig på soffan. Ja, efter en prommis med jycken då. Men sen låg jag där tills gubben kom hem från jobbet. "Vila vila vila" är ju allt jag hört jag ska göra, så då gör jag det!
 
Resten av dagen gick i samma tecken (förutom stunden som lipsill), det vill säga parkerad på soffan. När jag nästan gått upp 20 kilo orkar jag inte just nåt annat heller för den delen, inte ens följa med på Korpen ikväll. Men det gick ju bra ändå, de vann och efter det fick jag se sista avsnittet av Bonde söker fru med min kära gubbe.
 
Lite hicka och rörelser i magen för tillfället. Tycker han kan ta sina små fötter och sätta dem på mina revben och pressa sig ut. Han har ju bevisligen kraft nog i sina ben för att göra mig illa och få mig att skrika rakt ut. Så kära gosse, kom ut!

Tis 11 dec-12

Inga värkar what so ever, vad jag märkt. Sammandragningar mest hela tiden i och för sig, men så har det varit sen i vecka 31-32 nånstans. Enligt barnmorskan är det nog inte långt kvar tills det sätter igång ordentligt med tanke på hur min kropp uppför sig för tillfället, hoppas verkligen det stämmer! Mitt humör dalade en sväng nu på kvällen när jag hade ont och var less och småsaker inte gick som planerat, men efter en dusch (där jag kläckte en sjukt bra idé som nu är under utveckling) vart jag gladare.
 
Sista föräldragruppen var idag också. Nästa gång vi ses har vi alla fått barn. Ballt!
 
Patric drog iväg på massage imorse. Kunde jag somna om efter han sagt hej då? Nä, djuren bidrog till stor del att jag fick kliva upp. Så det vart en lång dag för trötta tjocka Veronica. Vild grabb i magen mest hela tiden, nu är han sig själv igen.
 
När gubben kom hem, och min trötthet gått över, hoppades jag på att vi skulle göra nåt skoj. Han slumrade till i soffan med hunden sovandes i knävecken och katten på soffkanten, även han sovandes. Kul familj, när jag fick en liten energikick. Till och med i magen var det lugnt.
 
Fick använda min sparade energi en stund senare, då dammsugarn åkte fram. Konstigt det där, sen jag vart på tjocken tycker jag fan till och med att det är lite kul att dammsuga och skura. Jag är inte den enda insåg jag på föräldragruppen. Pjuh.
 
Hängde med på Fyrvalla, herrträning. Patric tappade humöret och bestämde sig för att prova kvalitén på Gymgrossistens shake genom att med full kraft hugga den med innebandyklubban. Vatten och plastbitar regnade, jag suckade.
 
Jaha, nu är tydligen hela löjliga familjen på väg i säng, och här sitter jag. Inte trött än. Lär ju bli som natten som var, att jag lägger mig och inte kommer till ro. Kliver upp, vandrar runt, gör skinkstutar, fikar, går runt lite till, lägger mig, går upp och kissar, lägger mig, ligger oskönt, vrider mig länge. Till slut kanske jag somnar, för att sen vakna av antingen en värk eller att jag drömt nåt skumt, eller av att jag är kissnödig igen. Åh, slutet av en graviditet är underbar...

Mån 10 dec-12

Uppmärksammandes på att min gravida gröthjärna gått tillbaka till november månad. Tur det finns folk som har koll på en! Men nu är vi tillbaka i december igen.
 
Vaknade till flera gånger på småtimmarna, förvärkar. En i timmen. Klev upp och åt två frukostar, fick en till värk. Vart bara fyra stycken, sen kunde jag somna om. Nu börjar det hända lite grejer tydligen, spännande!
 
Sov till mitt på dagen. Jag hade ju varit uppe två timmar på morgonen, men inte Patric inte. Ändå sov han bort halva dagen. Han sköter sitt jobb som sympatigravid exemplariskt! Väckte honom dock en snabbis på morgonen och talade om att In Flames är klara för Storsjöyran. Han trodde mig först inte, men blev sen glad när han insåg att jag inte ljög. Hade lovat honom innan vi somnade också att väcka honom vid 8-8.30 på grund av värkar. Fick ju typ göra det, relativt regelbundna förvärkar dock.
 
Vi hade massa hushållsbestyr planerade idag. Inget vart gjort. Vi skulle på stan också så gubben fick köpa klappar, vart inte heller gjort. Vad har vi gjort då? Var tvungen att fråga. Min gravida gröthjärna funkar bevisligen bara ibland... Tydligen har vi inte gjort just nåt alls. Patric gymade, jag låg väl mest troligt bara på soffan. Googlade lite om slutet av graviditeten. Intressant att veta vad det är som händer.
 
Följde med till Torvalla på innebandy. Fick en värk mot slutet av träningen, sen en till 35 minuter senare. Men sen var det lugnt igen. Åååh tröttsamt, blir less om det ska hålla på så här i flera veckor till. Är sjukt otålig, vill föda nu. Patric är lika otålig han. Blir intressant att se hur natten går, om jag ska vakna av värkar igen.
 
Nä, ut i djupsnön med jycken, sen blire nog fan sängen. Drömde i natt att jag hade födit. Grabben var så glad, skrattade hela tiden och gosade med katten. Jag var oväntat smal direkt efter förlossningen. Liten degmage såklart, men inte så farligt. Hoppas det var en sanndröm! Hoppas, som sagt.

Sön 9 dec-12

Klockan 13 idag skulle Patric sluta jobbet. Strax innan han kom in genom ytterdörrn klev jag upp. Trött kvinna? Lite kanske. Men, jag bär ju faktiskt ett barn. Insåg nu ikväll att det är ett kort jag knappt spelat alls, har helt glömt av det. Får passa på att göra det extra mycket nu innan han föds!
 
Hej graviditetsvecka 39! När får vi säga hej till dig grabben? Snart hoppas vi.
Han har varit vildare idag, har fått skrika "aj" några gånger i alla fall, så nu är allt som vanligt igen. Patric kan andas ut.
 
Vi tog oss iväg och köpte lite grejer hem. Godis åt mig (viktigt viktigt), grejer till skötbordet, nån mer julklapp och saker till hemmet. Även en urgullig mössa åt grabben, så nu får han komma ut och använda den!
 
Jagat runt hela stan känns det som efter pepparkakskola. Hittar det ingenstans! Förtvivlad, less. Men det ska finnas enligt Karamellkungens hemsida, så jag ger inte upp!
 
Mysmiddag på Tages, andra advent till ära. Vi är inga långätare jag och gubben, men det är så mysigt att sitta och äta ute ihop bara vi två. Snart blir vi tre.
 
Djuren har fått sig en omgång. Klor har klippts, pälsar har borstats, godis har delats ut. De är så snälla våra djur, och lättsamma. Vad skulle jag göra utan dem? Säkert dammsuga mer sällan...

Lör 8 dec-12

Åååh imorse var det inte lätt att kliva upp. Sängen var alldeles för skön, och när Kasper låg kvar och myste med mig var det ännu mer motiverande att stanna där under det varma goa täcket. Men upp skulle man, och upp tog man sig. Skjutsade iväg Patric till jobbet, sen for jag och handlade lite. Mer tunnbröd, skinka, äppelmos och tomtegröt. Nu klarar jag mig några dagar. Även lite hygienplock till bb-väskan, så nu anser jag den vara klar. Står nu i hallen.
 
Andra saker som bytt plats här hemma är skötbordet som fått flytta in i badrummet samt spjälsängen som står parkerad bredvid min sida av sängen. Fick ett sånt där ryck... Ska väl säkert piffa lite mer, men allt är så gott som klart för grabbens ankomst.
 
Apropå grabben. Han brukar ju vara vild, rätt rejält hejdundrande vild där i magen. Men de senaste två dagarna har han varit ovanligt lugn, bara legat och småtryckt. Jag har inte bekymrat mig över det, jag känner honom ju och vet att han lever. Har väl tyckt det varit skönt att slippa ninjasparkarna mot mina sargade revben. Patric däremot blev lite orolig och ville jag skulle ringa förlossningen och rådfråga. För att lugna min älskade gjorde jag det. De gick inte med på att bara säga vad de trodde, utan de ville ha in mig på en kontroll. Var ju inte som jag hade så mycket annat för mig, när gubben jobbar natt och jag är höggravid och inte kan vara ute och ränna på krogen. Så jag for in. Fick göra en kurva som såg bra ut, sen vänta en timme som blev till mer än två timmar. Träffade dock en annan kvinna där som har beräknad förlossning två dagar innan oss, så fick sällskap i alla fall. När läkarn sen väl kom och hämtade mig fick jag göra ett ultraljud. Det tog lång tid, för bäbisen var vild sa han. Vild? Nu? Vad har han då varit resten av tiden?! Vad han kunde se såg allt bara bra ut, men för att vara helt säker (antar jag) så skulle han se till att vi fick en tid på specialistmödravården för en tillväxtkontroll. Är säkert svårt att få fram konkreta mått och sånt på ett vanligt ultraljud när man är så här långt gången, så det är väl lika bra. Sen tackar man ju inte nej till att få se vårt kärleksbarn ännu en gång!
Patric kan vara lugn nu i alla fall. Vill inte att han ska behöva oroa sig, och får absolut inte glömma bort honom. Han är precis lika delaktig i det här som mig, så hans oro, åsikter och tankar betyder precis lika mycket.
 
Och nu när vi är inne på ämnet Patric, jag måste bara tala om att han är helt underbar min karl. Jag har aldrig någonsin träffat en man som är så otroligt gullig, omtänksam, trygg, lugn och så vacker rakt igenom! När jag kom hem från förlossningen låg det en påse Dumle pepparkaka på fruktfatet, han höll kontakt med mig under hela tiden jag var inne på sjukhuset och sen jag kom hem. Han är så otroligt mån om mig och vår son och våra djur. En mer varm och fantastisk man kan jag inte tänka mig! Och jag är så otroligt glad att han är min, just min! Många gånger undrar jag vad jag gjort för att förtjäna honom. Jag måste gjort nåt otroligt bra i mitt förra liv eller nåt, typ fått stopp på ett av världskrigen eller liknande.
 
På djuren är det full fart, i magen har grabben hicka. Jag är frusen och trött. En varm och go dusch på det här så, sen krypa till sängs ensam. Eller ensam och ensam, har ju hunden och katten och pojken i magen, men utan min Patric hemma känner jag mig rätt ensam. Kalla mig fånig eller vad som helst, jag kallar mig kär. Djupt djupt djupt kär!

Fre 7 dec-12

Det märks att jag inte alls är ute i svängen längre. Tänkte "fan vad många som ska supa till mitt i veckan" innan jag insåg att det är fredag...
 
Imorse, det vill säga strax efter 11, vaknade jag. Tittade över på Patric som fortfarande sov. Låg tålmodigt kvar en stund för att se om han skulle vakna och jag kunde få frukost på sängen idag. Gav upp, klev upp med hunden hack i häl och fixade det själv. Vi hade det rätt mysigt jag och hunden, katten hade gått ut. När klockan passerat 12 med råge stormade vi sovrummet. Slängde upp dörrn, kastade oss i sängen både jag och Kasper, stackars Patric alldeles yrvaken och blev överöst med pussar av både sin höggravida galna sambo och gosjuka hund.
 
Mina damer och herrar, jag kan nu säga det här högt, för jag har sagt det till gubben. Jag saknar gymet. Ja, det gör jag faktiskt. Följde med min karl till gymet idag och var hans passare. Det ryckte lite i mina muskelfibrer, jag saknar känslan av att vara nytränad, känslan av träningsvärk, att kunna se mina magrutor (ja, tro det eller ej, de syns inte längre...) och mest av allt saknar jag att träna ihop med just Patric. Våra mysiga stunder på gymet, de var underbara, och jag vill ha dem igen. Så älskling, jag är inte omöjlig, mest troligt blir det en comeback på gymet och även som jag sagt innan på innebandyplanen.
 
Pysen och Kasper leker dagligen. I och med det blir Kaspers päls full med kattdreggel. Ja, Pysen blir ju full med hunddreggel också förstås, men han tvättar ju sig själv. Kasper däremot fick göra matte sällskap i duschen. Att bada honom när jag sitter på sidan av är lite svårt nu när jag inte har lika stor rörelsefrihet, så att ta in honom i duschen tillsammans med mig funkade klockrent och var en jäkligt bra idé. Nu är han fri från kattens saliv, och han luktar granatäpple. Fluffig är han också. Hehe, han blir ju helt störd när han är nybadad, sjövild! Far runt här hemma som en Duracellkanin på speed, lekfull och energisk. Underbara jycke.
 
Som alla andra på en fredagkväll har vi legat och myst framför en film. Eventuellt vankas det hockey om en stund. Katten sover på gungstolen och hunden har precis varit ute i djupsnön med husse.

Tors 6 dec-12

Håhåjaja, vem självvaknar 6.20? Moi. Upp och fika, grabben i magen var tydligen hungrig. Försökte somna om, lönlöst. Klarvaken, så klev upp igen. Kokade kaffe åt sleeping beauty Patric, väckte honom 15 minuter innan hans larm skulle ringa. Kaffe på sängen, en gosjuk hund och en ohyggligt pigg sambo. Kan tänka mig att han inte kände igen sig, förutom den gosjuka hunden-delen. Vi satte oss sen med en varsin kopp vid vårt lilla köksbord, mysmorgon. Körde iväg honom på jobbet, sen lyckades jag inte med det jag hade planerat, att somna om. Nä jag satt vaken. Djuren somnade om ganska omgående. Ja sen har väl dagen sett ut så. Djuren sovandes, jag i slöläge.
 
Inte hört nåt från doktorn på förlossningen än, vilket måste innebära att jag essade kissprovet också. Fan kung man känner sig, när alla prover man tar är bra. Man är ju kung om man essar ett urinprov (missa inte den sarkastiska tonen i min röst).
 
Nu flyger grisarna, och helvetet är ett islandskap. Jag diskade idag! Fort, ring tidningen!
 
Med all min fritid jag har nu försöker jag göra Kasper till en cirkushund. Det är rätt kul, han är riktigt lättlärd. Rastypiskt. Han älskar att leka med innebandybollarna också, brås på husse och matte även han!
 
"Ambulanserna har svårt att ta sig fram i Stockholmsområdet på grund av rådande väderlek. Räddningstjänsten och försvarsmakten har kallat in bandvagnar som tar sig fram på de mest besvärliga vägarna. Det är hittills bara Stockholm som begärt detta stöd." Lite gulligt är det ju ändå..! Får fara ner till 08 och ha en föreläsning. Överlevnadsguide för vintern. "Vi bor i Sverige. I Sverige kan det bli kallt, och då kan ett fenomen kallat vinter förekomma. När vintern kommer blir det halt, det snöar och vägarna blir svår att komma fram på. För att underlätta byter man till vinterdäck på bilen. Vill eller kan man inte göra det själv finns det så kallade däckverkstäder där man kan lämna in bilen och få däcken bytta.
Det finns något som kallas plogbil. Det är en stor bil som tar bort snön på vägarna. Det är bra att ha några plogbilar i stan, och anställa några som kan köra dem.
Att hålla ner hastigheten är ett bra sätt att hålla sig kvar på vägen.
Det kan vara smart att ha en snöskyffel (en spade) i bilen samt en bogserlina, utifall ni trots dessa åtgärder hamnar i diket."
 
Försökt mucka gräl med min sambo nu nån timme, utan framgång. Det var väl själva faan att jag skulle skaffa mig en så jävla lugn och sansad karl när jag behöver få tjaffsa lite ibland. Spelar ingen roll vad jag säger, eller vilka störda hypotetiska scenarier jag gör upp, han bara flinar åt mig. Älskade karl, du kan väl fejka åtminstone?

Ons 5 dec-12

Ännu en dag närmare, som Patric dagligen säger. Så sant så, men inte mindre tungt för det. Ja, jag är gnällig. Och nu jävlar ska jag gnälla ännu mer! Har ju haft magkatarr i typ 4-5 år, och den blossade upp rejält när jag blev med barn. Har ätit medicin mot det under tiden, men vill försöka bli fri den, så jag har börjat trappat ner på den. Redan efter ett dygn har jag en stor jävla skogsbrand i magen. Mindre kul... Men fan, känns ju sådär att behöva äta en medicin just nå länge...
 
Tog mig i alla fall in till stan, passade på medans Patric gymade så jag fick gå i mitt eget tempo och vara i min egen lilla värld. Anser mig vara klar med klapparna, och det är lugnande. For sen iväg och lämnade en bokpåse och hämtade lite vikter. Ja, sen kan den smarta räkna ut vad som hände sen. För mindre smarta ger jag en ledtråd: soffläge.
 
Korpenmatch i Valla bjöd kvällen på. Vinst även denna gång. På grund av att matchen började kl 20.00 missade jag när Bonde söker fru sändes på tv. "Inga problem" var tanken, då det finns att se på TV4play. Men tro på fan att det skulle lagga sönder då! Räknade till tio åtskilliga gånger, och efter lika lång tid det hade tagit att se två avsnitt Bonde hade vi sett hela dagens. Jaja, vi tog oss i mål. Nu är det bara ett avsnitt kvar, suck. Vilka par är tillsammans? Vilka gick skilda vägar? Svaren får vi nästa vecka!
 
Gubben sitter på helspänn och följer allt kring lockouten i NHL. Uppdaterar sida efter sida, jagar efter nyheter. Han insåg att det finns fler som är lika stora nördar som honom, en skulle gråta "mantears" om lockouten skulle vara över. Det är ju lite gulligt alltså...

Tis 4 dec-12

Ännu en natt då jag drömde att förlossningen satte igång. Ännu en gång jag vaknade besviken, vid lunchtid. Patric drog och jobbade, jag strök runt hemma i morgonrocken med morgonruffsigt hår.
 
Bylsade på mig täckkläderna och promenerade ner till Frösö hälsocentral. Gick med myrsteg på grund av de mindre sköna foglossningarna jag roas av. Mötte upp gubben som kom direkt från jobbet i väntrummet. Det var dags att kontrolleras av barnmorskan. Järnvärdena var bättre än de varit under hela graviditeten, magen växer och grabbens hjärta tickar på. Allt var fint! Direkt efter hade vi föräldragrupp. Dagens ämne var smärtlindring, andra förlossningsmetoder än det vanliga och vi fick smygkika i BB-väskorna man får på plats. Förlossningsfilmen stod vi över, enda paret som inte ville se. Jag vill åka in på förlossningen utan en massa idéer om hur förlossningen ska se ut, utan att vara för påläst och ha för mycket tankar i huvudet. Jag vill åka dit med inställningen att det kan gå lite hur som helst, men att i slutändan kommer jag och Patric ha vår grabb. Hur vägen dit kommer se ut, det tänker jag inte grotta ner mig i. Det blir som det blir helt enkelt. De som jobbar där kan ju sina grejer, och litar helt och fullt på att de gör det som är bäst helt enkelt.
 
For hem och myste med skinkstut och must, Patric åkte tillbaka till jobbet. Hade en snarkande Cavalier i knävecken och en lat katt på soffkanten. Hade inga ambitioner att uträtta nå storverk idag, bara slöa för ovanlighetens skull.
 
Kvällsfikat mer skinkstutar nu när karln kommit hem, skrattat åt hur Kasper går när han är ute i snön, hinkar must och väntar på att bli trött. Fixar jag några fler julklappar imorrn? Det är planen för tillfället, vi får väl se hur det går helt enkelt.

Mån 3 dec-12

Drömde att det var dags, att grabben skulle födas. Måttligt besviken när jag vaknade kan jag tala om. Är det såhär det ska vara nu den närmsta tiden? Gå och vänta hela dagarna, drömma på nätterna, känna om värkarna känns annorlunda (sen det där med slemproppen och vattnet såklart...). Väntar på att magen ska sjunka ner också. Ååååh vill att han ska komma ut, vår livliga bäbis. Sen i julklapp önskar jag mig några nya revben.
 
For och köpte mig en grymt skön tröja. Perfekt andra lager nu i vinter, och som jacka mot våren. Det var på håret att den gick att stänga, men den passade inte alls med tanke på att magen är så stor. Såg mer ut som en magtröja på mig. Men när jag blir smal igen, då jävlar ska jag mysa ner mig rejält i min Haglöfsjacka!
 
Patric lämnade mig för en stund, gymet kallade. Hade tänkt förbli orörlig på soffan, men så hux flux fick jag krafter från nånstans, och städade hemmet samt klippte tassarna på jycken. Nu slipper han isklumpar i pälsen mellan trampdynorna, och jag är befriad från dammråttor ett par dagar.
 
Min fantastiska karl snodde ihop jättegoda biffar till middag. Han kan han! En riktigt händig en. Mätta låg vi och väntade på kvällens höjdpunkt, innebandy. Innebandy är en sport som borde komma med en varningstext. "Varning, denna sport är extremt beroendeframkallande och kan påverka din hälsa positivt". Begäret är enormt, och för att lätta lite på trycket följde jag med till Torvalla och kikade. Passade på att styra upp Pay it forward-påsen med böcker jag satt i cirkulation, och köpte på mig en burk hel saffran (150 bullar kommer det bli med all saffran jag har hemma nu).
 
Känt mig konstig i kroppen hela dagen. Ta mig fan om jag börjar bli sjuk alltså, det vore droppen. Har ingen lust. Visserligen har jag inte just nåt för mig på dagarna, men trist som faan är det ju. Då kommer jag sova sämre än vad jag redan gör!
 
Ställde mig och skar fina små bitar av en välskalad clementin nu efter midnatt som jag toppade filen och flingorna med. Är det en sån grej man gör när man är gravid? Är det en sån där konstig egenhet man får? Men fan vad gott det är, clementiner. Särskilt nu vid jul. Samma som innebandy, oerhört beroendeframkallande och påverkar hälsan positivt.

Sön 2 dec-12

Första advent. Varken jag eller Patric har varit såna som julpyntar, eller ens gillar julen. Nu har vi julgardiner, en julstjärna, ljusstakar i fönstren, en krans på dörren och en ljuslykta framme. Även juliga burkar med pepparkakor och omgång två av lussekattsbak planeras. Doften av glögg fyllde tidigare lägenheten. Kan det vara det stundande föräldraskapet som förändrat oss? Längtar som tusan till jul, men det är väl mest för att grabben är planerad till dess.
 
For och träffade tomten idag igen, efter ett besök på Barnens Hus där nödvändigheter till mig införskaffades. Kan tänka mig att jag är rätt lättsam att shoppa med för tillfället, då jag verkligen inte orkar nå länge. Efter en lunch på Tages for vi hem och jag fick pyssla lite i vårt mysiga kök med att slå in klappar.
 
Klev inte upp förrän strax efter 12 idag, så dagen var fort förbi. Kvällen har jag spenderat liggandes. Organiserade om lite i grabbens byrå och inventerade/bytte ut lite och uppdaterade i BB-väskan. Säger som Patric alldeles nyss sa, det känns som man inte gör nåt annat än att vänta på att grabben ska födas. Patric har ju innebandyn, gymet och jobbet. En annan går ju bara hemma hela dagarna, eller ligger på soffan och har ont. Skulle haft mig ett roligare tidsfördriv än TVn och datorn. Det jag roar mig med nu är internetshopping, städning de tillfällen jag orkar och mys med djuren.
 
Känns lite bättre vid tillfällen som när jag plockade bland en massa papper på micron. Hittade då ett litet häfte innehållande graviditeten vecka för vecka. Vi befinner oss nu på näst sista sidan i det häftet, och när jag satt och bläddrade bland de första sidorna kände jag hur långt gången jag faktiskt är. Gick in i vecka 38 idag, vilket innebär 37 fullgångna veckor. Snart kan det slå till precis när som helst. Eller ja, det kan det ju nu också, men efter vecka 38 räknas det som en fullgången graviditet och då kan det ske när som. Hoppas det inte dröjer, för jag är otålig. Oerhört less, trött och grinig nu på kvällen. Börjar mattas ut och lessna på det här. Att ha ont, att behöva kämpa och bli arg för att det är ett helvete att få på mig strumporna på morgonen, att raka benen är ett stort projekt som kräver tid och uthållighet (inte alltid man har det, uthållighet alltså).
 
Kanske ett stadsbesök imorrn igen. Känns lättare att ta det i etapper det här med julhandlingen. Dock saknar jag inspiration. Har varje år lagt ner mycket tid och tanke bakom varje gåva, men i år saknas den energin. Inte så konstigt kanske då i stort sett all min energi går till powerforwarden. Men det lär inte göra så mycket då alla utom Kotten är vuxna, och vuxna önskar sig sällan nåt särskilt.

Lör 1 dec-12

Första dagen på årets sista månad. 22 dagar till beräknad förlossning. 23 dagar till jul. 30 dagar till årets sista dag. Jisses, i det här tempot kommer man ju bli gammal på nolltid!
 
Gubben fick stanna hemma och diska, jag åkte och träffade tomten. En timme senare var jag hemma, det var allt jag orkade med min tunga höggravida kropp. Vi går i tankarna på att försöka träffa tomten imorrn igen, men allt beror på mig och min dagsform. Inte så roligt att gå på stan med mig, allra minst handla klappar med mig, om jag ska gnälla konstant.
 
Julklappssäcken är nu påbörjad och ställd i förrådet för att Patric inte ska bli nyfiken och fara och klämma på paketen. Han sa att han nu är nästan lika nyfiken på vad han ska få som jag är på vad han hittat på åt mig. Sjukt svårt att köpa klappar nu när alla är vuxna. Eller är det lättare? Jag befinner mig nog i nån slags övergångsfas... För en sån må de ju finnas. Kotten är ju fortfarande barn i alla fall, hon blir glad för allt.
 
I övrigt var det en lugn och stillsam dag. Kollat fotboll, spelat på Greyhound, sett film. Nu sitter jag och gäspar, men tvivlar på att jag skulle kunna somna. Skulle säkert om jag försökte, men orkar inte. Dagens i-landsproblem: jag är trött men orkar inte lägga mig i den varma sköna sängen och försöka somna.

Fre 30 nov-12

Månadens sista dag, väcktes av ett samtal från tant doktorn. I och med det vart det en sväng till förlossningen igen för mer kontroller och prover. Både jag och grabben essade alla tester. Fick göra nåt slags konditionstest för att kolla min puls och syremättnad. Sprang upp och ner för trappor med doktorn hack i häl bärandes på mätinstrumentet. Kan tacka alla år av innebandy och fotboll för min finfina kondition (trots alla extrakilon)! Dock var det lite kämpigt med tanke på foglossningarna och lite förvärkar, men det gick. Enda bekymret var urinprovet som de skulle göra en odling på och hålla lite koll. Hör jag inget i början av nästa vecka var det lugnt även det.
Ännu ett ultraljud fick vi göra, mer tydligt den här gången då doktorn verkade vara på bättre humör och mindre stressad. Patric frågade om det gick att se om det var en kille eller tjej, då han inte helt litar på att det är en pojk. Trots att han fick se en pung och en snopp så är han ännu inte helt övertygad. 23 dagar kvar (färre hoppas jag) så får han se det med egna ögon!
 
Hem för lite slötid. Beklagade mig för doktorn att jag inte klarar av att vara lika aktiv som innan, men hon sa att jag helt enkelt verkar få acceptera att soffläge är det bästa. Triiiiist tycker ju jag, men kom på andra tankar när Patric var på gymet och jag låg i soffan. Kasper kom smygandes och la sig som lilla skeden så nära han kunde komma. Helt sjukt vilken mysig hund vi har! Soffläge med honom i närheten blir nog inte lika frustrerande som jag först trott.
 
Orkade i varje fall fara iväg och storhandla. Trist det är att handla mat alltså! Imorrn blir det roligare shopping. Julpynt hem har vi sagt, lite julklappar också kanske. Under helgen ska det ordnas lite med det i varje fall.
 
Ja annars har vi fördrivit kvällen med spel bland annat. Dragit in en dryg hundring på Greyhound Racing. Fan, mindre söta hundar, men ändå rätt skoj att sätta en slant på. Snygga namn har de ju också...
 
Hockey i natt. Frågan är om jag kommer orka se. Kanske nån period, sen får gubben klara sig själv. Han får väl väcka mig om han behöver hjälp att hålla nerverna i schack.
RSS 2.0